Page 26 - Våra rötter
Huvudmeny:
Geografiskt > Skåne
Lars Stålholm
Lars, född omkring 1699, antogs som ryttare den 7 okt 1724 vid Rusthållet Billinge 16 och17 då han transporterades med häst och mundering från Landskrona kompani (06-40, som var utslaget till 01-32.) samt från Skånes Husarregemente, Fleninge kompani med Östraby 1 i Kattarp som rotehållare till Norra Skånska Cavalleri Lifcompaniet i samband med att det nya indelningsverket or-ganiserades enligt generalmönsterrullan volym 894 den 5 sept 1732 som uppger att han är en gammal Skåning i tjänst 8 år (1732). (Nr 40 och 32 är samma rote. Namnändringen beror på nya och gamla roteindelningen).
Rullan för 1737 anger att rusthållarna är Bengt Svensson, Anders Rasmusson (Billinge by nr 16), Pär Svensson (Billinge by 17), Ebbe Jönsson (Billinge by 12), .. Olsson.
1744 heter rusthållarna Nils Bengtsson (Billinge by 14), ...., Anders Måns Steppsson, Anders Ebbesson (Billinge by 12), Bengt ...,
1754 heter rusthållarna Nils Bengtsson (Billinge by 14) för Billinge Ryttarehus.
1758 har han tjänst i högkvarteret. Det vill säga att han troligen har blivit blesserad (kanske när han bevistade Pommerska kriget som pågick under åren 1757-1762) och vårdas i högkvarteret. Fick dock avsked redan den 22 april 1758 av ålder och bräcklighet då han var oförmögen att göra tjänst.
Vigd 1.0 före 1724 med Ingar Jonsdotter född omkring 1676 ? I så fall var hon 23 år äldre än Lars! Hon avled enligt Billinge sn dödsbok år 1745 efter att ha varit i 7 dygn hetsigt sjuk. ”Ryttaren Lars Stålholms hustru Ingar Jonsdotter avsomnade lördagsafton den 23 november 1745 och begrofs den 1 december. Var, som föregavs, 69 år åldrig”. Kända barn i detta gifte:
Maria född i aug 1724 avled den 18 april 1728 i Billinge Ryttarhus.
Elna född omkring 1726. Gift 6 okt 1751 i Röstånga med Per Olsson 1702-1768.
Anna född efter 1726.
Vigd 2.0 den 7 september 1746 i Röstånga socken med Pärnilla Bengtsdotter från Kollema född 11 dec 1717 i Långared, Röstånga socken. Paret har barnen;
Ingar född 1 mars 1747 i Billinge Ryttarehus, Billinge sn gift med Per Carlsson i Billinge By nr 3
Bengt född 11 okt 1749 i Billinge Ryttarehus, Billinge sn.
Gunnel född 20 aug 1752 i Billinge Ryttarehus – död 8 okt 1755, drygt 3 år gammal.
Gunnel född 27-28 feb 1756 i Billinge Ryttarehus vigd 23 jan 1780 med soldaten Pehr Kopperman.
(Gunnel är gudmor när systern Bengta får sin son Lars den 2 sep 1760).
Bengta född 1 sep 1760 i Billinge Ryttarehus. Gift den 29 mars 1787 i ASK socken med Mårten Bengtsson. Lars fick tyd-
ligen bo kvar några år i Ryttarehusen trots att han fått avsked redan 1758.
1764 bar Pernilla, Lars Stålholms hustru i Oreledshuset Mårten Bengtssons och hans hustrus Kerstin Jöransdotters son Tyke 1764 till dopet.
I Skånes ortsnamn, del 14 Onsjöbygden sägs att Ryttarehusen möjligen är indentiskt med Knashuvud även benämnd Ryttarehus Knafvershuwud där förleden skulle syfta på substantivet Knaper som betyder småsten och huvud som skulle betyda höjd. Det vill säga ett naturnamn som beskriver vad gården låg. Ryttarehuset har även benämnts Lyckhem.
Lars avled av ålderdom och bräcklighet den 31 dec 1768, 67 år gammal i Oreledshuset och begrovs den 8 jan 1769. Hans änka, Pernilla Bengtsdotter vigs för andra gången den 22 apr 1770 i Billinge med Anders Olsson. Barnlöst gifte. Paret bodde i Oreleds-huset åtminnstone till och med 1773. Oreled är kanske beteckningen för en större grind i eller vid eller till Oran som är ett skogs-område enligt Skånes ortsnamn.
I HFL 1770 Ohreledshuset, Billinge sn noteras Anders Ohlsson 36 år 9 mån, Hu Pernilla 54 år, döttrarna Gunnela 14 år 8 mån och Bengta 10 år 2 mån samt qvinnfolket Anna Bengtsdotter 49 år.
I HFL 1776 noteras paret i ett hus efter Skogvaktarens. Anders Olsson 42 år, Hu Pärnilla 60, dotter Bengta (Larsdotter) 16. Bengta vigs senare med grannpojken (vår) Mårten Bengtsson vars föräldrar (Bengt Mårtensson och hans senare hustru Lusse Christians-otter med hans dotter från hans förra gifte Bengta) är skrivna.
Åren därpå 1777-1782 noteras endast Pärnilla Bengtsdotter och hennes andra make Anders Olsson utan barn.
Den 31 dec 1782 avlider i Billinge hus (husmannen) Anders Olsson af lunghosta och begravs den 6 jan 1783, 52 år gammal. Anders skulle således vara född någon gång mellan 1731 – 1734.
1783 befinner sig enkan Pernilla Bengsdotter i Färingtofta enligt notis i Billinge HFL. Troligen var hon hos sin syster och hennes make soldaten Pehr Kopparman.
Afskedade Ryttaren Lars Stålholms änka Pernilla Bengtsdotter blev död ute på marken Onsdagafton den 18 nov 1795 sedan hon om dagen varit i Hallaryd socken. Af ålderdomssvaghet hant hon ej hem till huset, där hon bodde hos sin måg, Mårten skomakare, ehuru nära hon var utan dödde på förenämnda sätt. Begrofs den 29:e samma månad 78 år gammal.
I sitt verk Trolleholm förr och nu del 4 skriver Carl Trolle-Bonde att Trolleholms gods har haft del i 21 soldatrotar med 17 17/96 hela soldatrotar, hörande till Norra Skånska Infanteri Regementet. 10 soldattorp finnas på ägorna. I nuvarande stund (år 1905) tjäna blott kvar 4 stamsoldater och om några år äro de ett minne blott, hvilket är skada, ty de voro pålitliga och arbetsamma. Helt säkert ha stora sträcker af Trolleholms jord blifvit af dem uppodlade.
Pernilla Bengtsdotters föräldrar bodde i Långaröd, Röstånga socken.
Bengt Nilsson och Gunnil Troedsdotter
Paret hade följande barn alla i Långaröd, Röstånga socken.
Ola född den 31 dec 1712.
Ola född 13 okt 1714 gift 26 dec 1742 med enkan Hanna Nilsdotter i Gunnared nr 1.
Pärnilla född 11 dec 1717. Gift 1,0 med Lars Stålholm och 2.0 d 22 april 1770 i Oreledshuset i Billinge sn med Anders
Olsson.
Sissela född 22 maj 1720 gift 22 jan 1780 med Per Kopperman
Anna född 30 jan 1824.
Eriksholm
1709 – 1720 indrogs Ericsholm till kronan men återlämnades efter freden med danskarna 1720. Då tillträdde Herluf Trolles båda söner Börge och Holger, vilka 1727 sålde godset till sin kusin, riksdagsmannen och överstelöjtnanten Fredrik Trolle till Näs.
Slottsbyggnaden, som hade fått förfall under den långa tid (1709 – ca 1750) när ingen var bosatt på gården, sattes i stånd under 1750-60-talen av Fredrik Trolle. Han flyttade själv aldrig in i detta slott. Av sina gods stiftade Fredrik Trolle de stora trolleska fidei-kommissen. 1755 blev Eriksholm fideikommiss under namnet Trolleholm. Härmed följde även skyldighet att bära Trolle-namnet och föra ättens vapen.
Fredrik Trolle efterträddes vid sin död 8 jun 1770 på Näs av sin äldsta dotter Wivika Trolle gift Bonde. Som 18-åring gjorde hon ett besök i Stockholm och träffade då riksrådet greve Gustaf Bonde som var 52 år gammal och änkling. Han blev häftigt förälskad i henne. Det omaka paret gifte sig 1740. ”Riksrådsinnan” som hon alltid kallades, var redan änka (1764) då hon tillträdde Trolleholm. Från sin mor hade hon ärvt Borgeby och från maken Mellingeholm och Hässelby som hon styrde med dess underlydande med ett gammaldags matrikaliskt sätt. Det var hon som började samla Trolleholms berömda bibliotek, som nu omfattar 45.000 band och innehåller många sällsynta verk.
När hon avled 24 mars 1806 på Trolleholm hade hennes son Carl gått före henne. Trolleholm gick därför till sonsonen excellensen Gustaf Trolle-Bonde. Han var en av de första att följa Rutger Macleans exempel på Svaneholm. Hoveriet avskaffades och bönderna fick arrendera sina gårdar. Han byggde skolhus och vägar och företog många modernise-ringar av jordbruket. Trolleholm med om-givningar blev under hans ledning ett välmående och för tiden modernt samhälle. Godset ökade sitt invånareantal med ca 300 per-soner under åren 1806 – 1827. Vanligen bodde han på sitt sörmländska gods Säfstaholm. Dog barnlös 1855. Känd som stor konst-mecenat, boksamlare och som ”den blinde excellensen” då han var blind under sina sista 24 levnadsår.
Niels Trolle gift 1.0 med Mätta Rud gift 2.0 med Helle Rosencrantz
f 20 dec 1599 – 20 sep 1667 f ? f 27 apr 1618 – 22 nov 1685
Herluf Trolle (Arvid Nilsson Trolle gift 17 feb 1688 med
f ? Sophia Elisabeth Augusta von Buchvald)| Paret var ej innehavare av Trolleholm
Börge och Holger Trolle |
Bröderna sålde 1727 |
Trolleholm till sin kusin > Fredrik Arvidsson Trolle 24 maj 1693 – 8 jun 1770
gift 26 okt 1720 med Brita Ramel död 3 jun 1732
|
Wivika Trolle f 8 aug 1721 – 24 mar 1806 gift 9 sep 1740med Gustaf Bonde 6 apr 1682 - 1764
|
Carl Trolle 11 sep 1741 – 4 aug 1791 gift 24 jan1769 på
Vibyholm med Ebba Margareta Bonde på Säfstaholm
f 17 okt 1746 Vibyholm – 13 dec 1784 Vasa, Finland
|
Gustaf Trolle-Bonde 28 mar 1773 – 3 jan 1855
1809 fick han K. M:ts tillstånd som innehavare av
Trolleholms fideikommiss att kalla sig Trolle-Bonde.
Våra anor - Mårten Bengtsson
Mårten var soldat 1783-1784. Han flyttar 1784 till Köpenhamn varifrån han återkommer 1786 till Billinge socken för att bedriva skomakeriverksamhet.
Nr 6-1786 drängen Mårten Bengtsson uttog besked den 24 april till Köpenhamn. Han for härifrån år 1784. Född 24 jan 1760 i Billinge.
Flyttningsattest
..... dräng Mårten Bengtsson 24 åhr gammal född i Billinge har för 4 åhr sedan, då han gifwit sig i Soldattjänst, gådt utan mannalön och bevis wid Ferringtofta församling och sedan aldrig låtit höra af sig förrän nu, då jag ..... och han sigh bekänner att han .....till hwad han kunnat läsa utom bok, Hwel förstå ... till en del ....... deri; lefde han i församlingen lyckligen och begick Herrens H. Nattvar här också, men för hans vistande sedan den tiden, dels i Landscrona, dels i Billinge kan jag intet besked gifva. Här var han i lära hos en skomakare. Anser sig nu vara ledig från krigstjänst och ... .... förewarit hela krigstiden till ... ..... från och nu med ........ .... oförlovad .....
Riseberga den 4 december 1783.
Den 29 maj 1787 vigs Mårten Bengtsson f 24 jan 1760 i Gunnareds hus med Bengta Larsdotter f 1 sep 1760 i Billinge Ryttarehus. Paret får en son samma år den 12 nov 1787 som kallas i dopet den 13:e ejusdem Lars. Soldaten Pehr Koppermans hustru Gunnel Larsdotter från Färingtofta bar barnet. Pehr Kopperman lär ha varit den sista som bebodde Billinge Ryttarehus som revs före 1829.
Paret bor i Billinge hus nr 11 åren 1787-1788 och i gatehuset nr 5 åren 1791-1800.
Den 31 maj 1801 dödde skomakaren Mårten Bengtssons hustru Bengta Larsdotter efter att ha varit sängliggande i 3 veckor af hastig sjukdom. Hon begrofs den 7 juni 1801, 40 år och nio månader gammal.
Den 9 juni 1801 inställte sig undertecknad efter vederbörandes begäran att förrätta laga bouppteckning och skifte af qwarlåten-skapen efter aflidne husmannen Mårten Bengtssons hustru Bengta Larsdotter i Billinge, som igenom döden afled den 13:e i samma månad och efter sig lämnat enklingen Mårten Bengtsson jämte sin son wid namn Lars 13 år gammal. Å den omyndiges wägnar inställte sig Husmannen Per Carlsson i Billinge som war gift med den aflidnes syster (Ingar Larsdotter Stålholm) att den omyndiges rätt bevaka.
Järnvaror 1.45, Trävaror 8.31, Sängkläder 3.0, Gångkläder 5.42, Diverse persedlar 2.24, med mera eller totalt 38.29. Skulder 28.6.
Mårten Bengtsson undertecknar bouppteckningen med sina initialer M B. Troligen var han ej läs- och skrivkunning.
Enklingen och husmannen Mårten Bengtsson och pigan Kerstin Pehrsdotter, bägge från Billinge, beviljas lysning till äktenskap som avkunnas från predikstolen den 6:e, 13:e och 20:e december. Den 27 december på tredje dag jul 1801 vigs de samman hemma af comministern Rothstein. Paret får fyra barn:
Ola född 12 dec 1802 i Billinge. Fadern noteras vara skomakare och husman
Bengta född 23 apr 1805 död den 17 okt 1807 2,5 år gammal i Billinge. Fadern inhyses skomakare.
Per född 18 feb 1808 i Billinge. Fadern inhyses skomakare. Födseln skedde i Eslöv, Bosarp socken då hon sig något uppehållit
att se sin sjuke fader till godo. Per döptes 20 feb i Bosarp församling.
Carl född 8 maj 1812 i Billinge. Fadern gamle husmannen.
Husförhörslängden för åren 1801-1810 saknas. I HFL 1811-1829 noteras Mårten Billing som avskedad soldat med sin hustru Kerstin som anges vara född 13 dec 1769 i Reslöf sn samt deras barn, Ola, Pär och Carl.
Kerstin Persdotter avled Tisdagmorgon den 9 nov 1825 i Gunnared efter att ha legat till sängs i fem veckor av hetsig feber, 54 ½ år gammal. Hon var född i Åkarp, Reslöf sn som dotter till Sockenskomakaren Pär Andersson och hans hu Karin Mattsdotter.
Förre Husmannen och enklingen Mårten Bengtsson sednare åren sjuklig och till slutet en månad sängliggande döde af ålderdoms-svaghet den 9 april 1830 och begrofs den 18:e ejusdem 70 år och 2½ månad gammal. Gunnared, Billinge sn.
År 1830 den 19 april blev på begäran af undertecknade förrättat Bouppteckning efter afledne Enklingen och fattighjonet Mårten Bengtsson i Gunnareds hus, som med döden afled den 9:e uti innevarande månad och efter sig lemnat 4 söner nemligen; äldsta sonen Lars Mårtensson i Gunnared hus, Anders dito, Ola Mårtensson i Högestorp, tredie dito Pehr Mårtensson tjenar på Slätthult fjärde dito Carl Mårtensson 17 år gammal tjenar i Gunnared. Alla voro närvarande. Att bevaka sin egen såväl som den omyndige brodern Carls rätt, Torparen Jöns Holmström, som boet omhänder har, blef åtwarnat att det till uppteckning redigt uppgifva, så att han uppgiften med Edfästa kan om så påfordras. Värderingen förrättades af Rusthållarne Sone Nilsson och Pål Nilsson i Gunnared som följer.
Järnvaror: 1 handyxa, 1 skomakaretång, 1 skomarehammare, 1 strykestål, 2:ne raspar, 1 fil, 1 fals, 1 winsträcka, 1 bandknif med mera, 1 bordsknif med 2.., 1 kromknif, 1 liten kniptång, 1 ullsax, 1 pryl och syl, 1 rakeknif med låda, 1 häckte tång, 1 täljeknif Värderat till 2.6
Trävaror värderat till 2.34, Gång och sängkläder värderat till 2.4, Diverse värderat till 0.37 Tillsammans 7.33. Skulder för begrav-ningen och till enskilda totalt 17.5.4.
Enligt hållne acktionsprotokoll af den 19 april 1830 uppgår försäljningssumman till 12 riksdaler 46 shilling och upptagne skulder till 17 riksdaler 5 skilling och 4 Banco. Således överstiger skulderna betalningen med 4 riksdaler 6 skilling och 8 Banco. Blifver ej något att fördela arfvingarna emellan.
Bröderna Lars och Per Mårtensson samt Jöns Mårtensson Holmström kunde skriva medan Ola Mårtensson nöjer sig med att underteckna bouppteckningen med sina initialer.
Rönneholm, tidigare Stodhaug gods.
År 1677 brändes Rönneholm av den danska generalen Arensdorf. Rönneholm var då ett av de största godsen i Skåne med många underlydande gårdar, självt dock ej med någon lyx. Omfluten av vatten, med två vindbryggor, brändes det ändå ned om ”natten, så att folket nogast kunde slavera (berga) sig med livet, och med all dess herligheter uti byggnader och alla däruti varande mobilier (inbo), skåp, kistor, dokumenter och annat, samt 3 dertill liggande qvarnar blef av fienden alldeles afbrende”. Denna beskrivning bevittnades 1685 av 16 ”dannemän”, 6 i Stehag och 10 i Hassle.
År 1689 köpte Niclas Jonsson adlad 1672 till Cronacker på Fulltofta och krigskammarråd, Rönneholm. Hans dotter Susanna vigdes år 1700 med överstelöjtnanten Christian Magnus Coijet född 1663 – avliden 1730. Hustru Susanna avled året innan den 6 juli 1729 på Rönneholm. De tycks mest ha använt Rönneholm som ett sommarviste.
Paret fick två söner som bägge övertog Rönneholm.Den äldste, Nicklas Cronacker Coyet, avled ogift den 6 dec 1766 och brodern Peter Julius, som även ägde Bjärsjöladugård och Jordberga, avled den 12 nov 1752. Rönneholm går till dennes yngste son Johan Gustav Coyet.
Niclas Jonsson Cronacker
död 1699
Susanna Barbro Cronacker gift 1700 med Cristian Magnus Coyetf 16 april 1671 död 6 jul 1729 f 1663 - död 1730
_________________________________________________
Nils Cronacker Coyet Petter Julius Cronacker Coyet
f 17 jan 1699 död 6 dec 1766 f 25 okt 1700 död 12 nov 1752
gift 1 maj 1734 med
Brita Juliana Hammarberg
f 5 sep 1713 död 2 okt 1755
Johan Gustaf Coyet
f 9 sep 1737 död 16 sep 1803 på Rönneholm.
gift 13 nov 1774 med
Hedvig Hamilton
f 6 nov 1749 Hedlunda V16 dec 1828 på Rönneholm.
_________________________________________________________________________________
Adolf Ludvig Coyet Gustaf Julius Coyet
f 17 jul 1781 Herrevads kloster död 1843 f 4 okt 1775 Herrevads kloster död 5 apr 1862 Torup
gift 26 dec 1806 med ogift
Ulrica Catharina Silfversköld
f 2 okt 1788 Bjärsjöladugård V 8 dec 1869
Gustaf August Coyet Julius Carl August Coyet – ovanståendes u.ä. son med
f 17 aug 1809 Bjärsjöladugård död ? tjänstepigan Elna Alberg
gift 1835 med f 22 nov 1811 i Munkarp sn död 3 sep 1858 på Rönneholm.
Hedda Louisa Djurklou
f 1 jan 1815 i Kumla död ?
:
Gustaf Johan Coyet
f 5 aug 1853 Nynäs, Ekeby socken död 1924
Den 1 maj 1767 tillträdde generalen Johan Gustav Coyet, född 1737, Rönneholm där han avlider 1803. Han vigs 1774 med friherr-innan Hedvig Hamilton, född 6 nov 1749, som satt på Rönneholm till sin död 1828 som enka från 1803. På gamlegård museum i Billinge finns general Johan Gustav Coyets handskrivna räkenskapsbok: ”Annotations Boch ofver Inkomster och Utgifter vid Rönne-holms gård, som tager sin början 1767 och sedan framdeles”. 1700-talet var en stor glanstid för Rönneholms gods.
Öster om det avbrända slottet uppfördes ett orangeri (trädgårdshus). På en plåt här står: Uppbygd av J.G.Coijet och H. Hamilton Åhr 1783. Förmodligen användes sten från förlängningen av en stenmur kring den gamla avbrända borgen. Här bodde sonen hov-marskalken Gustav född 4 okt 1775 i Herrevads kloster i Riseberga sn och Hedvig Coyet varje sommar, då de kom från sitt andra gods Torup till sitt älskade Rönneholm. Enkan och friherrinnan Hedvig Coyet Hamilton lät efter sin makes bortgång återuppföra borgen, som utvidgades, ovanpå den avbrända borgens murstenar samt satte Rönneholm i drift. Efter hennes död 16 dec 1828 på Rönneholm övertog sonen Gustav Julius Coyet, hovmarskalk, Rönneholm.
Orangeriet. Foto LRB 2006
När en ung piga från torpet Skummerhus nära Ageröd städade slottet passade hovmarskalken Gustav Julius Coyet på i sin ungdom att städa pigans aktre parti så väl att det ledde till en leverans av en son nio månader senare eller den 22 nov 1811 i Agaberhus, Munkarp socken. Gossen kom att växa upp i moderns, Elna Albergs, hem med ekonomiskt bidrag av hovmarskalken. Marskalken förblev ogift och då det var fara för att arvsrätten skulle gå förlorad erbjöd han sig, när gossen var 9 år gammal, att ingå äkten-skap med flickan för att legitimera sonen och säkra en arvinge.
Flickan gick med på det. Bröllopet gick av stapeln vid 1820-talet på Rönneholm, men då vigseln var över, fick bruden äta i köket, för hon fick icke vara med vid middagen i sällskap med det ståndsmässiga umgänget!
Något äktenskapligt samliv blev det aldrig. Gossen blev på Rönneholm och fick en uppfostran värdig hans stånd. Den förskjutna makan fick ett hus i Vallåkra, där hon bodde till sin död. Gossen besökte sin mor ofta och omfamnade och kysste henne. (Berättat 1930 för Helga Persson).
Ett rum finns i slottet, som kallades spökrummet och det var en allmän tro i bygden, att herrskapet till Rönneholm ej kunde bo i slottet för spökeriernas skull. Hovmarskalken Gustav och systern friherrinnan Henrietta Coyet brukade alltid under sin vistelse på slottet bo i det så kallade trädgårdshuset vilket bidrog i hög grad till att öka tron på att det verkligen spökade på slottet. (Från Helga Perssons samlingar).
Kyrkovaktmästaren Gustav Jeppsson har berättat om hovmarskalken friherre Gustav Coyet och hans son kammarjunkaren i Onsjö-bygden 1973 efter kyrkoherde Anders Helgessons utförliga uppteckning i prästgårdsarkivet. Helgesson har även upptecknat; ”På Rönneholm slott finns en pelare som aldrig vid ombyggning må röras. Göres detta, bringas olycka på godset”. Så Rönneholm har sin beskärda del av spöken och mystik som så många andra slott.
Den 28 februari 1807 fick pigan Apollonia Asmundsdotter bittida lördag morgon en son som döptes till Bonde i Präst-gården den 2 mars samma år i Billinge socken av comminister Rothstein. Barnafadern uppgavs vara Ryttmästaren Adolph (Ludvig) Coyet född 17 juli 1781 i Herrevads kloster i Riseberga sn – bror till Gustav Coyet. Det var inte bara hovmarskalken som förlustade sig i sitt älska-de Rönneholm!
Adolf Ludvig Coyet vigs året därefter den 26 dec 1806 i Säbylund, Kumla sn med Ulrica Catharina Silfversköld. Han får med henne sönerna Adolf född 9 mars 1808 i Kristianstad och Gustaf August född 17 aug 1809 samt döttrarna Hedvig Charlotta Juliana född 14 dec 1812, Ebba Ulrica född 15 jan 1815 och Hedvig Charlott Juliana född 23 juli 1817 – alla i Bjärsjöladugård, Kerrtorp socken.
Pigan Apollonia Asmundsdotter flyttar hem till sin mor, Enkan Hanna Tostasdotter i Gunnared, Billinge socken. Där blir hon till år 1817.
Onsdagmorgon den 12 mars 1817 får hon en dotter som döps den 16:e ejusdem till Anna i Prestgården, Billinge socken, av prosten Rothstein. Till fader för barnet uppgavs Trädgårdsmästaren Thure Brandt på Rönneholm. Det är för andra resan Apollonia Asmundsdotter födt oäkta barn låter Rothstein notera i dopsboken. Något bröllop med trädgårdsmästaren blir det inte. Traditionen berättar att det är Adolf Ludvig Coyet som är den verklige barnafadern men som köpt sig fri från faderskapet genom trädgårsmäst-aren. År 1819 säljer Adolf Ludvig Coyet Torup då hans creditorer blivit honom för svåra och flyttar till Danmark. Läs: Hans hustru hade tröttnat på hans äventyr och ekonomiska slarv, varför han fann för gott att avflytta. Hans lagvigda hustru sitter kvar i Sverige. I Danmark får Adolf Ludvig en dotter den 22 nov 1822 i Köpenhamn som döps till Charlotte Elisabeth med Naerum.
Appolonia flyttar från sin moder samma år (1817) till Afvundstorpet som uppfördes år 1802 eller strax innan. Stället räknas till Billinge socken även om det låg på mark som hörde till Hjelmaröd i Bosarp sn. Appolonia är inhyses hos torparen Per Svensson, som är son till torpets första brukare. Här finns även Hjälmarödshus nr 2 som även kallas Brandtshus. Det uppfördes 1824 som bostad åt extra skogvaktaren Brandt på fäladen (som belöning för att han tog på sig fader-skapet) i hörnet där Trolleholms, Trolle-näs och Rönneholms skogsmarker stöta samman. Redan år 1829 var det raserat, så Brandt kunde troligen ej leva upp till det på-tagna faderskapet utan tvingades att flytta.
Adolf Ludvig Coyets son, Gustaf Johan Coyet tar över Rönneholm efter Julius Carl August Coyets död 1858. Gustaf Johan säljer Rönneholm till kommunen 1892.
I Trolleholm förr och nu skriver Carl Trolle-Bonde om godsets grannar och kommenterar Coijeternas karaktärer;
”Rönneholm. Där bodde general Johan Gustaf Coijet och hans hustru Hedvig Hamilton. Deras barn voro jämnåriga med Trolle-holmsungdomen, umgänget var mycket flitigt och många karaktärsdrag framlysa, som icke alltid äro smickrande för de unga Coijeterna”.
Wiveka Sture skriver i sin dagbok. ”Den 17:e maj 1799 voro vi vid Rönneholm, där conversationen var rätt equivogue, ty sådant generar dem ej”.
Apollonia Asmundsdotter flyttar ifrån Afvundstorpet 1818 till en plats som i HFL är noterad mellan Bögerup och skomakaren före Rönnemöllan. Året därpå tar hon ut flyttningsbetyg och beger sig den 4 november 1819 till Magister Svanberg i Lund, där hon fått en tjänst, med sin son Bonde och dotter Anna.
Den 20 mars 1820 vigs hon i Lund med enklingen Hans Larsson från Laxmans Åkarp (by i Fjelie sn). Paret bor i Lund stadsförsam-ling.
Den 16 föds och den 18 feb 1822 döps parets barn i Stanstorp (Staffanstorp), Nevitshög socken vid namn Anders. Hustru Bengta, Jöns Asmundsson från Lund bar barnet till dopet. Lyckan blir kort. Redan året därpå avlider Hans Larsson.
Enkan Apollonia Asmundsdotter finns noterad med sin son Anders i Lund, Krafts rote 1830-35, under 36 ¼ inflyttad 1822 från Hoby och under 41 1/8 inflyttad 1829 med noteringen; har ej fått tillstånd att inflytta. Apollonia är dotter till vår förfader:
Asmund Jönsson
Asmund Jönsson, född 19 mars 1744 i Gunnared, Billinge sn var husman i Gunnared hus, bland de sista noteringarna i HFL för Gunnared före Bäringe. Gift med Hanna Tostesdotter född 3 jun 1750 troligen i Ask socken. (böckerna brunna). Paret fick 6 barn.
Apollonia född 9 jul 1777 troligen i Ask socken som saknar födelsebok för aktuellt år.
Jöns född 28 nov 1779 i Billinge, Billinge socken.
Måns född 21 jul 1782 i Gunnared, Billinge socken.
Hanna född 20 jun 1784 i Gunnared, Billinge socken.
Nils född 16 jun 1786 i Gunnared, Billinge socken.
Elisabeth född 4 apr 1789 i Gunnared, Billinge socken.
Sonen Jöns Asmundsson vigdes den 20 april 1803 i Lund med pigan Bengta Svensdotter, som han får 4 barn med;
Sven född 26 sep 1805,Måns född 15 jul 1807,Maria född 4 jul 1810 ochAnders född 25 jan 1813– alla i Lund.
Hustru Bengta Svensdotter avlider den 10 nov 1832 av lungsot i Lund. Arbetskarlen Jöns Asmundsson avlider 1 juni 1844 i Lund 66 år gammal.
Sonen Måns Asmundsson vigd 1.0 den 15 aug 1813 i Lund med pigan Elna Månsdotter i staden. Paret fick en dotter den 26 okt 1813 i Lund som döptes till Elna. Modern avled endast 20 år gammal i barnsbörden. Begrovs på sör magle kyrkogården den 31 okt 1813.
vigd 2.0 den 5 nov 1814 i Lund med pigan Gertrud Trollsdotter född 27 apr 1787 i Lund. Paret fick;
sonen Anders född 23 jan 1815 i Lund,dottern Johanna den 25 maj 1817 i Lund, som avled den 19 dec 1822 av tärande sjukdom ochIngrid född 1 jan 1920 i Lund.
Modern Gertrud avled den 9 jan 1824 i Lund av lungsot 38 år gammal. Arbetskarlen Måns Asmundsson avled den 6 okt 1826 ihjälslagen i en brunn, 44 år gammal. Dottern Ingrid avlider den 8 nov 1831 i Lund av Engelska sjukan.
Nils Asmundsson utflyttad
Elisabeth Asmundsdotter vigd den 16 feb 1811 i Billinge med drängen och husmannen Anders Olsson, bägge i Gunnared. Parets barn: Kersti född 1 okt 1812 i Gunnared och
Andreas född 24 feb 1815 i Kjerrtorp, Bosarp socken.Året därpå flyttar familjen till Flyinge kungsgård. I Södra Sandby får de den 6 dec 1817 dottern Anna, men det går illa för modern. Hon avlider den 13 december 1817 efter barnsbörden. Sonen Andreas blir sängliggande i 1 månad af vattusot som tar hans liv den 13 mars 1820 i Södra Sandby. Fadern Anders, är stalldräng och skriver sig Holmgren. Dottern Kerstin kommer som fosterdotter till sin morbror Jöns Asmundsson.
År 1819 den 21 maj inställte sig undertecknade uppå derom gjord anmodan, att förrätta laga bouppteckning, auction och skifte, på qwarlemnade lös Egendomen efter aflidne enkan Hanna Tostesdotter ifrån Gunnared hus som med döden afled den 15:e sistlidne maj och efter sig lemnat följande barn och arfvingar nemligen; äldste sonen Jöns Asmundsson, andra dito Måns Asmundsson bägge bo-ende i Lund, äldste dottern Apppelunia ogift 41 år gammal, andra dito Hanna gift med husmannen Lars Mårtensson på Stället, 3:dje aflidna dottern Elisabeth efterlemnande 3:ne omyndiga barn, son Anders 4 år, älsta dottern Kerstina 6 år, yngste dito Anna Catharina 1 år gammal.
Att de omyndigas såväl som sin egen rätt bewaka der till sades alla arfven skrifne, såväl som 3e:de dotterns efterlemnade man Anders Olsson Holmgren ifrån Fleninge.
Lars Mårtensson och hustru Hanna som till en del egendomen omhandhar, åtvarnades att densamma redigt uppgifva så att de upp-gifter med Ed fästa kan, om så thet varder. Wärderingen förrättades af Rusthållaren Måns Larsson och Sone Nilsson i Gunnared och befants boet som följer: Sedvanligt bohag som efter hållen auktion fördelades så att Jöns och Måns fick 9.9. 9/2 döttrarna 4.26.10 4/7 Banko varav avlidne 3:e dotterns arv fördelades på hennes barn.
Bröderna Jöns och Måns Asmundsson har undertecknat med sina initialer medan Lars Mårtensson har skrivit sitt namn. Han kunde således läsa och skriva.
Kyrkoböcker saknas för ASK socken för aktuell tid men ändå är det möjligt att konstuera rötterna.Torsten Bondesson och hans hustru Hanna Jönsdotter som följer:
Bonde Nilsson < Nils Olsson
~ 1670 – efter 1727 i Ask levde 1671 och 1696
Torsten Bondesson Hanna Bengtsdotteer
död 1754 i Ask
Agnes Nilsdotter < Nils Jönsson < Jöns Nilsson
~ 1694 - ? 1629 – 1710 i Röstånga Kirstine Mogensdott
gift 1700 i Röstånga gift 1668 begravd 1668 i Röstång
Sissa Påhlsdotter < Poffuel Turesson < Ture Poffuelsson
~1642 – 1695 i Röstånga Död 1686 i Röstånga Död 1630 i Röstånga
Kristine Oluffsdotter < Oluf BrödtzenDöd 1684 i Röstånga Död 1670 i RöstångaTroen Byrgisdotterf 1589
< Jöns Holm ? - ?
Död 1750 i Ask
Hanna Jönsdotter
gift med Torsten
Bondesson ovan
Hanna Andersdotter < Anders Larsson < Lars Andersson
~ 1750 i Ask ~ 1667 - 1727 i Ask
gift 1686 i Röstånga
Bente Mattsdotter < Matts Mogensen
1689-1719 i Ask ~1610 - ~1690 i Röstånga
Else Jensdatter
Död 1699 Röstånga
Torsten Bondessons och hans hustu Hanna Jönsdotters dotter Hannna Torstensdotter var gift 1776 med Asmund Jönsson.