Page 112 - Våra rötter
Huvudmeny:
Geografiskt > MoDo´s område
Nätra
En socken i Vesternorrlans län, vid Bottniska viken, der socknen har en betydande skärgård. Bergig trakt med skog, vid havet splitt-rad af talrika vikar, bland vilka särskildt märkas Näskefjärden, i det inre af en mängd sjöar. Utmed den från nordväst kommande Nätraån ligger, der kustlandsvägen korsar den och hafvet, kyrkan samt Bjästa post- och telegraf-station, något sydligare Norrsvedje skjutsanstalt. I Nätra by finnes garfveri. Bland andra verk inom socknen må nämnas Bredångers, Bjästa, Strängöns, Näske, Fors, Bräcka och Gladomfors betydliga sågar. Jemte jordbruk och skogshandte-ringen äro äfven linnetillverkningen och än mera af vikt. Strömmingsfiske idkas i synnerhet från Trysundsön och norra Ulvön, der fiskehamnar med kapell finnas. Nätraån har laxfiske.
Forss Vattensåg
Förr malde man sitt korn med handkvarnar. För att spara arbetet vid malandet byggde många byar skvaltkvarnar i Näskeåns olika forsar. Den hittills förborgade kraften i ån blev uppenbar för allt fler. Nu började bönderna i lönndom, sedan mera öppet att syna forsar och småfall. Där det var lämpligt byggde man små grovbladiga vattensågar för sågning av eget behovstimmer. Sågbladen var 1 tum tjocka, så mycket av stocken gick till spillo som sågspån. Någon försäljning av de uppsågade stockarna tänkte man ej på. Sågningen gjordes för att få virke till att förbättra eller bygga nya egna hus. Då många vattensågar endast kunde drivas vid vår- och höstfloderna, blev sågandet en tillfällig syssla, som dock gav omväxling i det agrara livet.
Den stora inkomsten för befolkningen vid sidan av det traditionella agrara var linolje- och linnetillverkning. År 1827 såldes inte mindre än 170 000 alnar linneväv till ett värde av 100 000 riksdaler - en avsevärd inkomst för bygden. Nätra socken har för sitt lin och sin vävnadskonst spritt glans över hela Sverige. På den tiden kunde man knappast säga något vackrare till en flicka än ”Du är vacker som en spinnerska från Nätra”. Linodlandet gav mer ”knopp” än vad som be-hövdes till frögrodd. Kristian Kram anlade år 1749 ett linoljeslageri vid Näskeån som fick namnet Kristiansfors. Erik Bergvik, som var gift med Filippina Kram, blev bokhållare och delägare i oljeslageriet. Man malde otorkat moget linfrö till samma grovlek som grötmjöl, hettade upp mjölet och rörde om tills det klimpades i hettan. Sedan öste man klimpar-na i stampen och pressade ut oljan. Trots att linoljan var både dyr och sällsynt blev oljeslageriet ingen lysande affär. Många fat linolja låg i magasinet över vintern men när sjöfarten kom igång visade det sig att faten var tomma. Antingen var faten gjorda av dåligt virke eller också var det vrångsinta grannar som hade slagit sönder lagg-kärlen. När Näskeån bröt upp täcktes hela fjärden med olja och all strömming försvann.
Forss vattensåg
Erik Bergvik hade många idéer som var före sin tid. Han byggde en vadmalsstamp i Näskeån efter oljeslageriet och senare ett pappersbruk. Men då ingen erfarenhet fanns av att driva det nya och då han saknade ett ekonomiskt sinne misslyckades många av hans projekt. Han anlade även två sågverk vid moälven som dock kom att bli grunden till Mo och Domsjö AB. I Lars Ekorns karta från 1797 finns 4 skvaltkvarnställen, ett (ödelagt) oljeverk och en finbladig såg utmärkta i Näskeån. Strax norr om Näske ån har Nätra ån sitt utlopp. Den rinner genom Sidensjö ned till åmynningen i Nätra.
I början av 1840-talet köper kofferdikaptenen Johan Nyberg Bryngeströms sågverk i Sidensjö. Han upptäcker snart att sågen ej var anlagd med behörigt tillstånd och att privilegierna i fråga om stockfångst ej bevakats och därför förfallit till intet värde. Han finner att fallet längre ned i Nätra ån vid Forss by är lämpligare för en såganläggning och kommer till slutsatsen att det skulle gå lättare att få privilegier där än att söka förnya de förfallna vid Brynge.
Nybergs ansökan om att få bygga ett sågverk vid Forss by mötte inga svårigheter. Synerätten och länsstyrelsen biföll ansökningen. Ett finbladigt sågverk med tvenne ramar uppfördes. Nyberg behärskade nu både Bryngeströmmarna och fallen vid Forss.
En dräng där hade en årslön om 40 riksdaler och kost och kläder för ungefär 40 riksdaler. En piga hade i årslön 20 till 25 riksdaler samt kläder till samma belopp. Under år 1851 hade i Nätra kommun vävts 29,493 alnar lärft.
Hans Persson Grudd Hass 1821 - 1862
Hans Persson föddes den 24 december 1821 i Utmedland, Mora socken som 6:te barnet i en familj som kom att bestå av 8 barn. Hans far, Per Persson Grudd, ättling till Gruddarna i Mora, som även är Anders Zorns svenska ursprung, blev bonde i Utmedland när han gifter sig med Carin Hansdotter, enka efter Anders Persson f 5 okt 1780.
Då hemmanet i Utmedland gick till den äldste kvarlevande brodern Per fick vår Hans Persson söka sin utkomst på annat håll. Den 28 oktober 1851 tar han ut flyttbetyg och flyttar till Nätra socken i Ångermanland.
Knappt två och en halv månad senare eller den 11 januari 1852 vigs han i Nätra med båtsmansdottern Sara Elisabeth Norberg. Den 11 april 1852 föds deras son Per Olof Hansson i Forss, Nätra socken. Var och när de unga träffades först är ej känt. Men det ligger nära till hands att anta att Hans Persson ställde kursen mot Nätra, då hans blivande hustru redan var gravid! Paret bor först i Forss, där Hans noteras som arbetskarl i husförhörslängden efter Byggmästaren Eric Pehrsson Modin. Enligt sägen i släkten var Hans Persson engagerad i murningsarbeten. En syssla som mången Morakarl sysslat med. I sonen Per Olofs födelsenotis tituleras Hans Persson sågarbetare. Troligen var det vid sågen i Forss by, som han arbetade åren 1852-1854. Familjen flyttar till grannbyn Fröst-dahl. Där föds dottern Christina Hansdotter den 16 november 1855 och sonen Hans Hansson den 21 november 1858. Hans Persson tituleras nu bruksarbetare. Redan år 1839 bildades Fröstdahls Kopparverk med inmutning i Förnätraberget. År 1853 erhöll gruv-bolaget Bergskol-legie privilegium för kopparhyttan i Fröstdahl och fick befrielse från kopparskatt åren 1854-1871. I husförhörsläng-den noteras vår Hans Persson efter Bruksinspektören Södersten och Bokhållaren Ros som bruksarbetare. År 1855 var 14 man anställda vid Kopparverket. Verksledningen klagade dock över brist på arbetare, då dessa ej ville arbeta i nattskift.
Provdriften vid verket upphörde dock redan år 1857. För tillverkning av nickelkoppar hade man då brutit 494 lass berg och 356 lass malm.
Den 3 juni 1862 avlider smeden Hans Persson i Bjästa, som hade vårdplatser, endast 41 år och 8 månader gammal av lunginflam-mation. Han är fortfarande kyrkobokförd och boendes i Fröstdahl. Hemma i Mora har Moraklockan blivit utkonkurrerad av utländska urtillverkare. Urmakarna började i stället att arbeta för Mora mekaniska fabrik som startat tillverkning av symaskiner år 1865. Fabriken lades ned år 1877 då även den blev utkonkurrerad av utländsk tillverkning. År 1870 startade Singer i USA sin symaskins-tillverkning. På 1870-talet började en hjulångare trafikera norrlandskusten.
Hans Persson tillvitts ha sagt enligt en sägen i släkten ”pengar har jag i min ficka, men jag har mer hemma i min byrå”. Ett an-märkningsvärt uttalande då Nätrabyggden stod inför de svåra oåren på 1860-talet. När han avlidit berättar samma släktsägen att hans sonhustru brände alla papper efter honom. Sonen lär ha kommenterat detta och sagt ”nu gjorde du nog något galet”. Sägnen berättar inget om varför eller vilka känslor som kan ha lett till dessa uttalanden och handlingar men då de lever kvar som en sägen i släkten har de säkert varit av stor betydelse.
Hans Persson stammar från de stora Grudd och Rull-släkterna i Mora. Han och hans syskons uppväxt var troligen lik-artat och ger knappast någon förklaring till Hans uttalande om ”pengar hemma i byrån” men ger ändå en aning om hur hans uppväxt kan ha varit i Mora.
Hans Perssons barn flyttar i början av 1870-talet till den nyanlagda Ångsågen på Köpmanholmen. Dottern Christina Hansdotter får två utomäktenskapliga barn, Nils Peter född den 21 januari 1873 och Erik Johan född den 7 nov 1874, bägge i Nätra. Erik Johan avled redan den 16 dec 1874.
Fröstdahls koppar och Nickelverk
Den 2 april 1853 anhöll Förnätrabergs Gruvbolag om uppbud och lagfart
Till Nätra Gruvan Bolag försäljer jag Erik Ersson mitt egandes Skattehemman Nr 2 i Fröstdahl, åtta seland jord och hus, min andel i Tegelbruket och allt öfrigt, som till hemmanet hörer och till, winnas kan, fritt från födoråds förmåner utgifwande och andra aftag, än den torplägenhet, som innehafwes för femtio års tid, räknad från den 1 maj 1849, af torparen Johan Erik Hansson, hwilkens rätt enligt Kontrakt af den 26 april nämnda år förbehålles, för en betingad köpesumma af Tretusen Riksdaler banko, hwaraf Twåhundra Rd Bk betalas då detta köp anses afslutadh och resten, då hemmanet den 1 maj nästkommande år tillträdes, köparen dock obetag-eth, att derförinnan, när som helst, för deras byggnadsföretag taga i besittning nödigt utrymme å hemmanets mark efter Bjästa eller Brynge ån och der warande vattenfall, förbindande jag mig jemwäl efter lag, likasom jag ock förbinder mig, dels att under min återstående åbotid icke anlita skogen annat än till husbehof och dels att oförskingrad lemna den med hemmanet fallne gödsel, då hemmanet afträdes.
Skulle köparen wilja detta köp upsäga, lemnas den rättighet dertill innan nästinstundande September månads utgång, i hwilket fall detta köpebref innan nämda tid skall återställas.
Bjästa den 29 augusti 1852. Erik Erson i Fröstdahl.
Sedan Nätra Grufbolag denna dag genom köp blifvit egare utaf min grannes hemman här i Fröstdahl för att derå möjligen uppföra ett verk för framställning af Malmer, lemnar jag Bolaget full rätt att, när som helst, under full eganderätt disponera nödig mark för Byggnader invid Bjästa ån i med hemman Nr 1 i förstnämnda By äfwensom min andel i der-varande qwarnställe och all min rätt i nämnda vattendrag med dertill härande stränder utom hvad jag deraf åt Forss Sågverksegare enligt Contract af den 10:e Augusti 1850 redan uplåtit på följande vilkor nemligen:
1/ Att Laga Skifte uti Fröstdahls by, som skyndsamt bör sökas, bekostas ensamt af Bolaget. Och att jag dervid erhåller fullt veder-
lag för hvad som, under tiden inan Skiftet blifwit fullbordadt, kommer att begagnas af min mark vid ån, medgifande jag så vidh det på mig beror, Bolagets rättigheter att erhålla såld skifte så i afrösnings- som inrösningsjord efter ån eller norra delen av byns mark.
2/ Att jag på denna qwarn, som för werkets behof kan blifva upförd eller å Bjästa qwarnen eller ock å Forss qwarnar, om bro
öfwer anlägges, erhåller fri mald för all husbehofsmalning för mig och den torpare, som besitter och kommer att besitta det å mitt hemman aftagne torp.
3/ Att min rätt till andel i laxfiske efter ån förblifwer oförkränkt antingen där fisket nu är eller Bolaget kan finna lämpligt att förlägga
det antigen längre ut i ån eller och länge ned i densamma. Och,
4/ Att utom dessa förbehållna förmåner, för denna uplåtelse lemnas mig en Contant vedergällning af Etthundrade Riksdaler Riks-
gälds som erlägges då detta köp anses afslutadt.
Skulle köparen vilja denna afhandling upsäga bör sådant ske inom nästinstundande september månds utgång.
Bjästa den 29 augusti 1852. Hans Ersson i Fröstdahl bomärke).
Den 18 september 1852 påbörjade landmätaren Laga Skiftet. Närvarande voro för Fröstdahl nr 1, om 8 seland kronoskatte, ägaren Hans Ersson samt för Fröstdahl nr 2, även om 8 seland kronoskatter, ägt av Förnätra Gruvbolag, som företräddes av Herr Häradshövdingen och riddaren af Kongl. Nordstjerneorden A. E. Ros
Den 13 oktober 1853 beviljade Kungl. BergsCollegium privilegium för Häradshövdingen A. E. Ros och medintressenter att på Fröst-dahls hemman mark, ½ mil nordost från Nätra kyrka och 3/8 mil från malmådringarna å Förnätraberget uppföra en Kopparhytta och för tillverkningar i densamme åtmjuta 18 frihetsår eller intill slutet af år 1871.
Wi, President och Ledamöter i Kongl. Majts och Rikets Bergs Collegiume, göra veterligt: Hos Kongl Collegium har Häradshöfdingen och Riddaren af Kongl. Nordstjerneorden A. E. Ros uti ingifven skrift, med anmälan derom, att han jemte medintressenter börjat låta bearbeta en på Förnätra hemmans ägor uti ofvannämnda socken uppfunnen kopparmalms anledning, å det förenade Bolagets vägnar anhållit om tillstånd, att för malmens tillgodo görande få uppföra en kopparhytta invid Nätra ån, på Fröstdals hemmans mark, ½ mil nordost från Nätra kyrka och 3/8 mil från malmanledningen, samt att för denna Hytta, som skulle förses med köpekol från ortens sjelfägande Allmoge, 20 frihetsår måtte beviljas.
Sedan Kongl Collegium under den 31 sistliden maji förordnat Bergmästaren J Lyman, att å stället undersöka, huruvida Bolagsmän-nen voro försedde med nödige erfoderligheter för den åstundade anläggningen, och en sådan förrättning den 22 och 23 derpå- följde juli blifvit verkställd, har Kungl Collegium af det dervid hållna, hit inkomna protocollet inhemtat:
Att utom det af Bolaget inköpta Hemmanet no 2 i Fröstdahl, på hvars mark kopparhyttan skulle anläggas, hade äfven, enligt före-tedd afhandling, Hans Ersson i Frösdahl af sitt hemman No 1, på vissa villkor, som i undersöknings Protocollet blifvit intagen, tillåtit Bolaget under full ägande rätt, disponera nödig mark för byggnader invid ån, äfvensom sin andel i dervarande qwarnställe och all annan hans rätt i nämnda vattendrag med dertill hörande stränder, utan hvad han till Fors Sågwerskägare, enligt Contract af den 10 augusti 1850, redan upplåtit.
I afseende på sjelfva hytteanläggningen, hade derefter, på sätt undersökningsprotocollet närmare utvisar, följande förbehåll och protester skriftligen blivit avgifna, nemligen:
1. Af Forss byamän; att kopperverkets delegare måtte förklaras så väl ansvariga för all den skada som genom en eldfarlig Hytte-
inrättning kunde tillskyndas Byamännens nära belägna Mjölkvarn, som ock skyldiga att, efter gode mäns värdering, ersätta all den skada, som genom rök och kopparerg kunde tillfogas wexande gröda af alla slag, muhlbete, hus och boningar, upplaggde bräder och andra effecter, utlaggde lärfter och linnekläder på bleke eller till torkning uppsatt röteslin, samt
2. Af f.d. Coopwaerdie Capitenen Johan Nyberg; att den plats, hvarpå kopparhyttan skulle anläggas, var så nära belägen Nybergs
Sågverk, att det samma genom en eldfarlig Hytteinrättning kunde blottställas för eldsvåda, men att om detta oaktadt, Hytte-anläggningen blefve beviljad, byggnaden måste så uppföras, att icke något hinder för flottning af timmer och andra trädvaru-ffekter uppkomme, eller Nyberg betages den förmån, han, enligt contract med Fröstdahls byamän, äfven innehade, i afseende på land för erforderlige bom och dammfästen i och för flottning och Sågverket med rättighet för honom att, utan hinder af hytteanläggningen, vidare uppföra sådane byggnader, som för flottningen och Sågverket kunde erfordras, samt sluteligen, att Kopparverksägarna måtte förklaras skyldige, att ersätta all den skada, som genom anläggningen kunde tillskyndas Nybergs Sågverk med dithörande byggnader.
Till svar härå hade Häradshöfdingen Ros anfört, i afseende på de af Forss Byamän gjorde anmärkningar och förbehåll, att, om, emot förmodan, genom Bolagets vangöre, någon skada i ett eller annat hänseende skulle af Hytteanläggningen komma att tillskyn-das Fors Byamän, Bolaget i sådan händelse ingalunda ville undandraga sig att utgifva skälig ersätt-ning, samt, hvad den af f.d. Coopwardie Capitenen Nyberg anförde protesten vidkomme, att Bolaget för ingen del hade för avsigt, att inskränka de rättigheter Nyberg, vare sig genom behörigen förvarade Contracter eller privilegier för Forss finbladiga Sågverk lagligen kunde äga.
Wid derefter anställd besigtning af byggnadsplatsen hade befunnits: att den tillernade kopparhyttan, med vars grundmur början redan var gjord å fast och tjenlig mark inom Fröstdahls område på Nätra åns södra strand, komme att utvändigt blifva 35 alnar lång och 20 alnar bred, samt invändigt under samma tak inrymma twänne eldstäder, nemligen en Saluugn och en Gashärd: att Blåsmaskinen, hvartill och grundmur redan var laggd, skulle uppföras vid Hyttans öfre vägg, men något närmare intill elfven, att det vatten, som för Blåsmaskinens drift erfordrades, skulle ditledas uti en kanal, som, till 51 fots längd, 2 alnars bredd och högst 5 fots djup, komme att anläggas uti samma rännil, eller bergsurholkning, hvilken tillförene ifrån Forss hufudet förd erforderligt vatten till Fröstdahls numera ödelaggde sqvalte mjölkvarn:
att fallet ifrån lugnwattnet ofvanföre forshufvudet till den tillernade kanalens öfverkant utgjorde 5.95 fot
samt från sistnämnde punkt till botten i hjulbäcken under Blåsmaskinen 9,46 fot
och derifrån till lugnvattnet i elfven 3,00 fot
tillsammans 18 41/100 fot
att någon skada af vatten uppdämninge sålunda omöjligen kunde inträffa, helst stranden invid och nästofvanför kanalen bestode af berghällar med sluttning mot elfven;
(En Svensk aln är lika med 2 fot, en Svensk fot är 0,29690 meter. Hyttans grundmur skulle således ha varit c:a 208 meter lång och ca: 119 meter bred och den totala fallhöjden närmare 55 meter.)
att genom vattnets begagnaden för Blåsmaskinen någon vatten minskning för Fors Sågverk ej heller vore att befara, enär vattnet, efter att hafva passerat kanalen och hjulbäcken under Blåsmaskinen, åter nedfaller i Nätra ån ofvanför sågdammen;
att Hytteanläggningen rimligen icke kunde anses blifva eldfarlig hvarken för berörda vid Nätra åns norra strand uppförde Sågverk, eller för Fors- och Fröstdahls ett Stycke derofvanföre sammanbyggde sqvalteqwarnar, eller för Torparen Jon Hanssons i Fors i närheten deraf befintlige hus, enär afståndet från Hyttans nedre vägg till sågverkets öfre sida utgjorde 136 alnar och att Hyttan jemväl komme att ligga mera än 100 alnar från båda ofvannämnde
qwarnar och torphus, samt att den af Fors Byamän yttrade farhåga, att kopparröken från den blifvande Hyttan möjligen skulle komma at vålla skada å deras till blekning utlaggde väfnader, destomindre förtjenade afseende, som byamännen hade tillräckligt utrymme för tjenliga blekplatser på sådant afstånd från Hyttan at röken derifrån icke kunde utöfva någon menlig inwerkan på väfnaderna.
Beträffande kolfånget, hade Häradshöfdingen Ros uppgifvit, att Bolaget afsigt wore, att förskaffa sig nödige kol genom köp af den sjelfegande allmogen i Nätra och Sidensjö socknar, hvarest förut icke funnes något koltärande verk, och upplystes härvid för öfrigt, att hemskogarne i Nätra socken skulle utgöra 60,415 Tunnland, hvaraf dock 4,810 Tunnland bestode af mossar och 4,245 Tunnland af sjöar, samt att dessutom Nätra och Sidensjö allmänningar, hvilka blifvit vissa byar och Hemman såsom fyllnads skogar tilldelade, inberäknadt den så kallade Myrbohöjden, innehölle 36,535 Tunnland bättre och sämre mark.
Med anledning af allt detta hade och sluteligen den närvarande Kronofullmäktige, Expeditionsfogden G. L. Edström yttrat, att han så mycket mera ansåge sig böra till styrka, att den sökte anläggningen blefwe bifallen, som densamma, utan att på minsta sätt förnärma någons rätt, blefwe nyttig för orten och jemväl komme att inbringa någon inkomst för Kungl. Majt och Kronan.
Hvad sålunda förekommit har Kungl Collegium tagit i öfwervägande; Och som sökande Bolaget styrkt sig äga tjenligt byggnadsplats med nödigt vatten tillgång, samt erforderlig kolfång icke bör komma att saknas från Nätra och Sidensjö sockneskogar,
Alltså, och då de af Fors byamän och Captenen Nyberg vid undersökningsförrättningen gjorde förbehåll och protester så mycket mindre kunna lägga hinder i vägen för den sökte hytteanläggningen, som, utom hvad Bolaget genom Häradshöfdingen Ros, i följd af de framställde anmärkningarna, sig till förbundit, det icke kan betagas bemälte Fors byamän och Nyberg, att, om de sig så be-fogat finna, i laga ordning göra sina anspråk om ersättning gällande, i händelse någon skada genom anläggningen i ett eller annat hänseende skulle dem tillskyndas, pröfvar Kongl. Collegium skäligt genom detta öppna privilegium tillåta det Bolag, som förenat sig om bearbetande af de på det så kallade Förnätraberget uppfunne kopparmalms anledningar, att på här ofvan beskrifne byggnads-ställe uppförra en Kopparhytta, med rättighet att för tillverkningen uti densamma åtnjuta aderton frihetsår, att räkna från 1854 års början till 1871 års slut, efter hvilken tids förlopp afgift till Kongl. Majt och Kronan , enligt Författningarna, skall utgöras, vilket af-seende det åligger Bergmästaren i Orten att vid frihetsårens slut sig å stället infinna, Saneringsförslag upprätta och detsamma till Kongl Collegium insände. Det vederbörande till efterrättelse länder.
Till yttermera visso etc; Stockholm den 13de oktober 1853.
F. Åkerman
F Bernde A Hallgren/Jomyrberg
Medintressenterna var:
1/ Herr Öfwerdirektören för Mynt och Kontrollwerket i Riket, Professoren och Riddaren af Kongl. Nordstjärneordern Joachim Åker-
man för nio trettiotwående delar,
2/ Herr Häradshöfdingen och Riddaren Anders Emanuel Ros för fyra trettiotwående delar,
3/ Handelsbolaget med firma James Dicksson och Compani för fyra trettio twående delar,
Dammen i Nätra ån år 2003 sedd från Forss sidan mot Fröstdahl där troligen Hyttan låg. De ursprungliga anläggningar-na är ersatta av ett vattenkraftverk.
Sågverket i Bryngel har restaurerats. Troligen såg Forss sågverk ut och verkade på samma sätt. Följande bilder är tagna år 2003 av den restaurerade sågen och av en arbetarbostad.
Foton LRB
Sara Elisabeth Norberg 1821 - 1886
Sara Elisabeth Norberg föddes den 23 juni 1821 i Mjäla, Nätra socken som tredje dottern till båtsmannen Olof Norberg och hans hustru Brita Jansdotter. Hennes äldre systrar Märta Stina föddes den 17 aug 1817 i Mjäla och Cajsa Greta den 18 juli 1819. Hennes yngre syster Anna Brita föddes den 15 februari 1824 i Mjäla och brodern Olof föddes den 15 ok-tober 1826 i Mjäla där han avlider den 6 feb 1827 endast drygt 4 månader gammal.
Vår Sara Elisabeth förlorade således redan vid 7-års åldern sin far och troligen sin mor år 1837, 16 år gammal. Hon tjänar piga på flera gårdar. Hon finns noterad i husförhörslängden 1839-1847 för Norum pag 4 åren 1842, 1843 och 1844. Därefter utflyttad till pag 62. För Sörtjärn pag 62 noteras hon år 1845 samt som utflyttad år 1846 till pag 46 bok 1. I Bäck pag 46 noteras hon som in-flyttad från pag 62 bok 2 samt utflyttad till Norum. Här finns även hennes syster Anna Br Norberg noterad. Vår Sara Elisabeth an-ges i HFL för Sörtjärn och Bäck vara född den 5 juni 1822 i Mjäla. I HFL 1847 - 1855 finns hon noterad för Norum pag 26 som ut-flyttad till pag 153. I Forss pag 153 bok 2 noteras hon åren 1849 och 1850 samt utflyttad till pag 156 till sin make i Forss. Sara Elisabeth Norberg avlider den 15 maj 1886 i Fröst-dahl 65 år gammal.
Faddrar: Hennes syster pigan Cajsa Greta Norberg i Sel, ej att förväxla med hustrun Cajsa Greta Norberg därsamman städes också född år 1819 som ej tillhör denna släkt, är dopsvittne när Anna Brita Norberg får sin dotter Elisabeth den 2 nov 1846 i Sörvänge, Nätra socken. Vår Sara Lisa Norberg i Fors är dopsvittne när Anna Brita Norberg får sin son Olof den 2 april 1849 i Sörvänge. Vår Cajsa Greta Norberg var ofärdig och avled ogift och barnlös i Sel den 19 maj 1848, 28 år 10 månader och 1 dag gammal. Systern Anna Brita Norberg vigs den 19 maj 1848 (samma dag som Cajsa Greta Nor-berg avled) med bondsonen Olof Pehrsson och flyttar med honom och barnen år 1851 till Sund i Själevad socken.
Moderns namn har växlat i födelsenotiserna - Stina Jansdotter, Stina Gröning, Brita Jonsdotter, Stina Pehrsdotter och Stina Ols-dotter.
Nätra socken skulle hålla 22 båtsmän. Bönderna var ålagda att hålla båtsmännen med kläder och ett båtsmanstorp. Det Finska vinterkriget 1808/1809 hade tärt hårt på dåvarande båtsmän med många luckor som följd. I Nätra var fattigdomen enorm. För många bond- och torparsöner var enrollering under fanan enda utkomstmöjligheten. Man behövde efter vinterkriget ingen sjövana. Vår Olof Olofsson Norberg född 1788 antogs den 8 juni 1809 vid andra Norrlands andra båtsmanskompani under Stockholm station som båtsman för rote 57 med Östersel, Mjäla och Sörtjärn som rotehållare. Han är ”infödd” 22 år gammal och obefaren (ej sjö-van) enligt GRM 1810. År 1816 noteras han vara mindre befaren för att i GRM 1825 vara sjövan. Olof hann med 19 tjänsteår, innan han avlider den 13 november 1828, 40 år gammal.
Änkan Stina Andersdotter gifter sedan om sig med Eric Olsson i Fors och får med honom sonen Olof född där den 27 juli 1830 - död den 29 juli 1830 och dottern Christina född där den 5 juli 1832 - död den 7 april 1837 i Fors.
Födelsenotis i Nätra. Den 5/8 juli 1832 Stina. Eric Olsson och hu Stina Andersdotter i Fors, 35-40 år. Bonden Jonassons hustru i Skule, bonden Abram Janssonoch hustru i Fors, bonden Eric Hansson i Sörtjerna, och Anna Olsdotter i Dahl, dräng Jan Erson i Hällen och pigan Cajsa Greta i Sörtjern.
Den 7 april 1837 begrovs torparen Erik Olssons dotter Anna Stina som avled den 25 mars 1837 i Fors, 4 år och 7 mån-ader gammal.
Resonemang:
Olof Norberg kan ha varit gift två eller flera gånger. Men då hustru Stina Andersdotter ej betitlas styvmor och inga av barnen som styvson eller styvdotter och med tanke på att hennes namn växlar i födelsenotiserna ligger det nog närmare till hands att hon inte vet sitt namn eller möjligen ej vill uppge det!
Märta Stina född 17 augusti 1817 Moder: Stina Jansdotter 25-30 år gammal
Cajsa Greta född 18 juli 1819 Moder: Stina Gröning 30-35 år gammal
Sara Elisabeth född 23 juni 1821 Moder: Brita Jansdotter 30-35 år gammal
Anna Brita född 15 februari 1824 Moder: Stina Persdotter 35-40 år gammal
Olof född 15 oktober 1826 Moder: Stina Olsdotter 30-35 år gammal
Sigrid född 22 juli 1828 Moder: Stine Pehrsdotter 35-40 år gammal
Efter båtsman Olof Normans död 13 november 1828 gifter änkan om sig med Erik Olofsson från Bjästa och får med honom:
Christina född 5 augusti 1832 Moder: Stina Andersdotter 35-44 år gammal. (Noterad i HFL 1829-39 p. 156 Mjäla). I husförhörs-längden har hon bytt namn till Stina Andersdotter. Se Mjäla pag 119 åren 1818-1828 och Mjäla pag 156 åren 1829-1839 samt Fors pag 109 samma år.
Den 24 juni 1837 avlider Stina Andersdotter född ~ 1790 i Forss, Nätra socken 46 år gammal. = född ~ 1790 villket stämmer hygg-ligt väl med det ålderspann som modern tilldelas vid barnens födslar.
HFL Nätra 1818-1828 pag 119 Mjäla HFL Nätra 1829-1839 pag 156 Mjäla
Kronobåtsman Olof Norberg Båtsman Ol Norberg
Hu Stina Andersdotter född 1790 flyttats till Fors Eric Olofsson född 1786
dotter Märta Stina 1817 Enkan Stina Andersdotter född 1790 innehaver torp i Fors
Cajsa Greta 1819 dotter Märta Stina född 11 dec 1817
Sara Lisa 1821 dotter Cajsa Greta född 1819
Anna Brita 1824 dotter Sara Lisa född 1821
Olof 1826 död dotter Anna Brita född 1824
Olof född 1826
Sigrid född 1828
Stina född 1832.
HFL Nätra 1829-1839 pag 109 Fors
Torparen Eric Olsson född 1786
Hu Stina Andersdr född 1790
dotter Sara Lisa född 1821
dotter Anna Brita Olsdr född 1724 från Vibyggerå
dotter Stina född 1832
dotter Märta Stina född 1817
Ett aber är att kyrkoböckerna före 1810 har förstörts av brand så det är svårt att vidimera deras födelse vilket måhända är en orsak till att hustrun ej vet namnet på sin far! Måhända avled han redan når Stina var ung?
Hennes andra make, Erik Olofsson född ~1786 noteras som dräng i Mjäla pag 116 husförhörslängden 1818-1827 och ensam 1839-1846 pag 135 Fors till och med 1843 när han blivit enkling.
Kan dessa på fotot ovan vara Hans Perssons barnbarn? Det vill säga barn till Hans Hansson född 21 november 1858 och hans hustru Maria Sjöblom. De hade en dotter Elin Elisabeth som avled späd (1889-1892, dottern Signe Maria 1890-1973, småskolelärarinna, gift 1963 med Erik Arvid Westin 1892-1982 i Bjästa, sonen Hans Wilhelm född 1893, sonen Karl Ruben 1897-1990 gift 1925 med Hildur Elvira 1899-1987 i Nätra samt dottern Elin Lovisa född 1900. Fotot i Estrid Nylanders ägo avfotograferat med hennes tillåtelse. Foto LRB
Sedan Gustav Eriksson Wasa beslutat att Sverige skulle konvertera från katolicismen till protestantismen var präster- skapet ålagt att i förhör pröva de enskilda undersåtarnas trosbekännelse och kunnande. Förhören antecknades i längder som kallades husförhörsläng-der då förhören ofta hölls i någons hem. I längden noterades de som vistades på gården samt deras deltagande i nattvarden. Man var tvungen att deltaga i minst fyra nattvarder per år för att få lov att bo kvar i byn. I längden noterades den enskildes innanläsningsför-måga, begrepp och utanläsningsförmåga som en grafisk bild. Den som kunde för dåligt kunde tvingas till bättring.
Bilden till vänster har noterats för Hans Pehrsson, mittenbilden för Sara Elisabeth Norberg och den till höger för båtsmannen Olof Norberg. De sex punkterna över symbolen betyder att Hans och Sara kan utantill Luthers lilla katekes samt huvudstycket av Svebeli förklaringar och de följande fyra stycken i densamma. (En punkt för varje aktivitet. Den första för lilla katekesen. Den andra för huvud-stycket i Svebelie förklaringar.) Mittbenet i Hans bild visar att han har ett svagt begrepp om läran och avsaknaden av mittbenet i Saras graf visar att hon har inget begrepp om läran. Det heldragna vertikala strecket med ett vänster och ett höger nedåtriktat ben visar att Sara läser någorlunda och att Hans läser med färdighet innantill. Grafen för båtsmannen Olof, som saknar ben, visar att han har begynt att läsa och avsaknaden av prickarna ovanför strecket visar att han har inte lärt sig utantill Luthers lilla katekes eller Svebelius förklaringar. Den bokliga bildningsnivån och den religiösa läggningen skiljer sig således mellan dessa tre personer med fördel för Hans och till nackdel för Olof, medan Sara Elisabeths nivå ligger däremellan.