Page 127 - Våra rötter

Till innehåll

Huvudmeny:

Geografiskt > Råå fiskeläge
Innehåll

Sidan 127       Råå fiskeläge
  128       Sven Peter Nilssons rötter
Ynnert (Önner) Gudmånsson ~ 1674 - ?
Ola Knudtsson ~1692 - ~1732
Önner Olsson 1728 – 1791
Per Olsson 1684/1686 - ?
                                                                                                         Jonas Andersson ? - före 1768
    Isach Jonasson 1736 – 1816
    Råå fiskeläge nr 14, nr 12 och 13
Jöns Jönsson 1714 – 1755
Joen Nilsson 1752 – 1820
Sven Joensson 1791 – 1863
Nils Svensson 1823 – 1908
Pål Sjöström levde 1750 – 1761
Christian Anton, dansk fotjägare
Maria Christiansdotter 1789 – 1862
129      Boendet i Råå fiskeläge
Botilda Oliva Jonasdotters rötter
Israel Israelsson Berg 1645 – 1709
Gustaf Kruse 1682 – 1768
Olof Kruse 1653 - ?
Nils Nilsson 1720 – 1794
130      Råå fiskeläge nr 3
Råå fiskeläge nr 8
Råå fiskeläge nr 40 (ej vår släkt)
Råå fiskeläge nr 28
                                                                                                         Jonas Olasson 1789 – 1858
Råå fiskeläge nr 54
Nils Jonasson 1816 – 1875
Ola Svensson 1739 – 1816
Nils Svensson 1736 – 1804
131      Råå fiskeläge nr 21
Sven Nilsson 1750 – 1803
Råå fiskeläge nr 11
Nils Svensson 1791 – 1872
132      Carl Adrian Blom 1752 – 1811
Håkan Blom 1716 – 1790
Knut Pålsson 1725 – 1780
Per Larsson Thorre ~1695-1771
Lars Larsson Thorre ~1654-efter 1700
Måns Jönsson Thorre ? -1680
Jöns Thorre levde 1652 och 1656
133      Pål Svensson 1750 – 1843
Sven Paulsson 1720 – 1799
Bengt Persson 1719 – 1761
Pehr Bengtsson 1673-1742
Beng tAndersson ~1653- efter 1712
Råå fiskeläge nr 4
Ingel Jonsson
Sven Petter Nilsson 1850 – 1940

134      Efterskrift
Aggarp i Hörja socken
Sven Persson 1701-1755
Bilaga A.


Råå fiskeläge
Fiskebodarna ”viid Raa” med namn på innehavarna. Se speciellt ”Niels paa backen” med sin fiskebod sannolikt på dagens ”Backen” det vill säga skonaregatan. Utdrag ur 1597 års jordebok, Rigsarkivet, Köpenhamn.

Skåne, Blekinge och Bohuslän, som hört till Danmark och Norge, blev Svenskt territorium när freden i Roskilde slöts år 1658. Merparten av den skånska befolkningen var då bönder, många under adeln, kronan eller kyrkan. Vid 1600-talets mitt beräknas att adeln ägde 54% av alla skånska hemman direkt eller via något av de omkring 120 adliga sätesgårdarna som fanns i Skåne.

Ett nytt krig bröt ut efter freden i Roskilde 1658 och pågick till 1660 när fred slöts i Köpenhamn. Sverige fick då återlämna Bornholm och Trondheims län till Danmark och till Norge. Adeln, som menade sig ha bättre privilegier under dansk krona, var föga intresser-ade av en försvenskning varför Sverige fick gå försiktigt fram med införandet av svensk förvaltning. De danska kronolänen behölts till 1680 då slotten i Landskrona, Malmö och Helsingborg förvandlades till ett län som fick namnet Malmöhus län. Försvenskningen av de adliga gårdarna innebar bland annat att gårdarna redan under 1670-talet började få svenska ägare.

Mellan de skånska bönderna och de uppsvenska soldaterna rådde hat och ovänskap. Ett nytt krig, det Skånska utbröt 1675 och varade till 1679. Under kriget upprättades dansk förvaltning i Skåne. Egendomar som övertagits av svensk adel konfiskerades och lades under dansk statlig förvaltning. Med slaget vid Lund 1676 återtog Sverige Skåne och på- började en reorganisering av den skånska förvaltningen. Många danskvänliga adelsmän och en del borgare från städerna flyttade då över till dansk jord.

Efter krigsslutet låg många hemman öde vilket kunde betyda att de var förstörda och obeboeliga eller att kriget hade gått så hårt fram att åborna ej förmådde betala någon skatt. Över 70% av hemmanen i Rönneberga, Onsjö och Harjagers härader, där kriget särskilt hårt hade farit fram, noterades vara öde. Freden var bräcklig. Skärmytslingar och spänningar mellan dansk- och svensk-sinnade pyrde tills det Stora Nordiska kriget bröt ut år 1700 genom att danska trupper landsteg i trakten av Helsingborg. I krigets spår följde pesten som slog till våren 1711. Över hälften av befolkningen i Malmö drabbades. På hösten 1712 ebbade den ut.

1720 fanns det 18 hus på Råå. 10 av dem noterades öde efter kriget. Husvilla, äldre och avsuttna ryttare och pensionerade mili-tärer sökte sig till de tomma husen och till kronoallmänningar där de byggde sig enkla bostäder. Så var även fallet med Råå fiskeläge som förutom ledig kronoallmänning erbjöd försörjning genom fiske. Någon tilldelning av jord var det ej fråga om. Man slogs sig ned på allmänningen där det fanns utrymme.

Tidigt hade fiskare satt upp enkla och små bodar för förvaring av fiskeutrustning. Fiskarna hade då sina bostäder på annat håll men med tiden skapades övernattningsmöjlighet och matlagningsplats till fiskebodarna. Ett boende växte fram på kronoallmänningen. Det var hit de husvilla kom efter att krigen var över och satte upp små hus bakom fiskebodarna som låg närmare Råå-ån och vattnet. Gator trampades upp till de nya husen som kom att kallas för gatehus.

1765 fanns det 23 hus i fiskeläget. Läget fick sitt markområde avgränsat och erkänt först i samband med en utmarksdelning 1779-1787 C J Björkegren - kartutsnitt över de två bebyggelsesamlingarna i Nedre respektive Övre läget.

Den med koniskt tak redovisade byggnaden invid åmynningen anger den kalkugn som drevs på Råå vid mitten av 1700-talet. Vid sin resa genom Råå år 1756 lämnar Anders Tideström följande beskrivning: ”Kalkugnen var en cylindrisk uppstående form som en mas-ugn med 3 ingångar. Stod nu och vilade. Kalken som här tillförne bränts, är från Stevns, lös och hvit som bleke. Kalken brännes med stenkol från Lännum;..”

Så kommer katastrofen. Den svenske kungen tog sommaren 1788, då Ryssland och Turkiet var i krig mot varandra, tillfället i akt och förklarade krig mot Ryssland. En rysk flotteskader ankrade upp på redden utanför och slog till natten mellan den 9 och 10 augusti mot Råå, som var helt försvarslöst och med försvarsvallar som ej var bemannade. 200-300 ryssar beräknas ha landstigit, tagit vad de kom åt av värde, för att därefter sätta eld på hus, båtar och fiskeredskap. 32 av lägets 41 hus blev nedbrända och 138 personer blev hem-lösa.

Återuppbyggnaden av samhället kom snabbt igång, med visst stöd utifrån. Mycket tyder på att också kronan hjälpte till och medverk-ade vid återuppbyggnaden av kronohusen som låg på ofri grund. En mer noggrann reglering av fiskelägets jordar skedde år 1800 genom en uppdelning av ”Gatu- och Tomtejorden”. Under hela 1800-talet byggdes det intensivt på Råå, vars expansion blir särskilt markant efter 1850-talet efter anläggan-det av en riktig hamn som då påbörjades. Sin storhetstid upplevde Råå kring sekelskiftet 1900 då samhället hade drygt 2.000 invånare.

Innevånarna i fiskeläget utgörs dels av fiskare som bor på fastigheter med låga nummer och inflyttade avskedade ryttare, hantverkare och andra husvilla samt personer som vill pensionera sig och dryga ut sin existens med strandfiske och odling av köksväxter.

Utsnitt ur Carl Jacob Björkegrens karta förrättad uti december månad 1800 genom Johan Isberg
I Nordiska museets utredning över Råå fiskeläge, bearbetad av Le Roy Billberg år 2014.

Den första karteringen av fiskeläget skedde år 1800 och i samband med den och därefter fick alla onumrerade hus fastighets´-nummer. Den 5 december 1800 företog undertecknad landtmätare Carl Jac: Björkegren gatu och tomtdelning å Råå fiskeläge vid närvaro av innevånarna: (Inom parantes närvarande annan person den 14 januari 1799 – året innan)

(Johan Nilsson nr 1), Pehr Jönsson nr 2, Nils Nilsson, Åre Pehrsson nr 3, Ola Larsson nr 4, Sven Johansson nr 5, Bengt Reinholts-son, Lars Jönsson (Rasmuns Nilsson) nr 6, Jöns Jönsson (Jöns Larsson) nr 7, Ola Svensson nr 8, Nils Svensson nr 9, Sven Ericsson (enkan Anna Eriksdotter) nr 10, Sven Nilsson nr 11, Joseph Knutsson, Sven Andersson (Isaac Jonasson) nr 12, Pehr Reinholtsson (enkan Hanna Reinholtsdotters son Pehr) nr 13, Ola Andersson nr 14, Knut Nilsson, Jöns Nilsson, Sven Larsson, Nils Olsson för dess son Olof Nilsson (enbart Nils Olsson) nr 15, Bengt Ambjörnsson nr 16, Christian Bor(g)man nr 17, Anders Hansson nr 18, Nils Nils-son nr 19, Jöran Hansson nr 20, Knut Andersson nr 21, (frånvarande aflidne Helje Anderssons barn) nr 22, (Theras föregående barn Ola Nilsson i Råu, Anders Persson) nr 25, Jöns Larsson nr 26, Capernahuset, Måns Pehrsson nr 27, Israel Nilsson nr 28, Pehr Nilsson nr 29, Pehr Johans änka, Jöns Bengtsson nr 30, Pehr Påhlsson, Ola Jönsson, Bengt Jönsson, Jacob Olofson, för dess son Lars Jacobsson, Jaen Hansson – inget nummer angivet (Per Nilsson, Jöns Nilsson, Johan Hansson, Sven Nilsson som förut är upp-förd under nr 11 än hafver äfwen ett onumrerat hus. Per Olsson, Sven Larsson, Knut Nilsson, Bengt Jönsson, Johan Knutsson, Israel Davidsson, Jöns Bengtsson, Elias Johansson, Severin Swensson, Nils Sjöström, Lars Bor(g)man, Erik Pärsson, Jöns Nilssons enka Marna – alla närvarande).

(Hvarpå infunno sig från omgifwande byar; från Raus by Ohla Nilsson och Jons Jönsson, från Pålstorps by Jan Bengtsson och Bengt Ohlsson och Ingel Nilsson.)

Ägornas nummer 1 – 83 är utlagd som gatumark och i några enstaka fall som intag.
Nedan: Utdrag från Kronojordboken år 1800 för Råå fiskeläge.

Skattehus: 2 Pär Jönsson, 3 Nils Nilsson, 4 Ohla Larsson, 5 Sven Johansson och Enkan Pernilla, 11 Sven Nilsson, 13 Enkan Hanna, 16 Bengt Ambiörnsson, 19 Nils Nilsson, 20 Jöran Hansson.

Kronohus: 1 Johan Nilsson, 6 Lars Jönsson och Bengt Reinholdsson, 7 Jöns Jönsson, 8 Ohla Svensson, 9 Nils Svensson, 10 Sven Erichsson, 14 Ola Andersson, 15 Ohla Nilsson, 17 Christian Borrman, 18 Anders Hansson, 21 Knut Andersson, 22 Sven Larsson, 23 Johan Persson, Qwarn nr 24 bos av Jöns Nilsson på Raus nr 3, 25 Anders Pärsson, 26 brukas under nr 1 ibm, 27 Måns Pärsson
En jämförelse av lantmäteriets upprättade närvaroförteckningar 1799 (inom parantes) och 1800 som bifogats Chartebeskrivningen över delningen i december 1800 med kronotaxeringslängden från december 1800 skiljer sig på några nummer – troligen dels för att kronotaxeringslängden eftersläpar och dels för att ägaren till fastigheten är en annan än den som bebor fastigheten.

En jämförelse med husförhörslängden från år 1800 ger mest samma namn för varje läge som lantmäteriet har förtecknat men då lantmäteriet endast är intresserade av fastighetsägarna och ej samtliga innevånare innehåller husförhörslängden betydligt fler namn på personer som är boendes i fiskeläget men ej är fastighetsägare. Det totala innevånareantalet är större än vad som lantmäteriets förteckning kan ge intryck av.
Källor: Utöver kyrkobokföringen, bouppteckningar, skattelängder, och domboksprotokoll har även Nordisk Museets undersökning av Råå fiskeläge använts samt den demografiska databasen ddss.nu. Flertalet härefter följande beskriv-ningar av olika meddelare med kommentarer är hämtade från undersökningen ävensom kartor som dock ibland har bebarbetats av sammanställaren. Bevaringspro-gram för Råå utgiven av Helsingborgs museum tryckt 1882 samt lantmäteriets historiska kartor och från nätet olika inlägg och frågor, Scangen, Demografiska databasen i Skåne med flera.

Utdrag ur husförhörslängden år 1800 utan barn och tjänstefolk
kompletterad med information från HFL 1790 /inom/.

 
Tillbaka till innehåll | Tillbaka till huvudmeny