Pål PÅLSSON ~1649-1729
1729 begrofs Pål Pålsson ifrån Agnäs född 1618, 111 år gammal. Uppgift i begravningsnotisen att Pål skulle vara 111 år är knapp-ast trolig. Möjligen har här två generationer sammanväxlats..
Källa: OK Nytt 3-4 1992 Meddelanden av Daniel Brömster. Barnens födelseår har framräknats med ledning av dödsboksuppgifter och mantalslängder.
HFL Nordmaling Agnäs By
1704-1708 1709-1718 1719-1729 1730 -
Pål Pålsson Pål Pålsson Pål Pålsson Erik Mattsson
Hu Anna Hu Anna Hu Anna Hu Segrid Pålsdr
Dot Brita Dot Brita Son Matts Ersson
Dot Anna Dot Anna Erik Mattsson Dot Anna
Dot Märet Hu Karin
Son Påhl Svärmor Anna Olsdotter död 1744
Dot Segrin Dot Sigrid Hu syster Brita Pålsdotter + 1743
Son Daniel
Gift med Anna Olsdotter 1644 - död i Agnäs, Nordmaling socken. Den 29 sep 1744 begrofs änkan Anna Olofsdotter ifrån Agnäs, Matts Svärmoder. Dog samma dag, 100 år gammal. Begravningsnotis i Nordmaling socken.
Parets barn: Anna född ~ 1668,
Brita född ~1675,
Karin född ~1680 (vår ana),
Märeta född ~ 1693,
Rakel född ~ 1690,
Pål född ~ 1691,
Håkan född ~ 1692/1693,
Segrid född ~1695,
Daniel född ~1695
- alla är födda i Agnäs, Nordmaling socken.
Pål PÅLSSON ~1618 - ~1670
Bonde i Agnäs till c:a 1671. Gift med hustru vars namn är okänt. Hon avled före 1667.
Barn i detta gifte: Mats, Pål född ~ 1649, Anders, och Olof.
Gift 2.0 med Anna Persdotter död 1716. Hon var även (efter Påls död på 1670-talet) gift med Olof Larsson finnättling i Bergsjö, Brattsbacka. Hon och Olof hade en dotter Helga Olofsdotter född 1678, gift med Daniel Ersson född 15 maj 1687 i Movattnet 2, Själevad socken som flyttade till Brattsbacka.
Barn i Påls andra äktenskap:
Anna 1667? - 1694? Gift med Lars Håkansson i Djupsjö.
Per Nämnd i Dombok 1686. Båtsman för rote 5. Död 1689 i Stockholm.
År 1681 hade Pål överlåtit hemmanet till sonen Mats Pålsson. Några år senare (1686) hade grannarna i byn samlats till byabön en Söndag fjorton dagar före Påsk. Det var långt till kyrkan och det var därför praktiskt att samlas till byaböner i hemmabyn och spara den långa färden till kyrkan i Nordmaling. Efter "böna" gick folket och hälsade på hos bygrannarna.
Till Pål kom en Olof Mattsson för att låna en yxa, som han skulle fälla svedjeland med. Hos Pål fanns sonen Mats, som övertagit hemmanets skötsel och Mårten Hindrikssons son Hindrik. Först talade man i sämja om var man skulle lägga sina svedjeställen, men så köpte var karl av värdinnan för nio öre brännvin och "wij suppo tillhopa". Därunder började de ordkasta om en båt som Mats lånat av Olof Mattsson. Just då kom en getarpojke in och Hindrik började i hårda orda-lag tillsäga honom att han skulle vakta kräken så att de ej kom in på hans åker. Mats Pålsson ville undvika gräl och räckte Hindrik handen, och så var de goda vänner en stund.
Så kom Mats med antydan att Hindrik icke heller genom trolldom fick förgöra hans boskap. Hindrik köpte mer brännvin av värd-innan för tre gråskinn, som han betalde med. Två kosor står på bordet. Mats hustru hälsar att nu bör Mats komma hem innan fyllan blir värre, men Hindrik ropar: "Kom och sup en gång till och försmå mig inte".
Under dryckeslaget kommer grälet åter igång och Pål försöker medla. Det är bättre att söka lag och rätt menar han. Så ryker gubb-arna ihop. Blixtsnabbt drar Mats Påsson kniven och hugger så vilt att Hindrik får flera sår. Efter en vecka är Hindrik död.
Mats ångrade sig och gick till sjuklägret och bad om försoning. Hindrik gav honom också sin förlåtelse, dock endast på själens väg-nar. Änkan Cicilia Johansdottter förlåter också Mats men häradsrätten dömer honom att plikta med livets förlust.
Källa: Tycko Lundqvists av ris och rot samt Nordmalings hembygdsbok.
Enligt notis i Domboken 1729 skulle Pål vara 111 år gammal! Det vill säga född 1618! Tycko Lundqvists tabeller (se även Öreälvens byar sid 215) bygger på denna uppgift medan Daniel Brömster redovisar andra tabeller i OK Nytt 3-4 1992 som bygger på ovanstå-ende bråttsmål.
Huvudpersonerna i knivdramat var den dräpte Hindrik Mårtensson och dråparen Mats Pålsson. Enligt domboken är Hindrik och Mats syskonbarn eller kusiner som vi säger numera. Hindrik var son till systern och Mats till brodern. Pål Pålsson som man besökte an-ges vara dråparens broder och Olof Mattsson som var med är Hindricks och Mats kusin. Per Pålsson anges vara dråparens halv-broder.
Syster = Beata Pålsdotter g m Mårten Hindriksson -> Hindrik Mårtensson
Broder = Pål Pålsson -> Mats Pålsson
g 1.0 med N.N -> Pål Pålsson
g 2.0 Anna Persdr -> Per Pålsson = dråparens halvbroder
Broder = Mats Pålsson -> Olof Mattson - kusin till Hindrik och Mats
Enligt 1673 års dombok återkräver Per Eskilsson jord på sina styvbarns vägnar: "Och såsom saken är över trettio år (skall vara 20) och sedermera haver stått tvenne byten, både efter gamle Pål såväl som sonen, salig Pål Pålsson och hans förra hustru.."
Gamle Pål torde vara den Pål som kom invandrande medan salige Pål är den Pål som kom att hysa slagskämparna.
Källa: OK Nytt 3 - 4 1992 Meddelanden av Daniel Brömster.
Pål PÅLSSON ? - 1649. Anförlust, se några sidor tidigare.
Matts MATTSSON 1695-1717
Matts Mattsson avled 1717 - 3 år före sin fader Matts Mattsson som dog 1720 efter missväxt och tiggeri för att överleva. På hem-manet Mjösjö som legat övergivet sedan 1718 fanns den unga änkan Elisabeth och hennes dotter samt svärmodern Karin. Elisabeth gifte om sig omkring år 1723 med finnen Thomas Pålsson som kom från kriget och slog sig ned i Bjärten. Han hade enrollerat sig under den ryktbare Kapten Peter Longströms friskarekompanie som gjorde tappra insatser i kriget mot Ryssarna på den Finska sidan av Östersjön. De blev dock slagna i Storkyrko 1714. Spillrorna av armen räddades över till den Svenska sidan och där fick de efter en tid ansluta sig till Karl den XII:s march mot Norge. Efter Karls död återtågade den Svenska armen, illa utrustad under snö och kyla.
Bortåt 3000 personer blev kvar på Snasa - och Tydalsfjällen där de frös till isstoder. Några klarade sig dock med livet i behåll till-baks till bebyggda trakter i Sverige och vår Thomas var en av dem.
Omkring 1736 övertog han kronohemmanet Mjösjö nr 1. Därmed fick hustru Elisabeth återkomma till Mjösjö. Men lyckan återkom inte. Bara några månader efter ditkomsten gick hon ned sig på svagisen den 22 april 1736 och drunknade. I vårförfallets tid kunde hon ej begravas förrän den 6 juni nere i Nordmaling. Så slutade den första Movattensbon i Mjösjö sina dagar.
Bonden och änklingen Thomas Pålsson uti Mjösjö var gift 2 gånger. Först med Lisa Ersdotter ifrån Själa (Själevad) socken och Mo-vattnet under tolv års tid sammanlefnad med henne haft 4 barn, 2 söner och 2 döttrar. Sedan med Karin Mårtensdotter ifrån Arnäs socken och Långvattnet uti 9 1/2 år och haft med henne 2 söner och 3 döttrar. Född i Paldamo socken i Österbotten. Fölgde Kapten Långström hit på orten och har vistats vid pass 38 år. Stilla lefvat, kunde intet tala något Svenskt ord och begrofs den 1 juli 1753, 65 år gammal.
Dottern Karin, som blev piga när Thomas inflyttade, bodde år 1732 i Bjerten när hon gifte sig med Pål Danielsson.
Gift 2.0 med Thomas Pålsson i Bjärten, f 1688 död 1753. Thomas övertog kronohemmanet Mjösjö nr 1 omkring 1736 och därmed fick hans hustru Elisabeth återkomma till Mjösjö. Men lyckan blev kortvarig. Hon gick ned sig i svagisen bara någon månad den 22 april 1736 och drunknade.
Matts MATTSSON 1660-1720
Matts Mattsson övertog finntorpet Mjösjö år 1696 efter sin fader som upptagit torpet år 1674 mot att föräldrarna syta till döden. Dessförinnan har han figurerat i domboken. Han hade gift sig med en betydligt äldre kvinna. Hon var redan 1687 ålderstigen. Den sommaren tjänte Matts "båtsmansåret" hos hustru Sissla i Agnäs och låg då med gårdspigan Brita Jonsdotter, liksom han hemma i Mjösjö haft beställning med stipigan Karin Persdotter från Hummelholm. Domboken 1687 24/10, § 12.
Inför tinget klagar hustru Karin, som rest ifrån sin man på följande sätt: "En gång vid ån slog han mig med spö mycket illa. Han tog mig i föttren, hölt dem i vädret och huvudet neder, piskade mig så länge på kroppen som han orkade".
Han fick böta år 1688 24 mark silvermynt för att han henne till sin vänstra hand och arm lam och lytter gjort. Sådan var han, Mjö-sjömannens son och till allt detta dömdes han även för olovligt umgänge med två pigor och fick plikta genom gatlopp. Sammanlagt skulle han ut med 276 silverdaler och 50 daler koppar. Då han intet hade at böta med fick han plikta med kroppen.
Det tiotal sidor som domboken upptar om Matts bedrifter dels mot sin gamla hustru och dels mot pigorna ger värdefulla skildringar om livet på finntorpet. Här talas om loft och riga, där man hade sängar och låg, när det blev trångt i stugan, eller när det begynte drypa i stufvan. När det blev för hett i rigan gick man ut och svalkade sig i regnet eller gick och lade sig i höladan. Gamlefolket bodde i en bod för sig ståndet.
Här talas om hur Brattsbacka-, Orrböle-, och Nyåkersbor fiskade tillsammans i fjället. En av pigorna som Matts hävdade var hans kusin Karin Olofsdotter ifrån Grundtjärns finnby i Anundsjö. Flickan kallade Matts Olofsson för sin morbror. En annan piga var Karin Hindriksdotter från Mullsjö. Här talades om färder till laxvånorna och vistelser vid ån.
En gång när hustrun hjälpte Matts hålla stången, när han skulle laga en släde, vred han armen ur led på henne så att den aldrig blev bra. Förutan allt detta slog han mig en gång i huvudet så att jag blödde i tu dygn och så när dött min kos. Hustru Karin hade på 2 ½ års tid rest ifrån honom och ville ej återvända, efter han så okristeligen hanterat mig - är rädder han tager livet av mig.
(N. Ång. Doms. 1687 24/10, § 12, 1688 27 - 28/2, § 4.)
Hur det familjära utvecklades är ej helt klart. År 1697 redovisas i mtl en man, 2 pigor och 2 mågar, vilket kan betyda att Matts fort-farande var frånskild. Han fick dock i början av 1700- talet en ny yngre hustru, som också hette Karin.
Matts och hans hustru Karin Hansdotters barn: Matts Mattsson född ~ 1695 (vår ana) och Mårten född ~ 1707.
Matts OLOFSSON 1630-efter 1704
Gustav ERIKSSON (VASA) hade i ett dekret år 1542 sagt att all obygd, som ej låg under bönders skattehemman, tillhörde kronan. Så blev det. När Karl den IX kom till makten utfärdade han torparbrev i avsikt att den obrukade marken skulle uppodlas och så småningom skattläggas. Många hemman hade blvit öde efter de hårda åren på 1630- talet. En del av dem återupptogs men någon riktig nybyggeverksamhet kom ej till stånd förrän på 1670- talet då kronan, som tidigare varit sparsam med skattefrihet, utökade frihetsåren från 6-8 år till 12-15 år. Ibland ännu längre.
Mången Finnländare vandrade in i Sverige och tog upp nybyggen mot frihetsår. Nybyggena insynades, karterades och frihetsåren fastställdes. I Nordmaling togs sex nybyggen upp under åren 1670-78. I samtliga fall var det Finnar som slog sig ned på allmänning som låg långt ovanför (norrut) all tidigare bebyggelse. Så tillkom Bjärten år 1670, Lillarmsjö år 1671, Mjösjö år 1674, Örträsk år 1674, Nordsjö år 1678 och Önskan troligen vid samma tid.
Mats Olofsson som troligen är son till Hotingfinnen tog upp ett torp benämnt Mjösjö. Torpet är beläget vid en av Lögdeälvens till-flöden. Det beslöts att han skulle år 1682 börja skatta för ett fjärdedels mantal eller 6 seland. D.v.s. han hade 8 frihetsår. Finnen kom i folkmun att kallas för Mjösjömannen och denna benämning "Mjösjömannen i lag med Biertman" förekommer redan på en karta över torpet från år 1705 som upprättats av lantmätare Spole. Denne beskriver torpet år 1705 så här. "Mjösjö hade rikligt starrslått på de talrika ogarna. (Bäfverogen, Tallogen, Risogen m. fl. vilket motsvarar korvsjöar). Allehanda fångskog finns: timmer- ved- gärdsel- löv- näver- och barrskog samt svedjeland och rikligt mulbete. Laxnotevarp brukar Mjösjömannen i lag med Biertman vid den s. k. Fälleforsen, samt i Mjösjön med not och nät, några lispund torrgäddor till avsalu. Djurfång av fågel och hare, älgled och gravar, då och någon ren kan fångas ibland. Ligger 5 mil från sockenkyrkan samt 12 mil från Umeå stad, varest torpets avel föryttras. Ingen Humlegård.
Krig och andra svagår och andra olyckor i slutet av 1690- talet gjorde att det skulle dröja till det Nordiska krigets slut, innan hem-manen blev återbemannade och en reel folkökning uppstod. Det var med andra ord glest med grannar och långa vägar mellan byarna.
Matts Olofsson äktade före 1680 Kerstin Mattsdotter född 1660 i Mjösjö, avliden 1730 i Vägsele, Nordmaling socken.
Parets barn: Maria född ~1682 – alla antas vara födda i Mjösjö, Nordmaling socken. Dessutom hade Matts Olfsson 3 barn i ett tidigare gifte med en kvinna som ej är känd till namnet, nämligen: Matts Mattsson, bonde, född ~ 1660 (vår ana), Kerstin född ~ 1665, Isak född ~1670
Olof MATTSSON JUVONEN 1600-efter 1663.
Anförlust, se Elisabeth Olofsdotter ~1625-1699 i Anundsjö
Här, sonen Matts Olofsson 1630- efter 1704
Matts
Från Hoting, Fjällsjö, Västernorrland. Gift med Karin Larsdotter. Paret hade dottern Kerstin Mattsdotter 1660-1730.
Erik JOHANSSON 1659-1728
Bonde i Movattnet åtminstone under åren 1685-1715. Han övertog hemmanet av sin fader, finnbonden Johan Eriksson. Om byn sägs i en avvittringsakt från 1762: "och befanns först hvad hemägorna angår, att Movatten By, som för starka kjölden och Sädes-affrysande för 17 år sedan vid pass blifvit flyttad en half mil till den så kallade Kråkvattensjön, där åkerland med nyarbetad slott inom samma hägnad innehåller 23 tunnland bestående af Röd och Hvit sandjord med djup botten, men någerlunda frostfri, till större delen ganska mager och sval."
Eric och hans bygranne Johan Johansson flyttade med andra ord c:a 1745 till ett nytt mindre frostslänt ställe. Man hade väl förbe-rett flyttningen - 23 tunnland åker och höslott hade uppodlats.
En bostadsbyggning som Olof Olsson skänkt till Bjöna hembygsförening skall enligt traditionen vara flyttad från gamla bystället och på nytt uppförd på den plats där den fortfarande står - måhända har våra förfäder bebott den.
Erik Johansson föddes 1659 i Movattnet nr 2 och avled där 1728. Gift ~1682 med Lisbeta Larsdotter född ~1653 i Rudsjö, Fjällsjö socken. Parets barn: Johannes född 3 augusti 1683 död 1683,
Beata född 3 augusti 1683 död 1684,
Lars född 17 juli 1684,
Daniel född 15 maj 1687,
Anna född 15 maj 1687 död 1688,
Karin född 26 april 1689,
Elisabeth född 3 augusti 1690 död 26 februari 1693,
Margareta född 7 april 1695,
Brita född ~ 1697 död 1697,
Sara född 20 augusti 1699död 1700,
Jonas född ~ 1700,
Brita född 13 februari 1701 död 1701,
Anna född 2 september 1703
– alla i Movattnet nr 2 .
Johan ERIKSSON 1630-1685
Bonde i Movattnet Själevad socken. Född där 1630. Avliden där 1685. Gift efter 1650 med Carin Simonsdotter född 1625 i Gottne 2, Själevad socken. Död i Movattnet nr 2 1699.
Parets barn: Eric född ~1659 (vår ana) och Johan född ~ 1670.
Lars ANDERSSON 1617 - ?
Född ~1617 i Rudsjö. Fjällsjö socken. Dotter Lisabeta född ~1653 i Rudsjö.
Simon SIMONSSON
Avliden ~ 1681 i Gottne nr 2, Själevad socken. Gift med Anna. Parets barn: Carin född ~1625 (vår ana), Anna, Anna, Simon, Johan, Sissela, Anund. Barn 1-5 är födda i Näfvertäl och 6-7 i Gorrne 2, Själevad socken. Barnen från Näverkäl finns ej med i Nyland-ers ”Familjeregister för Själevad.”
Anders NILSSON NORMAN
Båtsman i Nordmaling socken..Gift med Karin Pålsdotter född 1680 i Agnäs. Anförlust. Paret har en son Nils Andersson finne född ~1703 bonde Norsjö, Arnäs socken.
Anders PERSSON 1655-
Gift med till namnet okänd hustru. Parets barn: Karin född 21 november 1680död 26 juni 1681, Elisabeth född 2 april 1682, Karin född 30 september 1683, Elin född 10 maj 1685död 21 juni 1685, Johan född 23 februari 1687 (vår ana), Anders född 22 septem-ber 1689, Oluf född 8 juli 1692, Johannes född 6 maj 1694 alla är födda i Rullböle, Arnäs socken
Erik PERSSON ? -1687
Erik Persson övertog Näset 1:2 1680 efter sin bror Per Persson. Hans hustru Anna Andersdotter står för hemmanet åren 1687-1695 troligen då Erik Persson lovat att gå dragon för socknens kyrkoherde Esaias Graan enligt domboken 1677 ht p 3.
Eriks son Kristian blev 1700 fördubblingsbåtsman på 5:e roten. Sonen Anders som efterträdde fadern som hemmansägare blev skyldig mer än 6 daler på utlagorna för 1696, varför jorden protokollerades mot denna rest på vårtinget 1697. Erik är troligen född på Näset 2:2, Arnäs socken. Gift med Anna Andersdotter född Sörälvsjö 2:1 Arnäs socken V 1696 i Näset 1:2.
Parets barn: Per född 22 augsuti 1669,
Anders född 2 oktober 1670,
Eric 26 januari 1673,
Margareta född 3 mars 1678 (vår ana),
Kristian Näsman född 13 februari 1681,
Per född 22 juli 1683,
Anna född 2 juli 1686.
Per ANDERSSON 1599 -?
År 1644 utskrevs Per Andersson som knekt för sitt eget hemman. Han tillhörde den del av Alexander Erfbrings kompani som skulle försvara Jämtland men insattes redan i augusti samma år sin son Olof i sitt ställe. Denne följde med kapten Lars Persson till Jämt-land, tillhörde till 1646 Lars Karlssons kompani och sedan Vassilij Butterlins kampani till 1650. Troligen är han identisk med soldat-en Olof Persson Treesk, bosatt på Tjärn 2:1.
Per Andersson skrevs för 11 seland i 1645 års jordebok, men för 8 seland 1651.
Sonen ? Jon Persson skrevs för 8 seland 1655, Per åter för 8 seland 1660 men för 15 1/4 seland 1663 vilket inkluderade Näset 1:2.
Pers dotter Sara mökränktes av Per Mickelsson i Vike och födde barn domboken 1651 ht p 5.
Frälsebonden Per Andersson (Näset tillhörde 1653-1675 Knut och Gustav Posses friherrskap) fick på vårtinget 1659 själv böta 3 marker för okvädingsord emot nämnden.
Per var far till Kristian Persson fiskare i Norrtälje.
En annan son var Anders Persson, lejd till knekt av Olof Persson på Västerlandsjö 3:1 år 1657 tillhörande Måns Graans kompani och Johan Mörts kompani 1658 - 1661, sedermera båtsman med namnet Lake (1674 års båtsmansrulla) till 1678. Troligen den Anders Persson som skattar för 7 seland i Ravesta 1673.
Jon Persson, Knekt vid Måns Graans kompani 1657, bör också vara en son. Jon var gift med Karin som på vårtinget 1682 fick böta för att hennes son Jon Jonsson hade "förluppit ur tiensten" hos Olof Svensson i Bölen.
Per var också far till Märit Persdotter, som c:a 60 år gammal satt inhyses hos sin broders hustru i Näset och inte hade någon nnan näring än att "hon spinner för födan, så att hon knappt kan uppehålla lifwet" db 1688 vt p 9.
Per Andersson köper 1660 Näset 1:2 av Erik Håkansson som utskriven som knekt för sitt eget hemman 1655, tillhörande Johan Mörts kompani, fått avsked 1659 som oduglig då han fått båda benen afsågade sedan han på Norska fällen af köld blifwit förder-fwad.
Per Andersson och hans son Per Persson skattar bägge för Näset 1:2 åren 1662-1673. Därefter övertar Per Anderssons son Erich Persson hemmanet.
Per Persson stäms till höstetinget av sin broder Erik Persson på Näset 1:2 för att Per hade beskyllt honom för att ha stulit råg ur hans häbbre. Per menade sig endast frågat några barn "som om nätterna af trollpackorna sees att de skulle fråga änglarne huilke som honom hans egendomb bortstiähl". Barnen hade då svara att brodern Erik stal rågen. Deras granne Nils Håkansson vittnade dock att Per "fullkombligen beskyldt det han honom rogen affhendt hafr" och han blef fälld till 3 markers böter och dessutom 2 dygns fängelse och stå kyrkoplikt för att han hade försökt genom SATANS medel förnimma, huem honom stulitt hafuer.
Per Perssons och Anna Jönsdotters son Jöns Persson f. 1677 fälldes 1695 för att ha stulit halva huden som Simon i Myckling lagt i ån för att dra kalken ur. Jöns nekade dock till att ha dyrkat upp dörren hos Olof Svensson i Bölen, stulit mjöl, men lämnat dyrken kvar i dörren trots att han och hans bröder varit borta den natten. Db 1695 ht p 42.
Hustru Anna blev skyldig 16 silvermynt mantalspenningar och lämnade hemmanet öde året därpå. Hon dog i januari 1727 hos sin broder Jon Persson i Nyland, Skog.
Per Andersson står skriven för Näset 2:2 åren 1620-1653 och 1661-1663. Åren däremellan 1653-1660 står sonen Joen Persson med sin hustru Karin som ägare.
Per Andersson är troligen född i Näset 2:2 ~ 1599 som son till Anders Hindriksson där. Gift med hustru Karin. Med henne har han barnen: Jon, Sara, Kristian, Anders, Märit, Per, Erik (vår ana), - alla är födda i Näset 2:2.
Anders HINDRIKSSON
Anders Henriksson fanns i socknens tiondelängd redan från 1573. På 1620-talet hade han vittnat "efter sin sal. fader och andra gamla mäns ord" i en gränstvist mellan Torsböle och Brunsnyland eftersom han hade "i förbem:te Torsböle börd och opfode" (domboken 1730 ht p 8.) Någon Henrik fanns emellertid inte i Torsböle som kan vara far till Anders. Troligen är det en styvfader som avses.
Hindrick ERSSON
Osäkert om Hindrik i Näset 2:2 är far till Anders Hindriksson.
Anders SIUHLSSON ? -1687
Anders utskrevs till knekt 1638 men satte en Per Larsson för sig. Denne tjänstgjorde till 1640 vid Alexander Erfbrings kompani och till 1642 vid Lars Perssons kompani, då han troligen dog. En Kristoffer eller Kristian Sjulsson utskrevs till knekt 1653 för sin bror Per Sjulsson. Han tjänstgjorde i Lars Karlssons kompani och dog i Thorn 1656.
Anders bodde först på Klingre 3:1, åren 1643-1648. Det framgår inte om Anders var Eriks landbonde eller om han köpte hemmanet Klingre 3:1 av Erik. Efter 1648 bodde Anders på Faresta 2:1 till 1663. År 1653 lejdes en knekt Lars Kristoffersson för honom som tjänstgjorde vid Lars Burmans kompani, V i Warzawa 1655, kan vara från Norrälvjsö 3:1 och i så fall kusin. Anders var nämndeman 1657-1669. Åren 1666-1673 noteras Anders för Sörälvsjö 2:1.
Anders Sjulsson beskyllde grannen Anna Michelsdotter att "Meddelst en deeffulz konst och Wässende" ha ridit han häst ofärdig och dessutom fördärvat en ko och ett svin för honom. När hennes man Olof Persson instämde Anders till tinget för denna sak hänvisade Anders till sina barns berättelse. De hade betygat sig vara förda av Anna och att hon ridit på hans häst. Detta var dock en typ av anklagelser som Kungl. Maj:t tillsatt den s k Trolldomskommissionen att utreda, varför detta ärende uppsköts till dess kommission-en anlände. (På grund av anklagelsernas stora utbredning sände länets landshövding Karl Sparre en skrivelse i maj 1675 till Kung Maj:t där han begärde ett utlåtande om det fortsatta förfaran-det. I avvaktan på svaret upplöstes trolldomskommissionen för att aldrig återuppta arbetet. Kommissionen kom inte att rannsaka några socknar norr om Nora och Boteå.
Båtsman Per Andersson Elg i 1681 års båtsmansrulla och ännu 1684 kan var en son. Denne förflyttades 1681 till Frillestad i Blekin-ge.
Sonen Anders Andersson hade sålt en "liten och istadig" häst hösten 1672 till Erik Persson i Myckling och blev sakfälld till 3 marker smt för att han inte kommit till tinget efter stämning. På vårtinget följande år vittnade doch Olof Persson i Farest, som av länsman förordnats att stämma Anders, att då han kom dit och skulle utföra sitt ärende var Anders till sjöss "uthi fiske ferdh" varför Anders nu förskonades från de dömda böterna. Anders var i likhet med sin far och farfar nämndeman 1691-1704. Själv var han dock barn-lös i bägge äktenskapen.
År 1709 sålde han hemmanet till kyrkoherden Jonas Wagenius (1709 vt p 26) som ett år senare bytte bort Sörälvshemmanet med bröderna Johan och Anders Johansson i Brunsnäs. Anders Andersson löste Näset 2:2 1710 (och ägde antagligen börd i detta hemman; db 1722 vt p 5).
Med sin hustru, som är okänd till namnet, hade han åtminstone tre barn: Anna (vår ana), Per och Anders, troligen födda i Sörälv-sjö 2, Arnäs socken.
Siuhl ANDERSSON
Noterad för Sörälvsjö 2:1 åren 1610-1651. Anders Siuhlsson köper 1610 Sörälvsjö 2:1 eller 7 ½ markland av Lars Olofsson i Näset (db 1617). I saköreslängden 1612-13 finns Siul och granne Mickel Marsson som slagit varandra en "blånad". Sjul var nämndeman 1620-1648. Han dog före 1675 då hans arvingar Dom. (=herr) Dellman, Per Isaksson i Faresta och (sonen) Per Sjulsson nämns i db ht p 14. Per Isaksson kan vara en dotterson. Sonen Anders (som bytte hemman med honom) borde också ha varit nämnd men knappast Per Sjulsson, så här kan en förväxling ha skett.
Därefter tar sonen Per Siuhlsson över Sörälvsjö 2:1 1652-1660 samt dottersonen Per Isacsson (gift med Anna Persdotter) åren 1661 - 1663. 1663-1673 brukas hemmanet av sonen Anders Siuhlsson. Med sin hustru, som är okänd till namnet, hade han åtminstone två barn: Anders (vår ana) och Per.