Page 85 - Våra rötter
Huvudmeny:
Geografiskt > Västmanland (Bergslagen)
Västerfärnebo socken
Västerfärnebo socken har varit ett eget härad, Vagnsbro härad. Men under medeltiden omfattade Norrbo hundare även Vagnsbro härad. På 1540-talet tycks Färnebo socken varit underställt Näsgårds län i Södra Dalarna. År 1539 bestod Norbergs bergslag av nuvarande socknarna Norberg, Våla och Västerfärnebo med vissa mindre gränsförändringar och flyttningar av enskilda byar jäm-fört med dagens sockengränser. Åren 1545-47 lades Västerfärnebo, Fläckebo och Rom-fartuna till ett litet gårdslän, Vads gård i Kumla socken. Meningen var att anlägga en avelsgård där men redan 1547 avvecklades bruks- och avelsgården då den ej bar sig. Västerfärnebo återgick då till Norrbo härad. Vart Vagnsbo sedan fördes är ej känt. I början av 1600-talet återfinns Västerfärnebo i Näsgårds län. I andra handlingar kan socknen ha räk-nats till Norbergs bergslag t.ex. vid skatteuppbörd och bergsbruk. Från år 1602 finns Fernbo tillsammans med Fläckebo redovisat i Norrbo härad. År 1613 fick änkedrottningen Katarina Stenbock den årliga räntan från Färnebo socken.
När änkedrottningen avled 1621 återgick socknen till Cronan. Ett par år senare drogs Färnebo in i arrendeavtalen röran-de Sala gruva och det kring denna på Gustav Wasas tid bildade Väsby län. Ett konsortium arrenderade från 1618 gruvan och Väsby län. Dansken Bastian Ihering, medlem i konsortiet, övertog arrendet och 1624 lades Västerfärnebo till arren-det. Först 1628 när Iherings kontrakt gick ut redovisas Västerfärnebo självständigt. Med folkmängdstillväxten knoppa-des nya socknar av från de ur-sprungliga. År 1642 fick Västanfors en egen kyrka och avskildes då från Norberg socken som kapellförsamling. Karbänning socken fick egen kyrka år 1654 men blev egen socken först 1821, sedan gammalt, hört under namnet Färnebo fjärding till Västerfärnebo socken. Vid gränsregleringen året innan (1820) mellan Väster-färnebo och Färnebo fjärding kom Laboda med Långsjö, Markusbo, Klingbo, Borstenbo och Kråkbo till fjärdingen, medan Prästhyttan, Klingholmen, Stora och Lilla Mattsbo, som tidigare tillhört fjär-dingen till Västerfärnebo socken.
Äldsta bevarade dokumentet skrivet i Västerfärnebo ?
Den 2 juli 1370 köpte Lars Ingebjörnsson sex öresland mark i Sör Hörende vilken tidigare ägts av Magnus Ingevaldsson. Det köpe-brevet är kanske det äldsta kända dokumentet som är skrivet i Västerfärnebo och lyder på modern svenska.
Alla de som detta brev höra och se sänder jag Henrik av Barnekow hälsning med vår Herre. Det skall alla män kunnigt vara att jag har sålt till Laurens Ingebjörnsson sex öresland jord, i Sörhörende liggande, med allt som lagligen hör dit, näran byn och fjärran, inget undantaget, och med alla de hus som ligger där, vilket gods Magnus Ingevaldsson hade ägt och min herre konung fick för hans sanna brott och som min herre konungen gjorde herren min fader skuldbetald med all frihet så att det som hans eget fäd-ernegods skulle vara. Så har jag överlåtit det till nyssnämnde Laurens på min faders vägnar och mina vägnar för hundra mark svenska pengar i det mynt som nu gäller, vilket jag erkänner mig ha uppburit enligt min vilja. Jag fördinger mig och mina arvingar att föra detsamma godset hemult för Laurens och hans arvingar till evärdeliga ägo utan all arg list. Till dess mera säkerhet och stadsfästelse av detta köp ber jag de hederliga männens sigill med mit eget sigill, som här nedan står, vara till vittnen, först Henrik av Morin fogde i Nyköping, Hartvig Bulle, Peter Djäken fogde i Södermanland, herr Sigurd i Färnebo, Berik och Finnvid Magnusson lagman i Västmanland. Givet i Färnebo Herrens år 1370 tredje helgen närmast efter Petrus och Paulus helgdag.
Den herr Sigurd som nämns var vice pastor i Västerfärnebo och vikarierade för kyrkoherden Halsten Nilsson, som var utomlands.
Såvitt man vet dog släkten Eklöv i Västerfärnebo redan 1386 ut på manssidan med Karl Ingebjörns son väpnaren Folke Karlsson. Det är dock frestande att koppla ihop släktens namn med den Lars Ingevaldsson i Ålbo som Gustav Vasa lät halshugga i Väster-färnebo 1521. Han måste ha varit en betydande person eftersom avrättningen nämns särskilt i Peder Svarts krönika om Gustav Vasa från omkring 1560-talet. Våren 1521 marscherade Gustav Vasa och hans upprorsmän från Hedemora ned mot Västerås.
Sedan lade han då till vägs ned över Långheden, dragandes allt sakteliga, och reste med sig Tjurbohäradet, Norrbo-häradet och Siendehäradet (häraderna kring Svartån). Mångenstädes där han kom blev några anklagade att de bevisade fienden för mycket godvilja, såsom en arg skalk i Färnebo socken benämnd Lasse Ingevaldsson i Åleboda (Albo), den där alltid bragte fienderna tidender (upplysningar), och hade mången kommit om halsen, desslikes, var han visste att den fattige allmogen hade gömt sina ägor och mat i skogen, uppröjde han det för fienderna så det blev dem allt ifråntaget. Honom och hans likar lät herr Gösta slå huvudet av.
Vid Romfartuna skickade (ordnade) och förordinerade herr Göstav folket uti rotetal och fäniktal under befallningsmän och hövits-män, och det skedde på riddar S. Örjans dag, då den föll på en tisdag.
Halshuggningen av Lasse Ingevaldsson kanske skedde på berget bakom Västerfärnebo handelsbod som sägs ha varit en gammal avrättningsplats.
Av de skattelängder som upprättades i samband med Älvsborgs lösen kan man se att det 1571 fanns 133 skattskyldiga personer i Västerfärnebo. Där bodde 6 soldater – bland andra Per Germundsson i Norrr Ål och Nils Larsson i Västerby.
1615 års skattelängd redovisar 148 hushåll i Västerfärnebo för att sjunka ned till 128 hushåll i längden för 1618.
Svartån ligger midt i landet. Hennes första ursprung är äfwen längst up at en källa i Norbärgs sockn, Svarttjärn kallad, hwaraf man menar henne hafwa sit namn. Hon blifwer der i socknen förökad af många åar och bäckar, hwilka ifrån små insiöar flyta til henne, och rinna der förbi en kopparhytta, som kallas Nyhyttan, och sedan uti sjön Wärlingen, förbi Olsbennings- Bännebo- Nickebo- Carbennings- Hästbäcks- och Örbäcks Stångjärns-Hamrar uti Carbennings sockn och så vidare igenom Långsjön och Hörende sjön förbi en Miölkwarn wid Fors Järnbruk i Färnebo sockn, der hon får et större tillopp af en annan å, Wenån kallad, som har sin uprinnelse öfwerst up i Carbenning, och rinner förbi Klingbo och Biurfors Stångjärnshamrar, neder igenom Lasjön åt Prästhyttan och så till Fors Järnbruk: Härifrån går hon igenom Färnebo sockn och kallas der Wangsån (hwaraf Häradet heter Wangsbro Härad), widare igenom Fläcksjön och Hällsjön i Fläckebo socken, framåt Fors- och Swanå Jernbruk, Skultuna Mässingsbruk och förbi några Miölkwarnar in i Wästerås stad, där hon hafwer sit utlopp i Mälaren. Ur salpetersjuderi-inspektören Olof Graus ”Beskrifning öfwer Vestmanland” från 1754.
Norr Hörende
RAÄ 15 Hyttområde bestående av 1 slaggförekomst (masugnsslagg). Platsen utgörs idag av tomtmark och är starkt påverkad av sentida verksamhet. Larsson & Larsson, 1951:217 ff.
RAÄ Färskningsplats? Vid grävning av ett stolphål på gårdsplanen påträffades av ägaren färskningsslagg och ett järnstycke (tackjärn). Möjligen kan på gården funnits en färskningshärd. Detta kan dock inte helt klarläggas utan en arkeologisk undersökning av området.
Byggnadsinventering: saknas
Lantmäteriakter: 1699 Geometrisk avmätning T 68 46:1, 1790 Storskifte T68 46:2, 1835 Laga skifte T68 46:3
Historiska uppgifter: 1399 Norra Hörinde, äldsta belägg (Hörde, Hörnde 1371), (OAU). 1600-1650 Hytta anläggs. 1650-1700 Hyttan läggs ned. 1600-talets början Hammare anläggs. 1637-1675 Hammaren läggs ned.
Kommentarer: Inga hytt- eller hammarlämningar finns karterade på lantmäteriakterna. På den geometriska kartan är en symbol för kvarn utritad vid RAÄ 15 och på storskifteskartan kallas landsvägsbron intill för ”Hyttbron”. Gården sydväst om bron, ovanför den förmodade hyttplatsen heter Hyttgården. Den enda hyttlämning som påträffats inom byn är RAÄ 15 och detta är därför det mest sannolika läget för Norrhörende hytta.
Skattelängderna
Information om personer som levde under 1500- och 1600-talen finns att hämta ur skattelängder, jordeböcker, lantmät-eriets akter och kartor samt ur domboksprotokoll. Nedan det äldsta domboksprotokollet som jag känner till rörande Norr Hörende.
Diplomatarium dalecarlium Akt 925 och Akt 653 den 12 februari 1400 Norberg
Underlagmannen Lafrins Korskes fastebref för Dalafogden Jösse Finsson på ett halft markland jord i Norra Hörende, Fernebo socken, som Sedjerfwer och hans söner Lafrins och Peder lemnat bemälde Fogde i underpant för fjorton fat jern och sexton mark penningar, hvilka han för desse sednares broder Bengt förskjutit.
Alla the thetta breff höra äller see helsar jak Lafrinz Korske wnderlaghman i wesmana land och dala uppå ärliga mäns wägnar her Thord Bonda riddare kerlika mz Gudhi, thet skall allom mannom witterlikit wara att arom äftir Guds byrd twsanda oppa thet fierdha hundratha arit then nästa thorsdaghin äfter sacta scolastica dagh tha som thing holdos oppa noromberg stodho skälike män Sedierfuir i Hörunde och två hans söner, Lafrinz Sedierfson och Pädher Sedierfson a satto thinge och kändis sik opinbara rettelika geldskyldugha wara ärlighom manne Jössä Fintzon foghete i Dalom, fiortan fat järn sat och wäghit som han utgaff före Bängt Sedierfson i hans fängilsse, och siextan markir swenska päninga som han hanom fik til sina tarfwa äftir sinom wilia fore huilke järn och päninga the kendis hafwa pantsat förre widh Fernabo kirkio opinbara för alla soknene äfter thy thet brefuet ludhar som the ther förre oppa gafwo fornempda Jössa Fintzson there gardh i norra Hörunde som ligger före eth halft marc land jordh mz hws, tompt. aker, äng, skogh, fiskewatn, fägang, mz allo tillaghom och wtwägom i wato och thörro när by och fierre ägne wndan takno aterlosa skula de af honom äller hans arwom äfter thy lagh sighia. Och fornempde Sedierfuir och hans sonir wilkora och tilbinde sik thet fornempda goz fornempda Jösse Fintzson och hans arwom hemolt stadukt och fast at halda swa fulkomlika som the hafdho opinbara standit i Norbo hundare och thetta giort a satto thinge mz hand och mwn fore thom och thera arfwom utan alt arght. Och the ära thesse tolf godha män fasta til nämpde, bille i hyppuna bygninger, Lauris i Glepse, Pedher i Amundabygninger, Jönis ther samma stadz, Jönis i Trättesbodom, Päder i Bänabodom och Jönis i Örbek, till the mere wisso och störra stadfästilsse hänger jak mijt incigle fore thetta breff. Datum anno die er loco prenotatis.
Att koppla ihop dessa ovannämnda med de som levde på1500-talets börjar låter sig knappast göras. Avsaknaden av källor gör det vanskligt att skapa antavlor så långt bak i tiden eller för 1400-talet. År 1539 infördes den årliga räntan.
Skattelängderna redovisar vem som betalar de olika skatteslagen. Personerna kan vara ägare till hemmanet eller dess brukare. Jordeböcker och lantmäteriförrättningar ger ägarna till hemmanen. Då personer med bördsrätt hade vid den här tiden företräde bör efterföljande person i längderna antingen vara en son eller en måg till föregående person. Men det kan också vara så att man har köpt sig ett hemman av någon vilket bryter släktlinjen! I avskrifterna från längderna som följer har namnen för varje år sorterats inbördes för att kunna se reela förändringar.
1. Skattelängdernas brukare av gårdarna i Norr Hörende by, Västerfärnebo socken
Det är något oklart hur och var Norr Hörende byn redovisades de första åren. Troligen finns byn under Näsgårds län i Dalarna och för åren 1545-1547 under Vads gård i Kumla socken i Södermanland. Därefter finns byn i Norrbo härad i Västmanland till och med år 1604.
Gärder och hjälper 1535 Jöns och Lasse i Hörende
Östergården 12 öres land Wästergården 6 öresland
1547-1573 Jöns 1547-1564 Hinze
1568-1588 Oluff Hinzesson
1579-1604 Lasse Jönsson 1592-1604 Pär Oluffson
Dalarnas landskapshandlingar 1604 Lasse Jönsson 12 öre Per 6 öre
(= årliga räntan) 1605 Lasse Jönsson 12 öre Per 6 öre
1608 Lasse Jönsson 12 öre Per 6 öre
1609 Lasse Jönsson 12 öre Per 6 öre
1610 Lasse Jönsson, Olof Larsson, Hans Olsson, Erik Olsson
1611 ----- Olof Larsson, Hans Olsson, Érik Olsson
1613 ----- Olof Larsson, Hans Olsson, Erik Olsson1608 Kyrkolandbor i Hörende Per Larsson 4 öre Oluf Larsson 4 öre
1609 Kyrkolandbor i Hörende Per Larsson 4 öre Oluf Larsson 4 öre
Västmanlands landskapshand 1628 Erik Larsson (utskriven som soldat år 1628), Erik Olofsson
(= årliga räntan) 1630 Erik Olofsson, unge Erik Olsson, Hans Olofsson
Utskrivningslängd 1632: Johan Larsson, Erik Olofsson i Norr Hörende
Boskapslängden 1635 Erik Larsson, Erik Olofsson, Hans Olofsson, Olof Larsson Laga ting Fernebo, Västmanland
Mantalslängden 1635 (Erik Olofsson gift med Margareta Persdotter, söner Olof och Lars) Volym 1 D folio 924 d. 26 januari
1636 Erik Larsson, Olof Eriksson, Hans Olofsson, unge Erik Olufsson 1632. Erik Olsson i Norr Hörende
1637 Erik Larsson, Olof Eriksson, Hans Olofsson, unge Erik Olufsson fick bref på jord han af sin syskon
1638 Erik Larsson, Erik Olofsson, Hans Olofsson, unge Erik Olofsson, slägt köpt hafver.
1640 Erik Larsson, ----- Hans Olofsson, unge Erik Olofsson,
1641 Erik Larsson, Erik Olofsson, Hans Olofsson, unge Erik Olofsson, Erik Olofsson
3 öre 6 öre 3 öre 3 öre 3 öre
2. Jordeböckernas ägare av gårdarna i Norr Hörende by, Västerfärnebo socken
I februari 1673 dömdes skogstorpen, Orrnäs till Wästergården, Fallnästorpet till Mellangården och Däliantorpet till Östra gården. Samtidigt delas Norr Hörende byn´s mark så att de tre ägarna skattar för 6 öresland vardera. Tidigare har det funnits två enheter – Västergården på 6 öresland och Östergården på 12 öresland. Östergården har bestått av mellantorpet och av östra gården. Anders Hebbe 28 apr 1762 – 1825 vid Ådö herrgård i Larsö sn, Uppland, begraven i Maria Magdalena i Stockholm, son till brukspatronen Christian Hebbe övertar/köper Högfors, Engelsberg, Västergården i Norr Hörende med flera hemman i bergslagen.
Vid sommartinget på Wångs tingplats som är i Färnebo socken i Norrbo härad avhölls ting den 31 juli 1616, Västmanland, Volym 1:b, sid 465
Uppläts här första gången 6 öresland med hus sambt och jorden i Norr Hörende, Färnebo socken lagligen. Vem som är säljare respektive köpare framgår ej. Ej heller vilken av gårdarna i Norr Hörende försäljningen avser. Örestalet tyder på att det är Västergården.
Laga ting i Färnebo socken den 3 okt 1631 (Västmanland, volym 1:b sid 274) Rätten beslöt; Erick Olofsson äger största delen (av Orrnäs), nembligen 5 1/5 öres land i Norr Hörende och Anders Jönsson i Örbäck 2/5 öre. Hemmanet mäter 6 öre. Därför behåller den 6 öre mest äger och utlösa Anders Jönsson efter mätsmanna ordern
Jordeböckerna för Orrnäs: börjar 1715 Mats Johansson i Orrnäs ¼ , 1722 Mats Ols ¼ , 1725 Erik Matsson ¼ , 1729 Erik Matsson ¼ , 1734 Erik Matsson ¼ , 1742 Erik Matsson ¼ , 1748 Erik Matsson ¼ E Tidigare har Orrnäs redovisats under Norr Hörende
*/ Mångsysslaren Johan Ersson (målare, byggmästare, mjölnare) f 24 jun 1632 i Sala V 1 jan 1717 i Orrnäs gift 1.0 1664 med Brita Eriksdotter V 15 apr 1694 i Fors tar över/köper Orrnäs men bor och verkar i Fors. G 2.0 med Christina Vernich Johansdotter begr 19 nov 1704 i Orrnäs. I byggmästarens första gifte föds dottern Sara Johansdr 8 dec 1678 V 2 feb 1750 gift den 3 okt 1697 med mågen Mats Johansson f 24 feb 1672 i Norr Hörende V 22 maj 1720 i Orrnäs är den som är först skrivs i Jordboken för Orrnäs 1715. Efter honom följer först Mats Olsson 1647-1722 och därefter hans son Erik Matsson 1691-1754. Den Johan Ersson från Långsjö som noteras åren 1685 och 1690 är möjligen son till Erik Olofsson noterad år 1631.
Sveriges finansiella situation vid mitten av 1600-talet var en plåga. De många krigen och slöseri tvingade fram förpantningar och försäljning av egendomar. I början av 1650-talet sägs, Gabriel De la Gardie ha varit innehavare av samtliga hemman i Västerfärnebo socken. Det vill säga; bönderna fortsatte bruka sina hemman men betalade skatt och onera till De la Gardie istället för till Cronan. Vid 1680-talet hade kravet på återkallandet av förpantningarna vuxit sig så starkt, trots under de gångna åren genomförda räfster, att adeln fick återlämna nära alla resterande förläningar och förpantningar. Många på så sätt frigjorda hemman förvandlades från frälse till skattehemman. En del av de så frigjorda hemmanen togs över av brukaren medan andra hemman uppläts till hugade utan börds-rätt. Troligen har Johan Andersson från Hedåker härigenom tillträtt Västergården omkring 1692, som bestod av tre gårdar betecknade vid storskiftet år 1788 med littera A och B samt C.
3. Jordägare enligt lantmäteriets 1:a kartering år 1699 av Västerfärnebo sn inklusive Norr Hörende by.
Enligt lantmäteriets karta 1699 är det nio bönder som brukar de fyra gårdskomplexen som på kartan är symboliserade med ett hus vardera. Gårdarna har legat på rad efter vägen. Den som har upprättat längderna har ibland gått från södra (nedre) delen av gatan norrut och ibland från norr söderut vilket gör att namnen skrivs in i olika ordningsföljd år för år. Namnen har därför inom året sor-terats i den ordning som gällde i de äldsta längderna. Från 1686 blir det svårare att sortera personerna i ursprungsordning. Unge Anders Johansson noteras nu först i längden följd av Erik Olofssons änka Abluna och Olof Hanssons enka. Först därefter kommer Per Germundsson och Carl Jonsson. Från 1688 har det tillkommit 3 personer Johan Eriksson, Olof Ersson och Soldaten Erik Wäsman.
Då lantmätaren ej har angett hemmansägare eller brukare av de fyra gårdskomplexen vid karteringen 1699 har de nio hushållen extraherats ur de äldsta husförhörslängderna från 1690-1703 och redovisas i nio rutor nedan. Översta rutan till vänster har här kallats hushåll 1 och sista rutan till höger för hushåll 9.
kommentarer:
Hushåll 1 och 2: Olof Larsson är troligen far till Erik Olofsson (V 1668) som är gift med Abluna Matsdotter, Johan Ersson och Olof Ersson är deras söner.
Erik Olofssons bror Hans Olofsson V omkr 1644 redovisas ej i jordeböckerna men han är far till Johan Hansson, hushåll 6.
Hushåll 3 och 5: Olof Larsson har en bror Erik Larsson som ej redovisas i jordeböckerna men som är far till Germund Ersson (östra gården) gift med Malin Tidiksdotter från Hästbäck. Paret får 2 barn, Per Germundsson f 1642 och Sara Germundsdr f 1645 Sara är gift 1.0 med Erik Eriksson, 2.0 med Herman Ersson, 3.0 med Carl Jönsson.
Per är gift den 7 juni 1668 med Anna Hansdotter f ~1645 i Wästraby. Hon avled 53 år gammal den 23 mars 1696 i Norr Hörende, mor till 8 barn, efter 30 års äktenskap. Per gifter sig 2.0 den 26 maj 1697 med Apluna Eriksdotter född 22 augusti 1652 i Norr Hörende som avled den 1 september 1703 i Norr Hörende. Barnlöst gifte. Per avlider den 20 maj 1730 i Norr Hörende, 88 år gammal. Vår rot kommer genom Pers och Annas dotter Anna Persdotter född 13 mars 1672 i Norr Hörende.
Hushåll 4: Johan Eriksson kommer omkring 1641-1644 från Sör Hörende och flyttar in till Norr Hörende med anspråk på arv. I Sör Hörende finns han registrerad i jordeböckerna som ägare år 1631 till ett 8 öres hemman! Han begrovs den 13 mar 1664 i Norr Hörende och hans hustru Brita Olsdotter begrovs den 14 maj 1668 i Norr Hörende. Vad fick han att lämna sitt 8:a öresland för ett mindre hemman i Norr Hörende som han ej helt fick fasta på? Troligen har paret barnen:
Karin Johansdr död 1 mar 1696 i Norr Hörende 67 år gammal, gift 1 nov 1659 med Per Johansson i Sör Salbo.
Anna Johansdr död 3 jun 1699 i Norr Hörende, född i Sör Hörende. Följde med sina föräldrar vid pass 4 år gammal till Norr
Hörende der hon sedan allstadigt vistats först hos sin broder och sedan för sig sjäv i 8 år. Död av håll 67 år.
Kirsten Johansdr död 24 jan 1697. Vistats allstadigt i Norr Hörende. Gudeligt levat. Död av håll 60 år gammal.
Anders Johansson begravd 23 apr 1690, tar över hemmanet. Han vigdes den 8 nov 1668 med Anna Hansdr från Rullsbo. Hon
begrovs den 21 juni 1724. Parets dotter Margareta Andersdr f 26 maj 1675 V 18 okt 1746 vigd 1 okt 1699 med g:a Mats Andersson f 1669 från Jungfrubo i Kila sn V 29 juni 1729 i Norr Hörende, 8 barn varav 3 är avlidna
Hushåll 6: Johan Hansson som avled den 14 dec 1709 är född i Norr Hörende omkr 1627. Bodde hos sina föräldrar till dess att de avled. Sedan varit i lag med sin svåger i Norr Hörende i 40 år, sedan varit skrifven för hushållet i 20 år, sedan i lag med sin systerson Mats Olsson i sex år. Mats Olsson är född 1647 son till Olof Hansson och hans hustru Anna Hansdotter (vigda omkr 1639) som är syster till Johan Hansson. Deras far är Hans Olofsson som avled omkring 1644 i Norr Hörende. Mats Olssons hustru Anna Ersdotter avled den 23 april 1748 i Swedbo född i Larsjö i aug 1669. Kunde väl läsa i bok. Hemma varit i 20 år då hon för första gången blev gift med Mats Olsson i Norr Hörende och tillsammans avlat 2 söner och 2 döttrar, 1 son och 1 dotter leva. Varit gift i 34 år. Sedan änka i 4 år. Den 30 juli 1727 gift andra gången med klockaren Petter Andersson i Swedbo, med honom sammanlevt i 21 år dock utan livsfrukt. Avled den 24 apr 1748, 79 år gammal på 3 månader när.
Hushåll 7: Johan Andersson f ~ 1622 vigd den 4 okt 1657 med Elisabet Johansdotter f 1640 i Lasjö. Paret flyttar omkring 1661/62 från Hedåker till Westerby där de bor i 30 år och därifrån i början av 1690 talet till Norr Hörende. Sonen Anders Johansson f 31 mars 1661 i Hedåker V 20 feb 1715 i Norr Hörende gift 9 okt 1692 med Margareta Johansdotter från Bennebo. Sonen Mats Johansson f 24 feb 1672 i Vesterby avlider den 22 maj 1720 i Orrnäs gift 3 okt 1697 med Sara Johansdotter V 2 feb 1750 i Orrnäs, dotter till byggmästaren Johan Ersson i Fors. Ingen av barnen tycks ha etablerat som jordägare i Norr Hörende!
(Den Anders Johansson som registreras i jordboken åren 1734, 1742 och 1748 är f 26 jun1724 som son till Johan Ander-sson och hans hu Kerstin Andersdotter redovisad under F och hushåll 4. Anders J med familj flyttar 1760 till Ösby).
Hushåll 8: Hans Olofsson gift 11 jan 1663 med Karin Hemmingsdotter är föräldrar till Olof Hansson f 13 dec 1663 som avlider 25 nov 1741efterlämnande änkan Anna Persdotter f 13 mar 1672. Karin Hemmingsdotter är dotter till soldaten Hemming Eriksson och Elisabet Ersdotter i hennes 1:a gifte. Hon är i sin tur dotter till Erik Olofsson som är son till Olof Hindriksson vars far Hindrik (Hinze) invandrade till Sverige från Finland under Gustav Vasas tid. En släkt med många soldater i generationerna.
Hushåll 9: Bengt Eriksson, bror till Johan Eriksson från Sör Hörende, avlider troligen 1631 i Tyskland gift med Brita Andersdr som avlider den 4 mars 1671 i Kårbo. Paret har en dotter, Margareta Bängtsdr, gift 1651 med Jöns Ersson som avlider den 5 maj 1689 efterlämnande sin hustru Margareta Bängtsdr och sonen Lars Jönsson född 29 apr 1666 i Norr Hörende. Lars J vigdes den 10 okt 1686 med Margareta Larsdotter från Sör Hörende och fick dottern Anna Larsdr f 24 aug 1687 vigd den 30 sep 1706 i Västervåla sn med unge Mats Andersson f 1677 och död 12 dec 1756 i Norr Hörende. Paret hade i vart fall barnen:
Anders Matsson f 31 jan 1709 i Norr Hörende,
Mats Matsson f 19 feb1717 i Norr Hörende,
Margareta Matsdr f 18 dec 1719 i Norr Hörende,
Johan Matsson f 12 feb 1725 i Norr Hörende. Han är ej enkel att finna. Lyckligtvis finns hans bror Mats Matsson (Jäger) nämnd i husförhörslängden 1778-1787 sidan 50 varande född den 10 feb 1717 i Fernebo. Han avlider den 3 sep 1784 i Norr Hörende. Födelsenotisen anger unge Mats Andersson vara hans far. Samme Mats Andersson får en son Johan Matsson den 10 feb 1725 som är den som i husförhörslängden anges vara född i februari 1726. Månaden var rätt men året fel! Fadern unge Mats Andersson är född i aug 1677 i Västervåla sn och död 24 nov 1756 i Norr Hörende. Hans far uppges vara Anders Ersson och hans mor Carin Jansdotter i Wretarne, Västervåla sn. Mats Andersson skrivs i jb 1715, 1722,1725 och 1729. Sonen Anders Matsson f 31 jan 1709 i Norr Hörende äger 1/12 del i Östergården Norr Hörende enligt jb 1734, 1742 och 1748. Se högra kolumen i jordebokstabellen 1631-1748.
4. Med hjälp av skattelängder, jordeböcker, lantmäteriförrättningar och domböcker kan släkttabeller skapas.
Östra gården i Norr Hörende, 12 öres land, (Vår släkt)
12 öresland jord var idealmåttet för ett hemman som kunde bära (föda) en familj och erlägga skatt till kronan. Östra gården är med andra ord ett dåtida idealhemman. Troligen är Lars Jönsson gift med den Sara Jonsdotter som nämns i dubbelantavlan och i domboksprotokollen 1586, juli 1593, 27 februari 1596 och 20 augusti 1611 vara hustru i (Norr) Hörende. Se under Gläfse.
Lars Jönsson gift med ? Sara Jonsdotter från Norrvik, Grangärde socken
Strödda domboks och rättegångshandlingar. Volym 6 Den 9 juli 1593 hade edla, välborna herren, herr Bengt Ribbings Högmansting vid Sala Bruk och dit församlades allmogen från Norrskog, Skinnskatteberg med Söderbärke socken
Hustru Sara i Norr Hörende uti Westerfärnebo socken klagade att Ingel Eriksson i Floda socken hade sålt någon jord som hennes fader hade köpt udi Gleffse i Söderbärke socken. Efter swaranden icke var tillstädes så wäll herr Bengt Isaksson med thenne dom samtidligh om then del the äger tillhopa udi Pedersbodha udi Gränze socken
Strödda domboks och rättegångshandlingar. Volym 6. Den 27 februari 1596 höllts lagmansting i Söderbärke med allmogen i söder- och Norrbärke, Gränze och gamble Norbergs socknar.
Hustru Sara i Hörende uti Fernebo socken thalade efter någon jord i Glefse som hennes fader Jon Larsson och hans broder Anders Larsson köpt hade af en benämnd Wilken Hansson och bytt så jord sig emellan förenämnde Joen Larsson behölt theras arfjord i Fragg och Persbo, och Anders bekom för sin del köpe jorden i förenämnda Glefse. Blef och derpå besittiandes alt emedan han lef-de och hans dotter Anna erfde thet efter honom, och hade the i hafwandes währe tukk dess att en benämnd Mats Nilsson som är förenämnde Wilkens fadersbroders benämnd Germunddotters dotters dotter man som sleght linien udwisar, köpte de af förenämn-de Wilkens dotters man Per Larsson Helsing thesliges af hennes brylling förenämnde Anders Larssons dotter och dåttman, tagan-des der fastebref på oavsett att hon i förenämnde byte som hennes fader och faderbroder sins emellan giordt hafver, icke är fullbytt eller bekommit fullt wederalg för dhen kiöpejord.
Swaranden förenämnde Mats Nilsson föregaf det wara hans bördejord och derföre rätten till att löse henne igen. Fördes och här in ytterliggare beswärning utaf förenämnde hustru Saras medarfvinge om att skifta them emellan hvilken förorsachat är af the före-nämnde byte som giordt är emellan förnämnde bröder Joen och Anders Larssönner med then jord i Glefse thesliges Fragg och Persbo och ….. nu här för rätta icke woro alle tillpads. Therföre blef de uppskrifvit till Häradsting att rannsakas om then jord i Glefse udgifven är i wederlag för then i Fragg och Persbo, såsom och elliest huru detta ährende sig hafver.
Kommentar: Några säkra besked om var hustru Sara bodde i Norr Hörende och med vem hon var gift utöver dubbel- antavlans Lars Jonsson föreligger ej. Den ende som passar in är denne Lars Jönsson i östra gården. Lars Jönsson har en sondotter Sara Eriksdotter som möjligen kan tyda på att dottern har en farmor vid namn Sara. Något protokoll som nämner att Lars Jönssons hustru skulle heta Sara har ej påträffats. Men denne Lars Jönsson är den enda som tidmässigt passar in.
Roterings- och utskrivningslängden 1635 (Skattehemman i Norr Hörende, Västerfärnebo socken)
Erik Larsson död 1646 i Norr Hörende gift med Johanna Jermundsdotter från Livsdal i Norberg socken.
Qwarntullsmantalspenningen 1636 redovisar för familjen Erik Larsson 3 personer och boskapslängden år 1635:
Häst 3, Kor 5, Stut 1, Qwiga 1, Risbitare 1, Gamla getter 2, Unga getter 2, Gamalt Svein 1, Utsäde 3. samt för år 1636
Häst 2, Kor 6, Stut 1, Qwiga 1, Gamalt får 1, Gamla getter 3, Unga getter 3, Svin 1, Utsäde 3 (utsädet är lika med gårdens mantal).
Mtl och boskapslängden 1638 visar 4 personer och 3 i utsäde. Hästar 2, Oxe 1, Kor 6, Tjur 1, Stut 1,, Qwigor 3, Gamla getter 2, unga getter 2, Gamla får 2, Unga får 2, Gammalt svin 1, Unga Svin 1.
Mtl och boskapslängden 1640 visar 4 personer och 3 i utsäde. Häst 1, Oxar 2, Kor 7, Stutar 2, Qwigor 4, Gamla getter 2, Unga getter 2, Gamla får 2, Unga får 2, Gammalt svin 1, Ungt Svin 1.
Erik Larssons och Johanna Jermundsdotters barnbarn:
Per Germundsson f 1642 troligen i Norr Hörende T: -
g 1.0 7 jun 1668 med Anna Hansdr f 1643 i Västerby död 25 mar 1696 i Norr Hörende.
Barn: Kerstin Persdr f 13 jun 1669 död 26 sep 1699 T: Joseph i Hästbäck, Hu Anna, Olof Hansson i Hörende
Hans Persson f 17 jul 1670 död 5 maj 1699 o.g. T: Per Olsson i Nyhyttan, Hu Kerstin exior eius
Anna Persdr f 13 mar 1672 död 2 jan 1743 T: Mats Nilsson i Nyhyttan, Hu Clara Josefsdotter i Hästbäck,
Sara Persdr f 26 dec 1673 död 24 mar 1678 T:Per Nilsson i i Nickelbo och hans hu,Karin Persdr f 28 feb 1675 T:Olof Hansson i Norr Hörende och Herman Ersson i Norr Hörende,
Erik Persson f 18 mar 1677 T:Lars Hansson i Västerby, Hu Margarets uxoir uies,
Sara Pärsdr f 5 feb 1679 död 13 jan 1748 T:Hans Olsson i N Hörende och hu Brita, Johan Bengtsson i bidem,
Abline Persdr 20 apr 1684 död 13 nov 1776 T:Erik Matsson i Nyhyttan med hu.
g 2.0 26 maj 1697 med Apluna Eriksdotter f 22 aug 1652 i Hörende död 1 sep 1709 i Norr Hörende. Inga barn i detta gifte.
Sara Germundsdr f 1645 troligen i Norr Hörende död 14 nov 1707 i Norr Hörende
g 1.0 2 nov 1662 med Erik Eriksson i Dällian f 1637 död 24 maj 1666 i Hökmora
Barn: Eriksson f 1663 död 8 nov 1663 i Däljan
Brita Ersdotter f 11 sep 1664 i Norr Hörende T: Lars Olsson i Däljan, Hans Olssons hu i Norr Hörende
Germund Ersson f 6 jan 1667 död 27 feb 1750 i Norr Hörende T: R.D.Bartholly, Jöns hu i Förstby
g 2.0 med Herman Ersson död 25 feb 1677 i Norr Hörende
Barn: Karin Hermansdr f 25 apr 1669 T: Jöns Ersson i Ösby, Hu Brita, Per Andersson i Ösby
Sara Hermansdr f 17 sep 1671 död 15 maj 1737 Kärrbo T: Olof Hansson i N Hörende, Hu Anna Eior exor
Anna Hermansdr f 28 jun 1674 död 19 aug 1740 Sör Hörende T: Jöns Ersson i Olsbenning, Per Germundssons hu i NH
Clara Hermansdr f 24 jun 1678 död 4 sep 1741 Norr Hörende T: finns ej i fb Västerfärnebo
g 3.0 med Carl Jansson f 1641 i Tuna död 27 nov 1715 i Norr Hörende.
Barn: Kerstin Carlsdr f 28 mar 1680 T: Per Germundsson eius exor, Norr Hörende, Anders Johansson eius exor, Norr
Hörende död 16 maj1737 i Norr Hörende. 9 år gammal bort att tjäna hos hedervärdigt folk i många år. Gift24 år gammal med sin salige man Mats Andersson ifrån Sundsbro i Carbenning sn. I 18 år. 3 s 3 d alla leva.Margareta Carlsdr f 28 mar 1680 T: Anders Johansson com exor i Norr Hörende
Apluna Carlsdr f 29 apr 1685 T: Hans Olsson i Norr Hörende, Hu Anna, Johan Ersson
Erik Larssons bror Olof Larsson i Norr Hörende.
Den 7 maj 1645 hölts laga ting i Färnebo socken (Volym 12 i Örebro län)
* Upwiste Olof Larsson i Norr Hörende, Färnebo socken några kiöpebrev under trowärdige mäns vittne sigh hafva lossat och kiöpt
något jord i bemälte Hörende som föllier.
Först hafwer Jöns Larsson i Darssbo (Skinnskattebergs sn) såldt sin broder en öre och ett penningland för sex skålpund stånge-
järn
- än hafver Kristina i Amundsbenningh halft öresland för 3 skeppund stångejärn
- och Erik Johansson i Prästhyttan försåldh sin hustrus jord för 3 skeppspund stångejärn
- och angaf bemälte Olof Larsson hafva dhet öresland jordh och hus.
Dherför dessa kiöp dömdes fast och stadigt i hus och jordh för Olof Larsson och hans arfvingar efter dedh ähr lagbundet anno 1640 den 23 januari tredje gång och sedan uthan klander som lag säger
Oluf Larsson köper med andra ord ut sina syskons Jöns Larsson, Kristina Larsdotters och systern Larsdotter i Prästhyttans jord och hus i Östra gården!
Erik Larssons syster Marit Larsdotter död 9 sep 1657 i Prästhyttan gift med Erik Johansson död 20 nov 1664 i Prästhyttan
Gamla Norbergs häradsrätt (Örebro län folio 338) Den 4 augusti 1656 § 17
* Mats Johansson i Olofsbenning och Bergfjerdingen uppbud 1 resan en systerdel där belägen, vilken han hade till sig bytt av sin
svåger Erik Matsson i Prästhyttan och givit honom en broders jordedel där sammastädes belägen igen, och eftersom brodersdel-
en var bättre som bytesbrefvet förmählte daterade Fernebo den 16 mars 1656 så hade Mats Johansson gifvit Erik Mattsson en
bewillingsgåfva 1100 .. d:mt emillan der om de wore vänligen förlikta och begärte oppiudas måtte..
Samma gång lät Erik Matsson i Prästhyttan uppbuda bytesbrevet deremot 1 resan. Derpå klandrade Erik Johansson i Prästhyttan
och tillböd sig wilja lösa samma jord efter han var brodern. Men efter Mats Johansson icke hade sålt sin 6½ brodersdel utan sig
till bättre lägenhet der han hade förbytt med sin svåger Erik Matsson som ägde Matses systerdel som brefvet utwiste, Hwarföre
dömbde rätten tet byte gillt. Här emot appellerade Erik Johansson under lagmanstinget.
Från lagmanstinget?
Däremot lät Erik Mattson uppbuda 1 resan bemelte brodersdel. Emedan hans svåger Erik Johansson eller hans son Anders Eriksson i Prästhyttan klagade och hans fader broders son Per Eriksson swarande angående 1/7 del i Presthyttan som Per Erikssons fader Erik Mattsson hade sig tillbytt och Anders klandrade så vilja lösa samma jord han förmente sig vara närmare i bördskap är. Rättens dom att eftersom rätte jordägaren Mats Johansson icke hade sålt sin 6½ brodersdel utan den sig till bättre lägenhet där han har förbytt med sin svåger Erik Matsson sin bytesbref på bättre sidan anmaxlade utwiste varför höllt rätten detta byte gillt. Häremot Anders appellerade under lagmanstinget.
Gamla Norbergs häradsrätt. (Örebro län folio 388). * Den 7 augusti 1657 emellan Erik Matsson i Prästhyttan och Sacellanum herr Bertil på den ena och Nils Isaksson i Lifsdal samt hans svågrar på den andra angående någon högre lösning för en systerdel jord som framlidne Isak Larssons hustru tillkom och Erik Matsson på omyndige barns wägnar hade löst Anders? systerdelar för 6 skp men desse fordrade 10. Blev avsagt efter överlagda skäl att Isak Larssons arvingar skall för sin systerdel hava 8 skepp stångejern och inget mer att fordra.
Samma gång blev och avsagt för rätten emellan herr Bertil styvfader för salige herr Hans barn i Capellansgården och faderbrodern Erik Matsson att herr Bertil som föder barnen skall bruka deras jord i Prästhyttan och barnen taga en halv part av arvet emot moderen efter sin fader och smediedelen som barnen tillkom skulle herr Bertil bruka till barnens bästa som är ¼ del uti en härd.
Mats Johanssons jordbyte i Olofsbenning med sin svåger Erik Mattsson i Prästhyttan upbuds 3:e resan oklandrat.
Laga ting i Gamla Norbergs häradsrätt. (Västmanlands län volym 15 folio 750)
* Den 16 augusti 1661 Per Olofsson i byn och hans svåger Samuel Persson på sin svärmoders vägnar tilltalte Erik Matsson i Präst-hyttan om 14 skp stångjärn på ett husbyte i Olofsbenning och Storgården det Eriks svärfader som bodde i Olofsbenning skulle hava gjort med Hans Anundsson i Storgården och svärfadern Erik lovat giva Hans i mellangården på byten 14 skp stångjärn varpå be-kändes vara betalt tu skp och 12 restera. Vittnen till Hans Anundssons bekännelse på sitt yttersta voro Per klockare, Nils Larsson länsman. Mats Johansson i Olofsbenning vilka och bekände att husen voro obetalta, eftersom Erik Matsson förmente sig bättre skäl kunna förskafffa till annor tid så gavs honom dilation därmed.
Erik Matssons barn: Karin f 1632 Prästhyttan,
Jöns f 30 sep 1648 i Prästhyttan,Erik f 30 sep 1648 i Prästhyttan.