Page 165 - Våra rötter
Huvudmeny:
Geografiskt > Ångermanland
Anundsjö IV
Våra rötter härifrån har delats upp i avsnitt för att förenkla läsandet. Här följer Sven Perssons farmors rötter.
Håkan OLSSON NOHRMAN 1724-1813
Båtsman från 23 jan 1744 i Västra Norrlands Compagnie för Bredbyn. Fått K. Amiralcollegie legopas den 8 juni 1749. I 1743 års krig kom så gott som alla båtsmän från Anundsjö bort. Håkan vara troligen båtsman under fredstiden 1744-1749. Han upptog år 1753 nybygget Storborgaren i Anundsjö socken.
Enligt länsstyrelsens resolution anlades Storborgaren år 1754 vid sjön Storborgaren eller Borgarsjön. Betydelsen av ledet "borgarn" är okänt. De tre första nybyggarna var Håkan Olsson-Norman, Nils Hermansson-Mård och Nils Andersson. 1765 bestod dessa fam-iljer av tillsammans 14 personer.
Nybyggaren Håkan Olofson Norman i Storborgaren född 1724 avled år 1813. Dödsnotisen berättar att han var gift år 1775 med Karin Jansdotter. Haft inga barn med henne. Med förra giftet 2:ne döttar. Död 14 mars 1813, 89 år gammal.
Båtsman Håkan Olsson Norman och pigan Sara Påhlsdotter, vigdes den 26 december 1745.
Hustru Sara Pålsdotter ifrån Storborgaren föddes 1717 den 4 januari. Fader: Pål Hindriksson i Myckelgensjö. Modern Margeta Olofsdotter. Sedan hon tiänt troligen på 3 ställen trädde i äktenskap med Håkan Olofsson, den tiden warande båtsman och sedan nybyggare i 30 år med honom aflats 6 st barn 2 söner och döttrar. Eljest warit ärlig och trogen förmanat sina barn till gudsfruktan. Sjukdom: Bröst och magesweda samt upkastning. Dödde den 20 januari 1775, begrofs christligen den 29 ejusdem sedan hon redeligen lefat i 57 år så när som på 5 dagar.
Parets barn: Segrid född 24 augusti 1746 (vår ana),
Påhl född 22 januari 1748,Margeta född 22 april 1749,Kierstin född 21 april 1751,Sara 22 okotber 1753,Olof född 5 januari 1756.
26 nov 1775 vigdes änklingen Håkan Olofsson i Storborgaren och pigan Kari Jonsdotter ifrän Galasjö hemma hos Olof Jansson ? i Galasjö. Karin är född den 30 janauari 1727 i Galasjö. Inga barn är kända från detta gifte.
Olof PÄRSSON 1681-1766
Bonde i Tvärlandsböle 1713-1737. Nämndeman 1732-1738. I begravningsboken sägs: Åldertagne mannen Olof Pärsson i Hädan-berg född 1681 i februari månad. Fadern Pär Pärsson. Moder Margareta Olofsdotter. Varit gift 1:a gången med Sigrid Svensdotter i Hädanberg och aflat med henne 10 st barn, 6 söner och 4 döttrar. Lefvat med henne i 28 åhr. Sedan gift 2:a gången med Maria Andersdotter ifrån Arnäs i 24 åhr. Varit blind i 14 åhr och dragits med stor fattigdom. Sjukdom: Hög ålderdom. Dödde den 10 september 1766 och begrovs ved gamla klockstapeln den 21 ejustem. Ålder 85 1/2 år och 10 dagar.
Kommentar: Han skulle ha dött i Hädenberg. Kanske bodde han i Hädenberg 3:1 där sonen Pär Olsson var brukare mellan 1749-1773.
Anundsjö, släkter och gårdar Tvärlandsböle 2:1 sid 292
Olof Persson brukare av detta hemman 1713-1737. Han kom från Norrböle (1:1) som föräldrarna till honom blev brukare av efter hans födelse. Olof flyttade till Sidensjö efter 1737 och gifter om sig den 22 nov 1741 (troligen i Sidensjö - VB saknas 1733 - 1745) med Maria Andersdotter.
Sigrid begrovs den 1 feb 1741 i Sidensjö. Född 10 dec 1691 Segridt i Hädenberg. Parentes Swän Larsson och hustru Siegidt.
Parets barn: Petrus född 22 februari 1812,
Segri född 13 december 1713,Sven född 24 mars 1716,Margaretha född 28 november 1718,Anna född 2 februari 1722,Håkan född 3 augusti 1724 (vår ana),Sven född 15 juni 1727 samtOlof född 23 mars 1730.
Olof Pärssons andra hustru Maria Andersdotter är född den 28 oktober 1793 i Västerbursjö 3:1, Anundsjö socken. Hon avled barn-lös den 18 april 1766 i Hädanberg 3:1, Anundsjö socken.
Pål HINDRICSSON 1682-1743
Bonde i Myckelgensjö, Anundsjö socken 1708-1713. Flyttar till Skortsjö 2, Själevad socken som han äger 1715. Säljer Skortsjö 2 i Själevad socken 1728 till Anders Jonsson och köper 1730 Hanabäck 2 i Själevad. 1738 begär Pål Hindricsson och Per Olofsson klyf-ning av hemmanet Hanabäck 2.
Gift 29 december 1711 med Margareta Olofsdotter född 9 juni 1689 i Överbilla 7, Själevad socken död 16 juni 1771 i Skortsjö, Själevad socken. Flyttar till Skortsjö 2, därefter till Hanabäck.
Parets barn: Cherstin född 10 maj 1713,
Olof född 23 oktober 1715,Sara född 4 januari 1717 (vår ana) samtBrita född 20 februari 1723– de tre senaste i Skortsjö 2, Själevad socken och den äldsta dottern Cherstin är född i Myckelgensjö 5:1, Anundsjö socken.
Pär PÄRSSON ? -1687
Bonde i Norrböle, Anundsjö socken c:a 1670-1680 tillsammans och efter sin far. Nämndeman 1666-1683. Begravningsboken 1681: Salmon Pärsson tilltalte sin granne Pär Pärsson om djurefång i det de ähre reste till kyrkan. Nemligen, under vägen komma de på 2 stycken uttrar, dem Salmon Pärsson fasttager i vattnet med besvär, efter Pär Pärsson på båten och 3 personer af sitt folk med sig, ville han tillägna sig 3/4 af uttrarna, och allenast giva honom 1/4 part som största omaket hade. Resulotion; Salom Pärsson som dessa uttrar av vattnet upptagit mister 1/2 part. Den andra halvparten behåller Pär Pärsson som i flock och föllie varit.
Vigd ~1676 med Margareta Olofsdotter född omkring 1657 och död den 5 okt 1731 i Kubbe 74 år gammal. Hon var gift 1.0 med Pär Pärsson f 1650 i Österfannbyn, bonde hos sin fader på Norrböle 1:1 d 1687 tydligen under krigståg. Han hade köpt ett båtsmans-stånd av Olof Salmonsson. Hon gift 2.0 med Håkan Nilsson på Kubbe 4:1 son till Nils Håkansson.
"Hustru Margeta Olofsdotter i Kubbe, förde ett vackert lefverne, var sjuk i 15 veckor af bröstwärk och andtäppa, beredde sig vack-ert till döden och afsomnade den 10 maj och begrofs i kyrkan den 23 maj, då hon lefvat jungfru i 19 år, hustru 47 år, Änkia 8, giör tillhopa 74 år."
Parets barn: Pär Sachtmodig född i mars 1676, Olof född i februari 1681 (vår ana) samt Carin född ~1681.
Margaretas andre make Håkan Nilsson kommer från Kubbe 4:1 i Anundsjö socken. Hans födels har ej återfunnits. Gift ~ 1688 med Margareta Olofsdotter i Kubbe. Bonde i Kubbe 4:1 1689-1714 död 3 aug 1725 i Kubbe 4:1. Barnlöst gifte.
Sven LARSSON 1665-1731
Bonde i Hädanberg 6:1, Anundsjö 1689-1731 efter sin fader. Han var en känd man i socknen. Var nämndeman 1706-1731 och har undertecknad flera mantalslängder för socknen. På lantmätare Spoles karta från 1696 har han gården F. (den längst åt öster). Jordeboken samma år är inaktuell och visar förhållandet flera år tidigare då hemmanet ingick i Swän Swänssons nr 5:1. De sex bönderna i Hädanberg hade 1699 tillsammans en vattenkvarn belägen ½ mil ifrån byn och kan nyttjas till husbehof. Sven leverera-de 1718 liksom grannen Hans Olofsson en häst och en nöt till Armfelts armé i Jämtland, för vilka han 1722 fick betalt med 54 och 17 daler.
Sven Larsson var först från omkring 1689 och i 26 år gift med Sigird Nilsdotter som dog 1715. På Påskdagen 1718, den 13 april, gifte Swen om sig med Anna Michelsdotter från Risbäck 3:1, som var född i september 1687. Hon var dotter till Michel Mårtensson och Märeta Olofsdotter i Risbäck. Med henne var han gift i 13 år och aflat 3 söner. Hon hade hemmanet efter Swen från 1731 till 1740 då en son till henne och Swen tog över. Anna dog 1767: Gamla Änkan Anna Michelsdotter i Hädanberg i 13 år och 3 månader aflat 3 söner. Varit sjuklig i 20 år af swår bröstwärk. Lefwat änka i 30 år. Sjukdomen ålderdom. Dödde den 26 december. Begrofs den 1 januari 1768, 80 år 4 månader gammal.
Swen Larsson dog 1731 i fjällskogen, ett skogsområde som avverkades för en kommande svedja, då ett träd föll över honom: Swen Larsson i Hädanberg var den 22 juni i fällskog med sina grannar, då om aftonen i det han skulle gå hem, föll hoo et trä öster på Olof Hanssons tegh och slog hoo till dödz. Han begrofs d 27 juni wäster på Kyrkiogården, aetas 66 år.
Parets barn: Märta född 15 februari 1690,
Sigrid född 10 december 1691 (vår ana),Karin född ~1694,Ingeborg född ~1697 död 18 juni 1697,Anna född 6 maj 1698,Lars född 8 september 1700,tvillingarna Nils och Sven födda 20 januari 1702 samtSven född 16 maj 1703– alla i Hädanberg 6:1, Anundsjö socken.
Gift 2.0 den 13 april 1718 med Anna Michelsdotter född i september 1687 i Risbäck 3:1, Anundsjö socken som avled den 20 dec-ember 1767 i Hädanberg 6:1, Anundsjö socken, fick han tre barn: Mikel född 16 januari 1719, Lars född 13 februari 1721 samt Mårten född 27 februari 1723 – alla barn är födda i Hädanberg 6:1.
Hindrick PÅHLSSON 1650-1754
Bonde i Myckelgensjö, Anundsjö 1670-1704. Hindrick Pålsson i Myckelgensjö blev död den 4 februari och begrofs den 17:e år 1734, 84 år gammal, enligt begravningsboken för Anundsjö socken.
Hindrich Påhlsson föddes i Grundtjärn omkring 1650 som son till Påwel Påwelsson och dennes hustru Elisabeth (Olofsdotter). Hindrick flyttade i slutet av 1670-talet till Myckelgensjö för att gifta sig med Kerstin Pärsdotter där. Från 1679 står han skriven för hennes föräldragård, Myckelgensjö 5:1. Hemmanet övertogs 1687 av hennes bror Nils Pärsson som tidigare varit båtsman. Åren 1687-1689 brukar Hindrik i stället den andra gården i Västalbyn, Myckelgensjö 4:1. Den hade ägts av Pähr Nilsson lille, som varit knekt och var död 1674. Vid vårtinget 1691 nämns hans änka som gått och tiggt till föda åt sina små barn: Hustru Anna Mauritzdot-ter i Möckelgiänsjö beståendes af 5 säl. jord, men för 4 åhr sedan sålt detsamma till Hindirch Påhlsson för 14 dlr Kmt sälander.
Hindrich var tydligen inte heller i så goda omständigheter, han hade inte mäktat betala. Hustru Anna begärde nu på tinget 1691 att rätten ålägger honom betala. Rätten ansåg dock inte att den kunde åbörda Henrich Påhlsson fullfölja köpet. Hustru Annas omyndiga barn har eljest sitt fadershemman i samma by .. barnen hade 5 sel.. Hemmanet borde inte delas i fler delar. Hustru Anna hade nu också skaffat åbo på hemmanet, finnen Anders Andersson från Grundtjärn 1:1, som ville köpa det.
Från 1689 till 1704 hade Hindrich enligt skattelängderna åter gården 5:1 sedan svågern gift sig till Myckelgensjö 1:1 och flyttat dit. Som närmaste granne på 4:1 hade han nu fått sin hustrus brors svåger Mårten Olofsson från Risbäck 1:1.
Domboken från tinget i november 1695 visar släktförhållandena: Mårten Olofsson i Myckelgensjö tilltalar sin svåger Nils Pehrsson i Östermyckelgänsjö om besuttningen på Swerfadern Olof Nilssons hemman ibidem 10 sel gammal oförmedlad skatt... Nils Pehrsson hade blivit påtvingad hemmanet av Swermodern och förmyndaren som inte förmådde uppehålla det eller förse med landbönder. Han måste förselja sitt fadershemman i Westermyckelgensjö till sin systerman och nu i sex år besuttit detta sitt Swerfaders hem-man. Likväl emedan Mårten Olofssons hustru den tiden varit omyndig och det visat sig att förmyndaren haft en landboo i förråd, vid namn Carl Siulsson, som velat tillträda det när Nils Perhs-son tillträdde. Svärmodern var hustru Märeta på Myckelgensjö 1:1. Rätten beviljade inte Mårten Olssons begäran utan beslöt att eftersom Nils Pehrsson redan besitter sin Sahl Swerfaders hemman dömdes honom fast.
Hindrich hade 1699 tillsammans med Christopher Olsson och två grannar (=hela byn) en vattenkvarn belägen 1/4 mihl ifrån byn och kan allenast nyttjas höst och vår. Det var bara då det fanns tillräckligt med vatten i bäcken. På det gamla självhushållets tid hade varje by sin egen vattenkvarn. Det var så kallade skvaltkvarnar med snedställda skovlar i vattnet på en lodrät axel som direkt drev kvarnstenen, löparen. På hembygsgården i Bredbyn finns en kvarn från Galasjö.
Kring Wårfrudagen 1702 var det storbrand hos Hindrich och hans granne på hemmanet 4:1 i västra byn. Gårdarna låg tätt ihop. Branden började hos grannen Hindrich Nilsson, där dennes hustru hade hållit på att baka. En gnista föll på taket som började brinna. Hela Hindrich Påhlssons gård lades i aska liksom större delen av hans lösa egendom. Även hela Hindrich Nilssons gård brann och allt han ägde. Hindrich Nilsson var möjligen son till Nils Andersson i Gafsele, som var gift med Hindrick Påhlssons kusin Ella Hindrichsdotter i Grundtjärn. Hindrich Påhlsson fick 150 dlr Cmt i Brandstod och Hindrich Nilsson 80 dlr Cmt.
Den 5 marti 1704 köpte Hindrich hemmanet 5:1. Vid tinget den 13 juni samma år lät han första gången uppbjuda 5½ seland Jordh i Myckelgensjö förmedlad skatt sin Sahlige Swärfaders Per Nilssons hemman som han af sina hustrurbröder Oluff Pehrsson, Nils Pehrsson och Swen Pehrsson sampt tvenne hustru systrar Kiöpt och inlöst för 15 dlr Kmt Selandet och gården eller husen för 124 dlr Kmt. Den 6 februari året därpå uppbjöd Hindrich hemmanet andra gången och den 5 juni 1705 tredje gången 5½ seland jord .. förmedlad skatt som han af sine hustru syskon kiöpt och löst.
Från 1706 står hustru Kerstin eller sönerna skrivna för gården fram till 1741 då sonen Olof säljer den och flyttar till Brandtjäl. Red-an året därpå köps gården tillbaka av ättlingar till förfäderna. Fram till 1733 hade Hindrich Påhlsson eget hushåll enligt husförhörs-böckerna, sedan bodde han inhyses hos sonen Olof. Han dog 1734.
I december 1715 strax före Jul sände biskopen i Härnösand sin son Georg Wallin d.y. på visitationsresa i faderns ställe till Åsele lappmarken.. "Ifrån Anundsjö är 2 vägar till Åsele (Årsilla). Den genaste går genom en by benämnd Kubbe, men den kan ingen resa utan ren och är endast Lapparnas väg. Men den andra är väl något längre i Krok, men .. man kan fara med häst och släde, då lite snö är."
Den 22:e kl 11 foro vi från Anundsjö. Först och främst for en Lapp vid namn Nils Larsson med sin hustru Sara, som åkte efter sina renar, förutom andra som gingo lösa. En del drog och spannmål för Kyrkoherden i Åsela. Denna dag hann vi till Myckelgensjö, en by tillhörig Anundsjö och ligger därifrån 3 mil. Däremellan råkade vi esom oftast byar, såsom Öster- och Västergensjö, allesamman vid stora sjöar belägna. Uti Myckelgensjö voro 3 grannar, 2 av dem bodde på östra sidan, den tredje benämnd Hindrich, på den västra sidan om sjön. Hos denne togo vi natthärbärge, af orsak vi ville betinga hans son, Olof Hindersson, som länge tjänat upp i Lappmarken, till vägvisare. Sedan vi här över natten på halm hvilat hade, reste vi den andra morgonen .. den 23 ... bittida ut i Kahlblåa mörkret.
Nästa natt bodde Wallin i Hälla i Åsele socken hos Hindrichs halvsvåger Matts Påhlsson som startat ett nybygge där. Efter Julhelgen reste Wallin den 31 december tillbaks, hvarvid vår ledsagare Olof sköt vid Ångermannån 2 hierpar. Wallin övernattade hos Hindrick i Myckelgensjö och reste vidare den 1 januari 1716 sedan vi lämnat kvar vår vägvisare Olof Hindersson, och betalt för omaket 3 C. Köpte vi där eljest av hans fader en god computist (en som var god till att med runestavens hjälp beräkna när de kommande helg-dagarna skulle infalla, en runstav med andra antikviteter.
Hindrick vigdes före 1679 med Kerstin Pärsdotter som föddes 165(2) som dotter tilll Pär Nilsson Store på Myckelgensjö 5:1 och dennes hustru Brijta Olofsdotter från Önskan. Kerstin gifte sig senast 1679 med Hindrich Påhlsson från Grundtjärn. Hon avled 9 februari 1738 efter att ha legat till sängs i 9 år och ha left i 86 år, i Myckelgensjö 5:1, Anundsjö socken.
Parets barn: Brita född 1679,
Pär (båtsman) född ~1680,Pål (bonde) född ~1682 (vår ana),Olof född ~ 1683,Elisabeth född ~ 1686,Kerstin född 2 maj 1690,Ella född 19 november 1692,Nils född 4 augusti 1693,Kerstin född 10 april 1695 samtHindrick född 15 mars 1697.
Olof OLOFSSON ? -1717
Bonde i Överbilla nr 7, Själevad socken som han äger sedan 1694. Avliden där ~1717. Gift 14 september 1684 med Sara Jonsdott-er född ~ 1658 från Billa, avliden ~ 1717 i Överbilla 7.
Parets barn: Olof född 26 juli 1685,
Anders född 25 september 1687,Margareta född 9 juni 1689 (vår ana),Sara född 10 januari 1692,dotter född 20 maj 1694,Pär född 2 augusti 1695 samtJohannes född 18 december 1698.
Generation 10 räknat från Kerstin Hagström
Peder PEDHERSSON ? -1698
Bonde i Norrböle i Anundsjö socken 1642-1696. Nämndeman 1666-1683. Utsågs till sexman 2 mars 1662. Troligen son till Pedher Andersson i Österfannbyn 3:1. Begravd i Norrböle 1:1, Anundsjö socken den 4 februari 1698. Gift med Gölu vars födelse ej ha kun-nat spårats. Hon noteras ensam på Norrböle 1:1 åren 1641-1644. Begravd där den 22 maj 1690.
Parets kända barn: Pär (vår ana) samt Christina född ~1636 begravd 8 november 1708 i Norrböle 1:1, Anundsjö socken.
Förleden i Norrböle anger läget norr om Anundsjön. Böle är försvenskat med betydelsen "boning", "bostad".
Oluf Olufsson 1616-1709
Föddes troligen 1616 på Kubbe 3:1 som son till Oluff Olufsson (1) där och dennes hustru som möjligen hette Margareta. Hösten 1661 besökte Oluff Oluffson i Kubbe Korsmässomarknaden den 14 september i Härnösand. Han hade då med sig sin matsäck i en matspann. Där hade han också sina pengar. En sockenbo till Oluff, Hans Håkansson från Norrböle 4:1 son till Håkan Persson som då tjänade i Härnösand, stal då ur hans matspann. (Kanske var det i stället fadern med samma namn som var på marknaden i Härnösand.)
Oluff efterträdde fadern på hemmanet Kubbe 3:1. Vid tinget i Anundsjö i augusti 1671: "Uppbödh Olof Olofsson från Kubbe första gången den Jordh 8 sel i samma by, som han af sin brodher Peder Olofsson i Seel och swåger Håkan Olofsson i Skalmsiöö kiöpt hafwer". Han var sedan bonde där 1671-1694 och nämndeman åren 1675-1691. Han var gift med Segrid Mårtensdotter från Kubbe 5. Oluf dog 1709. "Anno 1709 d 14 martii begrofs gifte Oloff Olson i Kubbe på Kyrkiogården och öster sidan om wägen hwilken war 93 år." Samma dag betalades till kyrkan "Testamente efter Oluf Olson i Kubbe 3 daler".
Oluf vigdes efter 1693 med Segrid Mårtensdotter. Född ~ 1620 på Kubbe 5 som dotter till Mårten Östensson där och dennes hustru som troligen också hette Segrid. Segrid dog 1698 och begrovs den 27 april i Kubbe 3:1, A nundsjö socken.
Parets barn: Mårten född ~1646,
Segrid född ~1653,Margareta född ~ 1657 (vår ana),Ingeborg född ~1661,Oluf född ~ 1663 samtJon född ~ 1667.
Lars Sjulsson 1637-1705
Skattebonde i Hädanberg 6:1 1678-1689. Vid tinget den 1 september 1692 begärde Erich Nilsson i Hädanberg att få lösa in 2 ½ Sel jord av grannen Lars Siuhlsson: "medan de hört till hans hemman tidigare och äro på intet annat sätt ther ifrån komna än Svermo-dern dem intet mechtade betala till sin mans syster som Lars Siuhlsson till hustru hafwer, det han nu will giöra." Lars sade dessa 2 ½ Sel. "wara sin hustrus rätta arfwejord, den hon för 34 åhr tillbaka emottagit at nyttia." Rätten beslöt att Lars skulle få behålla jorden. Källa: Renoverad Dombok Gävleborgs län vol 40 Nätra tingslag 1 sep 1692 § 5. Den 17 maj 1705 dödde Lars Siulsson i Hädanberg 68 år gammal.
Han var gift med Segrid Swensdotter från Hädanberg 5:1. Hon avled den 16 mars 1699 i Hädanberg 6:1, Anundsjö socken och hade med sin make endast en känd son, Sven Larsson född ~1665.
Nils HÅKANSSON 1626-1709
Troligen född på Norrmesunda 3:1. Nils bodde sedan med föräldrarna på Norrböle 4:1. Gifte sig med Kerstin Andersdotter på Kubbe 4:1 och efterträdde där hennes styvfar Christopher Gullesson och blev bonde i Kubbe 1652-1679 och i Tvälandsböle 1679-1702 då sonen Erik tog över. Nils var Nämndeman 1678-1693. På Sockenstämman 1668 valdes han till kyrkovärd.
Vid februaritinget 1703 kom för rätten ährlige och beskedelig Nils Håkansson i Tvärlandsböle och till kiänna gaf att han i 24 års tidh bebott sitt fadershemman i Tvärlandsböle bestående av 12 ½ sel hus och jordh, hwar uthur han alla sina syskon ... betalt. Näm-ligen brodern Olof Håkansson i Kubbe, svågern Carl Shiulsson i Wästersel, (gift med systern Kerstin Håkansdotter), Håkan Östens-son i Möckelgensjö (sonson till systern Ingeborg Håkansdotter), Olof Christophersson i Risbäck och Tommas Christophersson ibid (gifta med Karin och Anna Pärsdöttrar, barn till brodern Päder Håkansson), Johan Salmonsson ifrån Siähla, Per Persson (son till Päder Håkansson), Annika Hansdotter (dotter till brodern Hans Håkansson) och Erich Olofsson i Melgad?.
Nils Håkansson dog 1709. Dom XX begrofs kyrkovärden Nils Håkansson i Tvärlandsböle oxså öster om vägen öfver 83 åhr gammal. Gift före 1675 med Kerstin Andersdotter född ~1635 i Kubbe 4:1, Anundsjö socken. Den 11 oktober 1713 begrofs Nils Håkans efterlefvande hu Kirstin i Tvärlandsböle öster om vägen mitt för klockstapeln 68 åhr gammal.
Parets barn: Håkan (vår ana), Eric Ekorre, båtsman, Sigrid – alla i Kubbe 4:1, Anundsjö socken.
Påwel PÅLSSON 1620-1683
Påwel Påwelsson finne bör vara född omkring 1620, kanske i någon av finnbygderna i Sidensjö eller i Södra Ångermanland. Fader var Påwel Hindersson finne och modern förmodligen Ella Påwelsdotter.
Åren 1640 - 1652 var Påwel knekt för Grundtjärn i major Lars Perssons kompani. Femton Anundsjöknektar skrevs åren 1639-1641 ut för kompaniet av vilka vara sex var kvar 1648. Kompaniet var med vid erövringen av Jämtland 1644, i slaget vid Femerns samma år och i Wismar 1648, båda vid tyska östersjökusten. Året därpå, ett år efter den Westfaliska freden, kom knektarna hem. Påwel hade överleft krigen.
I den stora trolldomsprocessen 1674 i Torsåker vid Ångermannaälven nämns Påwel i ett vittnesmål: Finska hu Anna tillstår, att allenast en gång stulit en hare, och då hon ogift var, låtit sig belägra av en ogift knekt, Pål Pålsson i Grundtjärn och Anundsjö socken, och ingen annan synd bedrivit.
Med dagens uppfattning låter det faktiskt ganska rart. Detta skedde antagligen 1649 när Påwel var på väg hem.
Påwel var skriven för det ena torpet i Grundtjärn 2:1 åren 1650-1683. I augusti 1653 kom Påwel och hans broder Jon inför rätten, som dömde Påwel Påwelsson fastebrev oppå 4 sel Jordh och gårdhem dersammastädes bekomma skahl som deras Sahl fader af Ödhe marken optagit och bygdt hafver.
Fadern hade 1649 inför rätten lovat att han skulle betala skatt för 6 seland, men sonen fick nu lägre skatt därför att Påwel vid pass 12 års tid warit uti knektetienst för hemmanet och Anno 1652 sin broder Jon för sig i tiensten inbydt. Påwel förpliktigades att ge sinom broder Jon för hus och jord en betalning på 75 daler svenskt silvermynt i knektstånd med hemkall samt annat som vara bör. Sedan skulle Påwel för sina medarvingar okvalt få njuta och behålla jord och hus för sig och sina bröstarvingar.
Grannarna på båda ändarna av Omsjön tvistade ofta om var gränsen skulle gå mellan byn Grundtjärn och byn Omsjö i Liden sock-en. Efter syn och Ransakning 1663 beslöt tinget i Bredbyn i mars 1664 om Råå och Röör emillan Umbsiöö finnen och Grundtjärns-finnarna, i synnerhet om Råskildnaden emillan Lijden och Anundsjöö socknar. Altså wardt nu i bäggie Parthernas Närvara afsagdr, skall wardehra parten till häfd och bruuk niuta och behålla hwad som af ålder warit hafwer.
Elva år senare tvistade grannarna på nytt om rå och rör i skog samt fiskevatten. Den 25 augusti 1675 fastställde häradsrätten efter en ny synegång följande dom: Rå; Stugusjölöten, Botarsteen, Saxbäcken, Högsta lander på Rengsiöberget och Kläppsjö hällan, som hafva warit för råå och skillnat ifrån 1637 och dessa gode män Gulle Salmonsson i Mesunda, Nils Persson i Skalmsjö, Olof Hindersson i Gränsiö, Mårten Jonsson i Norrflärke, Christopher och Mårten i Kubbe edeligen besvurit hava för theras rätta skildnad byarne emellan, stundhe och nu them för Råå och skildnader. Item den förlijkning som Synemännen dem emellan 1664 den 8 oktober: Gränsen från 1637 skulle alltså gälla även nu.
Senast år 1637 bör således hemmanet i Grundtjärn ha upptagits av ödemarken av finnarna. Botarsten är en stor sten ute i Storsjön mitt för Grundtjärn, enligt folktraditionen utslängd av en jätte.
Vid tinget den 23 mars 1655 hade Påwel på egna och grannen Anders Anderssons wägnar uthlofwatt här efter till Cronan skatt giöra efter Säx Sädesland hwardera, whilka Personer finnar ähro och här till icke mehra än - 4 Säld hwardera skattat hafwa. Senare vid samma ting: Påwel Påwelsson finne widh Grundtjern bleff dömder, att uthan drögsmåhl betahla sina Bröders barn Michell och Påwel Hendrichssönner dheres ahrff som han hoos sigh inne hafwer och bekändhe Nämbl: - Kopp. Mt 20. dr och 1/4 tunna Rogh. Av protokollet framgår att brorsönernas stiuffadher är Påwel Andersson wid Omsiön, det vill säga i grannbyn på lidensidan av Omsjön.
Påwel och grannen Anders Andersson finne den yngre var inte såta vänner. På tinget i Anundsjö den 19 mars 1666 behandlades ett par bråk mellan de båda finnarna. I det ena var underlagmannen Carl Burman invecklad. Anders Andersson uppgav att han av Påwel Påwelsson blivit beskyld för att ha gett Burman en oxe och två tunnor råg i mutor, och Påwel skulle ha sagt, att rågen sitter fast i halsen på lagman, så att han kan inte tala. Anders Andersson lyckades inte styrka detta med vittnen. Ett vittne intygade dock att Påwel på båten när de reste från Kyrkan sagt att Anders gett lagman 2 tunnor råg, men han hade också sagt: Men gifva vad han gifva vill; jag får likväl min rätt. Anders fälldes för vrånga vittnande och äreröriga ord att efter Guds lag, Deuteronomion 19:16 och tingmålabalken 20 böta 40 mark.
Från år 1700 finns en karta över Grundtjärn ritat av lantmätaren Nils Spole. Hans kommentarer ger en god bild av finnarnas miljö i början av 1700-talet.
Byn bebos av två grannar a/ Olof Påhlsson, skattar 6 Sädesland, b/ Påhl Andersson, skattar 6.
Riklig storslåtter wid Grundtjärn eller Omsjön, i Tommsjön, Wid Jufvasjöns östra sida, samt wid skogssjöar. Ymnig timmerskog, vacker svedjeskog och näfverskog. Djurfång med älggravar och led, med lemmar och flakar efter fågel och hare, samt med bös-san.
På en annan karta ritat 1703 säger Spole vidare: Fiske i Omsjön sker efter gädda, abborre, mört och småsillen, som här kallas rapoxefisk vilket allt ger god näring i hushållet och i fiskeliga år samlar torrgäddor 4 eller 5 lispund till salu. Riklig storslåtter finnes vid Juvansjön och Omsjöns norrsida, fiske i Björnvattnet, Omsjöns östända, som enligt befolk-ningen går under namnet Ytterumsjö. Kattajärvisjöarna samt Allmänningssjöarna.
Ett annat bråk mellan grannarna togs upp på marstinget 1666. Anders Andersson finne i Grundtjiern, anklagade sin granne Påwel Påwelsson finne, att han hafer slagit hans son uthi Anderses egen bååth, dagen Näst för den Andra Nestlidna Stoor bönedagen en blånadh öfwer Ryggen medh en Åår, då dhe woro på resan till Judensehl Kyrkia, dijt dhe hadhe fyra gambla Mijler, aff Anders, att Andersses son hadhe medh sin bååth /; wharpå och Nils Andersson finne dher i Grundtiern fölgde :/ medh någott förr uthi och uth-lagdt sine Nääth uthi ett Sundh, dher de bägge woro lijka deelachtiga, och då Påwel kom effter roendes, förtrööth han sådant, rod-de genast till och slåår honom som bemält ähr.. bådhe blåt och blodigt, så och wittnade Joen Joensson finne, som på Påwels bååth war.. En del af Nämbden såväl som förbede Nils Andersson och Joen Joensson finnar, wittnadhe att bemälte Påwel och Anders, med dherasfolk, hafwa länge sig emillan warit oeniga och esom offtast uthi många åhr tillbaka kiffvat och trätat. Påwel bekändhe och tillstodh. Tingsrätten dömmer honom till Eedsöhre, målsäganden och församblingen bedher för honom.
Edsöresbrottet var brott mot kyrkofriden och måste föras vidare till högre rätt. Den 26 november 1666 hade den Kongl. Hofrätten Påwel Påwelsson för Eedsöhres brottet och dhe honom i Tingsdomen ålagda bötter befriat, och för blånadh han giordhe wara fallen till Twebötter. Böther allenast för en blånadh 6. kmt.
På Spoles karta från år 1700 syns tydligt det dåvarande boningshusets placering i förhållande till bäcken, som rinner förbi familjen Karlssons hus, som ligger litet längre upp ovanför de gamla inägorna, och ner mot sjön. Vid Sjöbergs besök i maj 1981 låg på platsen en stenhög. Åkern ned mot sjön hade fortfarande samma form som på kartan. Strax öster om boningshuset är en kvarn på kartan markerad med bokstaven I och ett litet rött kvarnhus. I texten på kartan står: Item en liten sqwallta har Olof Påhlsson i en bäck wijd gården som på några dagar mädh högsta hwattnet tiänst giör. Där kvarnen legat alldeles nära det gamla huset lyckades Sjöberg 1981 finna rester i form av uppstaplade stenar.
Påwel Påwelsson var gift med Elisabeth som enligt längderna brukade gården efter honom. Påwel dog 1683 före sommaren då hon kallas änka. Först 1687 betalade änkan testamente, förmodligen efter påstötning från kyrkan.
Påwel var gift före 1650 med Elisabeth Olofsdotter. Hon föddes troligen omkring 1625. Barns och barnbarns namn tyder på att Elisabeth var en Olofs dotter och att hennes mor hette Anna. På höstetinget 1649 i Nordmaling fick Olof Mattsson finne, som varit bonde och nämndeman uppe i Hoting i Fjällsjö socken, tillstånd att uppta ett hemman i Mull-sjö i Nordmaling socken. Olof hade bland andra sönderna Matts och Anders och en dotter som var gift i Grundtjeirn i Anundsjö socken. Troligen var det Elisabeth. Hon hade barn döpta till Olof, Matts och Anders. I så fall föddes hon troligen i Kuopio i Finland och flyttade med föräldrarna 1630 över Bottenviken upp till Hoting i Fjällsjö socken.
Elisabeth stod skriven för Grundtjärn 2:1 åren 1683-1684. Finnarna i Grundtjärn Anders Andersson och Påhls söner tillstod på ting-et i Sidensjö den 5 december 1683 att de sommaren samma år herbergerat den från Jämtlands Regemente rymde soldaten Hans Olofsson Swahn. Han hade warit hos Anders Andersson i Grundtjärn wid pass 14 dagar, den öfriga tijden hos Påhls enkia, ther han friat till dotter Anna Påhlsdotter. Vid tinget den 11 februari 1684 utdömdes böter. Saköreslängden 1684 anger: Påhl Påhlssons Enkia för olaga hysande 40 daler ... samt Anna Påhlsdotter 20 dlr.
Elisabeth dog 1699 hos sin son Matts i Rudsjö i Fjällsjö socken där testamente betalades (utan datum) efter Maths Påhls moder i Russio. Uppe i Fjällsjö hade hon bott i sin ungdom och där hade hon utom de två sönerna troligen också sin bror i Hoting.
Parets barn: Hindrick född ~1650 (vår ana), Anna född 1650, Olof född ~ 1661, Matts född ~ 1665 samt Anders född ~1665.
Pär NILSSON ~1610 - ?
Övertar sin fars hemman år 1640 och driver brukandet till år 1679. Pär Nilsson, som troligen är son till Nils Olsson på Myckegensjö 5:1, föddes ~ 1610. Modern kan ha varit den hustru Gertrud som efterträdde Nils Olsson, men kanske troligare en tidigare hustru till Nils. Inget barnbarn eller barnbarns barn torde ha uppkallats efter Gertrud. Kanske hette hans mor Anna.
Pär Nilsson själv kallades "Store" för att skilja honom från Pähr Nilsson "Lille", som samtidigt fanns på det andra hemmanet i Wäst-ra Myckelgensjö.
Pär Nilsson står skriven för Myckelgensjö 5:1 från 1640. Han var gift med Brijta Olofsdotter från Önskan 2. Åren 1641 - 1652 hade han också det andra hemmanet i Västbyn innan Nils Pedersson, gift med Brijtas syster Kerstin, kom dit.
Vid höstetinget i Anundsjö 1671 dömdes två Myckelgensjöbor för "våldtäkt". Emädan såsom Öster- och Wästergiensiöö byamän bewiste sigh af Uhrminnes hafwa brukat dheras fiskerier Uthi Tågsiöön, och lickwäl Myckelgiänsijöön byamän emoth Andheres lagenes förbodh. Synnerligh Pedher Nilsson och Olof Christophersson Understådt sigh medh Wåldh och försmäderliga ordh samma Tågsiöös fiskerier tilltagit och skolat dhe andre byamännen, som dher på hade Uhrminnes Häfden, dher ifrån driffwa, som hette, Peder och Oluff icke undfalla kundhe att dhe hafwa fiskiet sigh tilltagit.
Resolution: för förbodhett och wåldtechten, borde förbete Myckelgiensiöö byamän, Pedher Nilsson och Olof Christop-herss efter lagh för hwardera bötha - 40 dlr silfrMynt. Men för dheras fattigdom och på Höga Öferheetens Nådiga behag, pålades dhem efter 28. af Konungs Balken Landslagen skadan wedergälla och allenast bötha 40 dlr Kmt. Tågsjön ligger c:a 8 km norr Myckegensjö men trettio km nordväst Gensjöbyarna.
År 1679 tog dottern Kestin och svärsonen Hindrich Påhlsson över hemmanet.
Pär vigdes före 1652 med Brita Olofsdotter. Per Nilssons hustru hette troligen Brijta. Dottern Kerstins första dotter döptes till det namnet och sönerna Nils Pärsson och Olof Pärsson döpte likaså döttrarna till Brijta, den senare två gånger eftersom den första Brijta dog. Även Kerstins och Hindrichs tvillingsöner Påhl och Olof döpte döttrar till Brita efter barnens farmoder. Av protokollet från tinget år 1704 framgår att Brijta då hade efterlämnat tre döttrar.
Brijta föddes på 1610 talet som dotter till Oluff Oluffson på Önskan 2 och dennes hustru som möjligen kan ha hetat Kerstin Swens-dotter.
När Pär och Brita avled är ej känt. De har flera barn: Nils Orre född ~ 1645,
Kerstin född ~1652 (vår ana),Oluff som avled den 3 februari 1706 i Holmsjö, Anundsjö socken,Karin född 1657,Swän,en dotter.
Generation 11 räknat från Kerstin Hagström
Pedher Andersson 1580-1652
Troligen född 1580 som son till Anders Pedersson på Norrmesunda 1:6 och på Wästerfannbyn 2:1. Peder var skriven 1611 - 1612 för Västerfannbyn 2:1, för Yttersel 2:1 åren 1611-1614, sedan åter till Wästerfannbyn 2: åren 1617-1618 och för Österfannbyn 3:1 åren 1618-1651. Nämndeman 1622-1640 och satt också i landstinget. "Anno 1628 den 22 Januari stodh landztingh uthii Biertrådh sochn uthii arendatorernes sampt de 24 utaff Lander, nempfenn bl.a. Per Anderss i Fånbynn.
På ett ting i Anundsjö 1623-1624 framkom Päder Andersson i Fannbyn och bewiliade Gumundh i Yttersel 1 sädeslandh jordh och 8 penningar i skatt ligiandes i Yttersel, tillbårstz för 50 mark penninger. Päder hade tydligen haft kvar jord i Yttersel. År 1630 hade Päder Andersson 1 häst, 6 kiör, 6 får, 2 risbitare, 6 getter, 2 swin och hade liksom grannen Johan Johansson 2 ½ tunnor i utsäde. Peder dog troligen 1652 vid 72 års ålder. Vid tinget i augusti det året omtalas han som salig.
Namnen Wäster- och Österfannbyn tolkas av Bucht vara en böjd form av adjektivet "forn" och betecknar byn som är tidigare anlagd än grannbyarna, som Bredbyn och Näs. Hans tolkning innebär också, att byarna tillsammans varit centrum för hela socknen.
Byn låg ursprungligen koncentrerad på den kulle, som finns strax norr om landsvägen 5 km från Bredbyn. Den splittrades vid laga skiftet 1856, då flera bönder fick flytta till marker i utkanten av byn.
Med sin hustru som är okänd till namnet fick han barnen: Anders (soldat) död 1637 i Wollin, Preussen,
Samuel (soldat) död 1658 i Trondheim, Norge,Pedher (bonde, vår ana),Olof död 4 februari 1698 samtNils död 17 mars 1696 i Hädanberg.Man kan förmoda att det även fanns några flickor i familjen men dem känner vi ej till.
Oluf Olufsson ~1595 - ~1671
Föddes omkring 1595 troligen som son till Oluff Persson på Kubbe 3:1 och Ingeborg änka som efterträdde denne på hemmanet. Oluff Olufsson var knekt 1620-1628, korporal 1629 och rustmästare i kapten Hans Horns, sedan Lars Pederssons kompani. Rust-mästarens uppgift var att svara för kompaniets vapen och tillse att de hölls i skick, utdela ammunition till korporalerna och låta medföra återstoden av kompaniets ammunition.
Oluff nämns som bonde i Kubbe 3:1 Anundsjö 1622 - 1671. År 1630 hade Oluff Oluffs 1 häst, 3 Kiör, 2 qwiger, 9 får, 3 risbitare, 4 getter och 2 swin. Han hade då 2 tunnor utsäde och därmed det minsta jordbruket i Kubbe, vilket kanske hänger samman med att han under lång tid var ute i kriget. Han var nämndeman 1639 - 1654. Anno 1652 den 1 maj när nye kyrkoherden Olaus Zachari Anzenius antog Anundsjö Pastorat var Oluff Oluffzon i Kubbe en av de Ehrlige Män som var tillstädes när Prästgårdz inventarium förtecknades. Han antogs Anno 1659 till Kyrkiowardare.
Vid tinget i mars 1663 bewiljades gambla Olof Olofsson i Kubbe fastebref på dhän Jordh j samma by, som han af sin swåger eller hustrus half Systers man Erich Olofsson i Wästergensjiöö 3:1 medh hennes samtycke, hennes arff, kiöpt hafer och fullkombligen betalt. Oluff hade tydligen också varit gästgivare. I augusti 1667 sade han ifrån sig Gestgif-werin för dess beswär skull som gick tillbaks till Cronan.
År 1668 utsågs en ny kyrkovärd efter honom. Oluf är nämnd fram till 1671. Troligen dog han det året före augustitinget då sonen Olof (II) köpte 8 sel jord av sin broder Peder Olofsson på Mellansel 1:1 och sin svåger Håkan Olofsson på Skalmsjö 3:1.
Gift med Margeta Jonsdotter. Tre av barnbarnen hade en dotter Margareta. Flera barnbarns barn och barnbarns barnbarn upp-kallades efter henne. Dottern Margeta, som föddes 1640, har troligen döpts efter den person som modern själv blev uppkallad efter. (Moderns mormor eller farmor).
Parets kända barn: Oluf (bonde, vår ana) född ~1616, Ingeborg, Päder född ~1620 samt Margeta född ~1640
Ingeborg var dotter till Oluff Olufsson I på Kubbe 3:1 och dennes hustru, som troligen hette Margareta. Förmodligen hette hon själv Ingeborg uppkallad efter sin farmor Ingeborg änka på Kubbe 3:1 år 1599. Sönerna Joen och Christopher uppkallade döttrar efter henne, sondöttrarna Karin Jonsdotter på Kubbe 3:1 och Mereta Jonsdotter på Wästergensjö 5:1 likaså.
I de dödas längd år 1697 står; "den 26 februari änkian Ingeborg Nielsdotter i Wästergensjö." förmodligen var det i stället Ingeborg Olofsdotter som dog då. Det var lätt att blanda ihop dem. Ingeborg Nilsdotter, dotter till Nils Jonsson i Bredbyn och änka efter Grels Jonsson, hade också bott i Wästergensjö sedan hennes make dött och innan hon flyttar in på Wallen där hon dör 1706. År 1698, någon gång efter den 18 juni och före årets slut, betalades Testamente Hustru Ingeborg i Wästergänsil 2 daler, omedelbart följt av Jon Jonson i Wästergänsiö en mässingstaka 3 daler. Som vi tidigare sett dog hennes son Jon den 28 juni 1697. Förmodligen gav hennes barnbarn på Wästergänsjö 4 nu till kyrkan för både farmor och far.
Mårten ÖSTENSSON 1579-1648
Brukade Kubbe 5 1607-1648. Mårten Östensson föddes 1579 på Kubbe 5 som son till Östen Mårtensson där och dennes hustru som möjligen hette Karin. Mårten var efter fadern bonde på hemmanet åren 1607-1648. År 1630 hade Mårthen Östensson 2 hästar, 10 Kiör, 2 qwiger, 14 får, 3 risbitare, 7 getter, 1 galt och 3 swin samt 6 ½ tunnor utsäde. Enligt restlängden för Älvsborgs lösen 1619 betalde Mårthen för ett hi varje år 12 marker utom sista terminen då han resterade 12 marker.
Något om barnens släktförhållanden framgår av domboken i mars 1654. Nils Nilsson i Kubbe, som var gift med en dotter till Mårten, fick då fastebref på jord i samma by som han af `"sina Swågrar och hustro Systrars män derads hustrurs Ahrff med deras sam-tychio kiöpt hafwer Nämbl. af Christopher Olofsson i Norrbööl, hustru Christins man - 2 Sädesl. Af Per Siulsson i Södermiödsundha - 2 säl som ähr hustru Brijtas man, Af Peder Olofss i Galasiöö hustru Karins man och - 2 säl kiöpt.
Vid Nätra ting den 7 september 1685 föekom den nämnde Nils Nilssons son Mårten Nilsson i Kubbe tillstod sig hafwa twå Seland jord i sitt Hemman obetalt som Olof Olufsson med dess Swågrar äga, efter Mostren Anna Mårtensdotter. Mårten ålades att betala snarast.
Mårten var troligen sexman 1618, då han undertecknade en tiondelängd med bomärke. Nämndeman 1622-1647 och satt i Lands-tinget Anno thenn 25 feb 1633.
Möjligen hette Mårtens hustru Segrid. Åtminnstone har fyra barnbarn och två barnbarnsbarn troligen uppkallats efter henne.
Parets barn: Kierstin född ~1610,
Östen,Segrid född ~1620 (vår ana),Karin,Brita,Nils född ~1645,en dotter född ~1620samt Anna.
Siul LARSSON 161(5)- ~1677
Siul fanns i Vätersel 1646-1647, i Yttersel 3:1 1647-1648, i Sörböle på jord som uppgått i andra hemman 1648-1651, i Risbäck 1652-1656. Ägde Hädanberg 6:1 åren 1656-1670. Var nämndeman 1675-1676.
Namnet Sjul leder tankarna till lappsläkt. Förmodligen är han son till Lars Olofsson på Hädanberg 3:1 och dennes hustru Karin. Siul Larsson i Risbäck och Oluf Swensson på Hädanberg 6:1 bytte 1656 hemman med varandra. Bytet togs upp på nytt på tinget i An-undsjö den 6 juni 1695. Oluf Swenssons son Mårten Olofsson i Risbäck krävde då av Sven Larsson i Hädanberg att få åtherbyta sitt faders hemman i Hädanberg åtta Sädesland som han bebor och farfadern Schiul Larsson sig tillbytt av hans fader Olof Svensson emot 5 Sädesland i Risbäck och 20 dlr kmt i mellanlag ... Sven Larsson sade sin farfader ---- gjort detta Jordabyte för 390 år sedan med Mårtens fader Olof Svensson, uppläggandes till bevijs siälfwa Bytesbrefwet af åhr 1656. Rätten beslöt att köpet skulle kvarstå. Källa: Renoverad dombok för Gävle-borgs län vol 45 Nätra tingslag den 6 juni 1695 § 6.
Vid tinget 1651 svor Siul eden och dömdes fri ifrån påståendet att han skulle ha för en halv tunna korn och 2 daler kmt för 7 eller 8 år sedan påstods skulle ha tagit från Lars Zachrisson i Medsunda.
Vid tinget den 25 augusti 1666 fick Sjul böta. Han blev fälld för att ha fört oljud, men domskälet är märkligt. Calmare recess släkts i Kalmar den 7 september 1483 mellan Sverige å ena sidan och Danmark och Norge å den andra innebärandes att Kung Hans på vissa villkor skulle bli Kung även i Sverige. Bl.a. bekräftades i villkoren det svenska frälsets privilegier. Förmodligen ansåg underlag-mannen, som nu satt ordförande i rätten, att han blivit ärekränkt i sin egenskap av adelsman. Man kan undra hur han förklarade domskälen för tolvmännen och de övriga anundsjöborna vid tinget. Om hans ens gjorde det, tron på överheten var stark. Källa: Ångermanlands Domsaga vol A1a:5 s 85 Anundsjö tingslag 25 aug 1666 § 1; Kalmar recess, Nordisk familjebok (1910) band 13 sp 678.
Sjul var också fierdingskarl. Vid tinget 1667 fick han böta. "De tre fjerdingskarlarna här i Socknen hafwa treske och försummelige ifrån sig lefuerera dhetta åhrs Boskaps Penningar, hvarför de blef saker 3 daler war. Han hade efterträtts 1678 av sonen Lars på gården. Kanske dog Sjul 1677? Det är ej känt vad Sjuls hustru hette. Tre söner är kända; Lars född ~1637 (vår ana), Carl född ~ 1645 samt Per.
Swen JÖNSSON ? - 1637
Skattebonde i Hädanberg, Anundsjö socken 1626-1639. Gården brukades 1594-1602 av Jöns Pedersson samt åren 1602-1624 av änkan Sigridt. Från och med 1626 är Swen Jönsson noterad som brukare. Åren 1635-1637 var Swen Jönsson knekt för Hädanberg under majoren Lars Perssons kompani. Han dog i Wollin 1637 (Preussen). Swen Jönsson noteras som brukare till Hädanberg 5:1 1626-1639 därefter skrivs hans hustru Märit för åren 1636-1654. 4 barn är kända som parets barn: Swen begravd 23 april 1699 i Hädanberg 5:1, Olof, soldat, död 1 juli 1676 i Östersjön, Segridt (vår ana) samt Biör, kneckt.
Håkan PEDERSSON 1608-1679. Anförlust, se sidan 12.
Anders Olufsson ? -1639
Bonde i Kubbe 4:1, Anundsjö 1626-1639 samt nämndeman 1634-1639. Hans ursprung är ej känt. Gift med en dotter till Christopher Swensson på Kubbe 7 som möjligen hette Catharina.
Hustruns andra make var nämndeman under åren 1643-1665. Om denne sägs i 1651 års dombok. "Var samtyckt och dömt att Christopher Gullesson i Kubbe fastebrev på 10 seland jord och gården i Sörböle liggande med alla tillydande lägenheter bekomma skall, som han af Nils Björsson i bem:ta Sörböle hava till sig handlat och köpt, och detta köp tillstå näste bördemännen, som är Lars Zachrisson i Norrmesunda och Håkan Persson i Norrböle, för vilka hus och jord Christopher Gullesson 260 daler enkelt kmt till fullo nöje betalt haver.
Item låter Christopher Gullesson i Kubbe 5 seland jord och gården uti Sörböle 1:a gången opbjuda, som han af Karin och Marit Jonsdöttrar för 110 daler enkelt Kmt köpt haver."
Parets barn: Kerstin född 1635 (vår ana) och en son.
Hustrun är omgift med Christopher Gullesson född ~1610 i Norrmesunda 2:1. Troligen avled hon 1665/1668. Deras barn: Gullik och Christopher.
Pål HINDERSSON ~1575 - ?
Han bör vara född omkring 1575, förmodligen i Jorois (Jorvinen) Socken, Järvikansa tiend, vid sjön Saimaas västra del i Savolax. Professor Veijo Saloheimo i Joensuu, som har forskat om de norrländska skogsfinnarnas ursprung , anser sig ha identifierat Påwel Hindersson som en enligt 1598 års ödeslängd därifrån uttflyttad Pål Henriksson Tenhunen.
Påwel nämns i Sverige första gången 1623 då han kommer till Hermansjö i Anundsjö socken. Han hade då sällskap med Olof Lars-son Oittinen som lämnat Kainuu i Finland 1614. Troligen har de båda finnarna bott ett antal år i något av de områden längre ned i Ångermanland där finnarna tidigast slog sig ned - Viksjö, Granninge, Gudmundrå eller Sidensjö. Richard Gothe har undersökt finnarnas kolonisation och tycker sig ha funnit deras färdväg. Det verkar som om några i varje generation av de inflyttade finnarna sökte sig ytterliggare fem till tio mil länge upp i landet för att finna obruten mark. Från nedre bygden vid kusten tog de sig upp till Näs och Holm i Sidensjö socken. Där blev det en rik finnkoloni på 1600-talet. Så gick vägen över Hermansjö i rågången mellan Anundsjö och Sidensjö och vidare uppåt Grundtjärn och Ormsjö på gränsen mellan Anundsjö och Ådals - Liden socknar.
Grundtjärn verkade ha särskilda kontakter med Sidensjö. Kanske hade Påwel bildat familj där. De äldsta barnen bör vara födda omkring 1615-1620. Förmodligen bodde familjen kvar där ganska länge. Först 1635 flyttade Påwel upp sin familj.
De svenska nybyggarna med jordbruket som huvudnäring hade när de koloniserade bygden sökt sig till de bördiga avlagringarna längs vattendragen och i dalsänkor. Skogsområdena vid sidan om använde de främst för jakt och virkes-fångst och för betesgång för kreaturen. De svedjade också men det var en binäring. Finnarna som hade svedjandet som huvudnäring sökte sig i stället upp till de karga moränhöjderna. Deras svedjande krävde stora ytor och deras hemman blev därför glest utspridda. De brukade lägga sina torp på en södersluttning där marken inte var frostlänt och nära en fiskesjö. Savolaxfinnarna kom ju från de tusen sjöarnas land.
Den finska bosättningen sågs inte alltid med blida ögon av den svenska befolkningen. Ett Kungl. brev 28 juni 1594 till fogden Olof Persson omtalar att bönder ifrån Savolax dragit in under fjällen - det vill säga obygden i Ångermanland och där satt bo och byggen-skap, varigenom skogen bleve uthuggen och högdjur och annat vilt samt fåglar bortskjutna och förjagade. Fogden borde ej tillstäd-ja sådant. Ville Finnarna ej med godo avstå därmed och vika dädan, må du bruka det sätt, som därtill tjänar.
I många fall var det nog först efter stridigheter med svenskbygdens folk, som ville bli kvitt inkräktarna, som finnarna tvingades skaffa sig "nedsättningsbrev" på sina nybyggen. Det är därför troligt att finnarna i många fall kom hit betydligt tidigare än de visar sig i offentliga handlingar.
Finnarna Påwel Hindersson och Olof Larsson uppsökte Johan Månsson Ulfsparre, som var ståthållare över hela Norr-land inklusive Österbotten. Denne, som hade sitt resident i Gävle, utskrev den 18 juli 1623 en befallningssedel som de fick ta med sig till Ånger-manlands fogde Axel Christoffersson med texten; Fli desse finnar torpeställen på Cronones allmänninge vid Hermansjön opå fielder mellan Anundsjö och Resele socknar. Fogden uppmanades att försöria bemelte sedelwisare med torpställe, där lägligt är, ingen bolby för när, samt att tillmäta ägor och tillsäga bönderna i Anundsjö, som bo däromkring, att finnarna skulle oklandrat få bruka sitt ställe. Fjället var på Anunsjömål skog som ligger långt bort. Finnarna hade tydligen begärt att få ta upp sina torp vid Hermansjön, en c:a fem kilometer lång insjö omkring 35 kilometer väster om Bredbyn på gränsen mellan Anundsjö socken och grannsocken Resele i väster. Fogden utfärdade sin befallningssedel den 17 december 1623. Han rapporterade samma dag att socknens syne-män varit på fjellet vid Hermansjön och att finnarna nu skall tilldelas ägor hur långt de kring sig fyke och fara skole.
Påwel Hindersson finns 1630 antecknad i boskapslängden. Han var då ensam i Fjället och hade en häst , en fåle, sex Kiör, och fyra får. Torpet är 1633 infört i jordeboken och påfört 4 seland. Ännu 1635 står Påhl finne och Grels finne antecknade för Hermansjö - Olof Larsson hade ersatts av Grels Stafwansson som 1624-1629 varit trumslagare under Lars Perssons kompani.
Grels i hermansjön besvärade sig på tinget den 6 juni 1635 utöffver sin granne Påwell Hindersson ibidem finne om En Öck, som Påwel hafwer genom sin förwålan låtit för derffva, för Grels, den tijdh han var stadher på Landet Efter sin hustru och barn, och allt sitt bohagh.
Resolution: bleff aff rätten dömpt det Påwel skall betalla Grels halffwa skadhan nemligh 5 daller Koppar Mynt, till Nästa tingh. Ellest skall han Bötha för dombrot, så framt det icke Effter kommit ähr.
Förmodligen hade Påwel under uppodlingsskedet bott ensam uppe i Hermansjö i närmare tolv år innan han flyttade upp familjen. Landet vid denna tid är Ångermanland, inte Riket. Det hela talar för att familjen antingen hela tiden bott kvar i någon av finnmark-erna i Sidensjö eller på gränsen mot Medelpad eller tillfälligt flyttat tillbaka dit på grund av missväxt.
Påwel Andersson den äldre från finnbyn Omsjön i Liden socken på gränsen till Anundsjö socken och vid västra delen av Omsjön eller Storsjön flyttade senast 1637 till östra delen av samma sjö och in i Anundsjö socken. På norra stranden nära mynningen av den bäck som kommer från Grundtjärn, en liten grundbottnad tjärn öster om Omsjön, byggde han sitt torp. Nedsättningen skedde senast år 1637 då han står i qwarntullslängden i Grundtiernan som torpet något oegentligt kallades, förmodligen för att skillja det från byn Omsjön på andra sidan sjön. Grundtjärn är en liten tjärn 1½ km öster om Omsjön. Möjligen kom han tidigare, men 1637 är också det år från vilket gränsen mot Ormsjö by gällde enligt det tidigare nämnda gränssyneprotokollet.
Påwel Hindersson var åren 1636-1639 ensam kvar i Fjellet det vill säga Hermansjön. I december 1636 bestod familjen även av 2 personer som är sina tolf åhr. Året därpå hade Påfwel 1 Stod, 4 Kiör och i december 1639 2 fole, 4 kiör, 4 qvig, 13 får, 1 swin.
I januari 1940 hade han fått sällskap på fjället av Påwel Anderssons bror Anders Andersson från Omsjön. Ett år senare, i januari 1641, hade båda finnarna flyttat till Grundtiernan, d v s c:a 7 kilometer längre norrut, där Anders då avlöst sin bror. Påfwel Hind-ersson byggde sitt torp i Gruntjärn strax väster om Omsjöbrödernas torp; Förmodligen hade bygget påbörjats flera år tidigare me-dan han bodde kvar i Hermansjön. Enligt qwarntullslängden bestod Påfwels hushåll av 1 bonde, 1 hustru och 1 dräng. Troligen är drängen en av sönerna. Några år fortsatte båda finnarna att bruka även Her-anjön, men swedan var där öde i nästan två hundra år.
Skälet till flyttningen till Grundtjärn var troligen att Påfwel fann att marken var mindre frostlänt än vid Hermansjön. Enligt en av traditionerna skall åkermarken vid Omsjön ha varit fri ifrån frost även 1772, ett av de värsta froståren i Anundsjö.
Lantmätaren Oluf Tresk kartlade den nya finnbyn 1642 för att den skulle kunna skattläggas. Den bestod av två gårdar om vardera 2 seland. Gården B, den västra, är Påwels. Boningshuset är den svarta figuren strax under bokstaven B. De streckade partierna avser åker. De prickade partierna äng. Figurerna därinom är stenrösen. Jämför de båda åkrarna med dem sydväst och söder huset på kartan från 1700 märkta A!
Den högra åkern och torpgrunden finns med på fotot 1981. Umosion Een mihl lång står det på sjön på Tresk karta. Tresk bedömde också väl optimistiskt kan man tycka, hur mycket boskap finnarna borde kunna föda upp:
A: Östra gården: Skatt 2 säland, Utsäde båda åkren - 1 1/8 tunna, mo- och sandiord - derpå födes 2 hästar, 8 nöt, 6 får, god mul-bet. Swidieskog, gott fiskevatten och qwarnställe. Lägenhet at mera åker ok äng at uppgiöra.
B: Västra gården: skatt 2 säland, Utsäde bådge åkren - 1 tunna, föder lika bo, med sin granne. Haffwer lika skog, fiskevatten, med sin granne och andra tillagor.
Under båda dessa gårdar brukas Harmsiön, et igenlagt tårp dher dhe hafwa hwardera 1 tunnland igenlagd åker, sampt gott fiske-watten och swidieskog, derför dhe ock skatta - 4 säland.
C: slåttmyra till grundtiärnan
D: Äng till Grundtiärnan
Säkert spelade möjligheterna till fiske och jakt stor roll vid valet av boplats. Namnen på fältkartan i trakten av Grundjärn berättar fortfarande mycket om vad som var viktigt för finnarna där;
Abborrsjön Stor-Öringsjön Orrtjärnarna Näverlandet Porsflon
Storabbortjärn Lill-Öringsjön Tjäderhöjden Starrmyran Lill-Hömyran
Gräddtjärnen Stenbittjärnen Ottersjön Lövnäset Elvalass myran
St. Laxtjärnen Mörttjärnen Nottjärnen Björnvattnet Flakaberget
Vid Sjöbergs besök här 1981 fanns något som skulle kunna vara byggnadsrester vid ett stort klippblock inne i skogen bakom det nuvarande huset. Kanske bodde Påwel där medan han byggde det första huset. "Finnarna byggde sina första enkla pörten mot stora stenar, de använde helt enkelt stenen som en vägg där de kunde ha en eldstad", har det berättats från Orsa Finnmark.
År 1645 är åborna i Grundtjärn fortfarande Påwel Hindersson, nu 5 sel, och Anders Andersson, 6 sel. Häri torde ha ingått det igen-lagda torpet i Hermansjö.
På tinget i juni 1647 uppgavs: Oluff Andersson och Hindrich Joensson som haffwa sin hemvijst i Grundtjärn uthlåffwa att sökia sigh ödeshemman och dem optaga. För samma finnar hafwer Pål Hindersson och Påll Andersson i Grundtjärn gåt i Lyfte, att dee här skall komma tillstädes.
Påwel och grannen gick alltså i borgen för att de skulle inställa sig. Oluff Andersson var troligen bror till Påll Andersson och dennes broder Anders Andersson d ä, alla tre förmodligen söner till den äldste Omsjöfinnen, Anders Andersson från Äänekoski i Savolax, som nämns i Omsjö redan 1590. Ödehemmanen låg i Ruske i Junsele Socken och hade varit öde i 200, kanske 300 år och "stor-skogen växt över grödorna."
Två och ett halft år senare (1749, se tingsreferattet nedan) visade det sig att Oluff Andersson fortfarande var kvar i Grundtjärn och dessutom blivit svärson till Påwel. Gift med Påwels dotter Barbro. Deras, troliga dotter, Karin Olofsotter tjänade åren 1684-1686 hos Olof Mattssons son Matts Olofsson i Nordmaling.
Vid tinget i november 1649 anmäles nämligen: NB:.. Påwel Hindrichsson, som föruthan sigh hafwer Twänne söner hemma i går-den, och allenast för detta warit skattlagdh, att Cronones skatt giöra effter - 4 säl: Jordh, och likwäl emoth förbudh hyst och her-bergierat en lösfinne Oloff Andersson widh nampn, som ähr hans mågh. R: för detta Påwel Hindrichssons förfarande och brått, hadhe Rätten och kunnat honom till penninge böter fälla, Men opå Hs K: Mts. nådiga behagh effter som han ähr een fattigh karl och tilförne saakfält blifwen, och elliest sigh för både sin mågh i Lyfte stäl-dät han innan näst kommande wår skall sigh hemman förshaffa; fördenskull ähr han medh bötterna I detta faller förshont."
Påwel nämndes i flera punkter vid samma ting: Påwel Hindersson och Anders Andersson finnar with Grundtjärnen boendes, som härtill icke hafwa warit högre skattelagde ähn för - 4 säl; hwardera hafwa nu här inför Rätten strächt Befaln Handh och Uthlofwat hwardera ähnu 2 säl: opå sigh taga och här eftter giöra Crono shatt för - 12, säl: tilhoopa". Sex seland motsvarar 1/4 mantal och skall alltså egentligen bara räcka för en fjärdedels familj. Kanske ville de båda finntorparna nu få full status som bönder?
Vidare: Påwel Andersson .. kiärar till Påwel Hindrichsson .. för dädh han hafwer detta Åhret slagit et Engie Öster om Siöön som honom icke borde; men Påwel Hindrichsson will Jurandet(?) Deth han i fiol icke fick samma Ängh för öfwerflödigt vatten skull slå och bärga, eftersom honom då dädt borde, och för den skull understådt sigh nästförleden sommar dät at berga.
Resolution: Effter såsom förshne finnar hafwa sigh emillan således afshiedat och föreenat, at den eena skulle dät eena och den andre dedh andra Åhret öfwerbede Ängh slåå och bärga sigh till nytta, och Påwel Hindricsson befinnes hafwa brutitt emoth deras giorde Contract; Altså ährkiänner och dömer denne ringa Rätten honom Pål Hindrichsson, att åthergiälla shadhan till Pål Anders-son, såsom och effter där - 28. Cap; Aff Konungz: B: at böta 40 dlr. I 1649 års saköreslängd tas dommen upp: Påwell Hindersson finne widh Grundtjärn, för wåldtächt emot Påwell Anderson ibidem 40 dlr.
Vid samma ting förekom: Hwadh sigh ahnlangar den Oeenigheet och Twist, som hafwer warit emillan efftrbede finnar, Påwell And-ersson och Påwel Hindrichsson, om een Björn som ähr Uthur Hijdhe shrämdh och elliest een Bössa denn ena den andra afftagit för wåånspillans shull: Så ähre dee nu därom och annan twist, vänner och wäl förlichta blefne.
Av protokollet från tinget den 23 februari 1649 iframgår att Pål Hindrichsson finne widh Grundtjärn rächte sal: Gulich Salmonss arfwingar i Medsundh Handen at betala i tillkommande sommar 10 - dlr Kopp: Mynt och ½ pund Smöör.
När Påwel dog är ovisst. År 1650 hade gården övertagits av sonen Pål Pålsson. Denne hade 1651 i husthållet två personer gambla och ålderstigna som ähr öfr sina 60 åhr - kanske föräldrarna. Troligen dog Påwel 1651 eller strax därefter, innan sonen Påwel 1652 löste ut brodern Jon.
Möjligen hette Påwels hustru Ella. Namnet är en utveckling av namnet Helena (Elena) och användes vid den här tiden i Anundsjö uteslutande av finnar. Sonsonen Hindric Pålsson hade en dotter Ella född 1691 förmodligen uppkallade efter vår Ella.
Påwells änka nämns i ett protokoll från 1663. Eftersom Joen Östensson i Sörflärke, icke har bekommit dhe 9 dlr Kmt. af Nils Joens-son i Össby på Påwel Pålssons wägnar i Gruntjärn för dhen rogtunna som Nils af honom fådt hafr, Uthan Åwl hafr siälf måst till fierdings Karln bete Joen Östensson sine uthlagor betala: Altså avsade Nämbden, att Nilss Joensson uthan drägzmål samma rog-tunna medh 9 dlr K:Mynt bethala skal: men hwadh som mehr berörde Nils fordrar efter Påhlz Sahl: fader, uthsökia sådant lagligen dhet bästa han kan och gitter, dock vittnade Nilses granne Pehr Christophersson at Påwlz Modher hafr Nekatt sin Sahl: Man wara någott skyldig till Nils Joensson, efter som hennes son Påwl för honom tolkat hafwer.
Möjligen levde Ella då sonen hade tolkat. Vid mitten av 1600-talet talade finnarna ännu finska och Påhl kunde tydligen även tillräck-lig svenska.
Finnarna i Grundtjärn och i Omsjö utgjorde under 1600-talet ett litet finsktalande samhälle för sig, på gränsen mellan socknarna och långt ifrån kyrkor och sockenting. Varje by hade sin släkt, båda från Savolax, men släktmedlemmarna flyttade ofta mellan by-arna och det var många giften såväl mellan som inom byarna. Det fanns samtidigt flera olika Anders Andersson och Pål Andersson. Det är ofta svårt att se veta vem som är vem.
Kända barn: Hindrich född 1615/1620,
Påwel född ~1620,Joen född ~ 1625,Barbro född ~1625,Cherstin född 1639.