Page 82 - Våra rötter
Huvudmeny:
Geografiskt > Västmanland (Bergslagen)
Kopparbergs län XXXVI A1: 8a och 8b 1605 -1606. Den 26 januari 1607 Laga ting i Gambla Norberg. Folio 56
* Germunds barn i Lifsdal sampt Kälwast Olofsson sampt Malin Bengtssons barn biuda up en brodersdel i bådas köpt af Mårten i Kilan för osmundjärn 6 fat.
* Lorens Hammarsmed i Lifsdal hafver belägrat en änka Margareta Pedersdotter i Rosendal änfast födt eget nu tu barn med henne – bötar 9 daler
* Jöns Nafwarson i Livsdal för mökränkning med Margareta Ionsdotter i Andersbönning – oäkta – bötar 6 daler.
Kommentar: Jöns Nafwarsson är noterad i den årliga ränta under Hönsegärdet åren 1604-1631. I Livsdal noteras Henning Nafwarsson (en bror?) i den årliga räntan åren 1604-1615. Söner till ? Narve Svensson, kyrkoherde i Norberg 1540-1552.
Kopparbergs län XXXVI A1: 8a och 8b 1605 -1606. Den 14 januari 1608 Laga ting i Gambla Norberg folio 94.
* Kommer nu Mats Olufsson samt och Anders Olufsson i Andersbenning som och domboken utvisar 1607 (se ovan) så att Mats och Anders nu båda Germund Bengtssons barn[barn] upplott som till samme Andersbenning woro [rätta] bördemännen lest järn i förening och det samma Andersbenning niuta obestridet hafvit hwarit de det ej niuta mena då söka lagmannen därom
Kopparbergs län XXXVI A1:9 1610 -1614. Den 13 maj 1612 laga ting i Gambla Norberg, folio 116. (Ren folio 478)
* Källwast Olufsson i Livsdal biuder up en systerdel köpt av sin syster hu Margareta Olofsdotter för osmundsjärn 19 fat .. stångjärn och 7 sk pund 5 och nu tillsades fasta härpå.
Kopparbergs län XXXVI A1:9 1610 -1614. Den 18 juli 1614 Laga ting i Gamba Norberg folio 313
* Kom Källwast Holstensson i Fragg och talade till Peder Larsson i Lifsdal om ett änge Spiutängen benämnd förebär-ande att hans föräldrar det pantsatt hade till Ion Larsson i Fragg vilket war Peder Larssons moder fader för 5 fat både för sjön och ängen. Därtill sades att kan Peder Larsson med skäl bevisa skall honom giva det så igen lösa.
Kopparbergs län XXXVI A1:11 1618-1619. Den 16 januari 1619. Laga ting i Gambla Norberg folio (446)
* Kom bergsfogden Peder Larsson i Lifsdal framlade ett bref som en benämnd gambla Hans utgivit hade 1603 lydandes huru han samma torp Gullebo sålt hade till en benämnd Bengtsson ded köpt hade för 6 fat järn män nu wilie de i Bloms-dal samme Gullebo för drifva och samma Gullebo ligger emellan thes skogsskillnad och inbolby för när som nu beken-des. Afsades att samma Gullebo skall blifva skattlagt och gälla konungens skatt däraf.
* Kom nu Peder Larssons i Lifsdal gaf tillkänna huru Oluf i Blomdal hade pantsatt till Bengt Germundsson i Livsdal benämnd norra täckten i Blomdal för 6 fat osmundjärn och en skog halwa för 1800 järn och nu hafver där warit en syn på af 6 män och då hade Kälwast pantsatt till en .. samma mila wed in på denne botten som Peder Larsson tillkom. Nu kunde de inte förenas därföre skall samme wed stå i qwarstad till dess en gylt syn kan 12 kallade wad under lagman 12 är..
8 oktober 1627 laga ting i gamla Norbergs härad. (Volym 1 a sid 156)
* Blef till dompt att Peder Larssons barnen i Lifsdal skall hava 2/3 i den hammarsmedja som Kälwast Olsson och Hening Narfvarsson uppbyggd hafver. Och Peder Larssons barnen behåller 2/3 i all den omkostnad som är använt på samma hammare efter s ..erdom Och hwad dermera wella byggia i samma ström skolla det wara alla lika … och förlust:s
HFL Norberg sn år 1628. Lifsdal
Barbro Eriksdotter, Erik Sigfridsson, Lars Andersson, Anders Spelbog, Olof Kälwastsons hu Marit, Bengt Hemmingson, Anna, Johan Germundson, Anders Persson, Margareta, Brita ..........
Johan Germundsson, noterad i den årliga räntan från 1630 V 7 januari 1649 i Livsdal, gift 1626 med Karin Hansdotter.
Då Johan Germundsson ville äkta en släkting, Karin Hansdotter, fick han be domkapitlet i Västerås om en släktskaps- utredning och utlåtande som protokollfördes; Västerås domkapitel. AI:3 den 11 april 1626 sid 133
Thenne Johan Germundsson i Livsdal, Pär Larssons styvson begäran Karin Hansdotter i Wad och fick lof dertill och skall gifva ett skepp stångjärn.
Barn: En son begravd den 1 okt 1643, Anna Johansdotter född 19 januari 1645, Erik Johansson född 2 maj 1647, Hans Johansson, Karin Johansdotter.
Efter Johan Germundssons begravning den 7 januari 1649 i Lifsdal, Norberg sn, gifte hans änka Karin Hansdotter den 10 februari 1650 med Nils Isaksson som avled den 2 juli 1684 i Lifsdal, Norberg sn. Den 19 april 1680 sålde Nils Isaks-son mark i Ösby till sin brorson häradsdomaren Johan Matsson i Ösby, Västerfärnebo socken i Västmanland, volym 30 sid 865
Olof Germundsson noterad i den årliga ränta från 1630 - V16 juli 1665 i Livsdal. Hans enka begrovs den 8 nov 1674 i Lifsdal, Norberg sn.
Barn: Erik Olofsson begravd 28 nov 1670, Karin Olofsdotter, Greta Olofsdotter begravd 29 jun 1664, Germund Olofsson begravd 1 okt 1665, Per Olofsson samt Mats och Anders Olofsson i Andersbenning.
8 oktober 1627 laga ting i gamla Norbergs härad. (Volym 1 a sid 155)
* Olof Germundsson i Lifsdal och Hans Persson på Näss för det samtliga hafver förfalskat ett arfna register benådes på .. 3 fat odzmunds järn.
Malin Germundsdotter
u.ä. Son Anders född den 30 nov 1648 i Snytsbo, Västerfärnebo socken. T: Lars i Salbo, Hu Karin i Broarna. Far: Lars Matsson. Mor: Malin Germundsdotter.
19 januari 1649 Laga ting med allmogen i gamla Norberg, Wåla och Fernebo fierding Sid 418
* Framställtes för Rätten Lars Mattsson i Snytsbo hvilken hade besufvat Malin Germundsdotter fött barn uti november månadh och efter han icke henne äkta wille sakfälldes han till att efter det 3 lag Giftermålsbalken 22 till 3 pliktas och hon till halfva mindre efter landsändans bruk och skall han betala henne 2 skålpund stångejärn för den ärlösa son och gifva henne en styf ko.
Johanna Jermundsdotter V 25 nov 1677 i Förstby, Västerfärnebo socken, gift före 1609 med Erik Larsson i Norr Hörende
Vår ana – se mer under Norr Hörende i Västerfärnebo socken.
Lars Germundsson
Död tidigt
Anders Pärsson (son till Pär Larsson)
Sålde 26 febrauri 1645 sin arvedel i Lifsdal till sina halvbröder Johan och Olof Germundsson.
Wilken Persson i Amundsbenning (= Ombenning, by som delvis ligger i Norbergs (västra Ombenning) och delvis i Vestervåla (östra Ombenning) socknar. De som avled i västra Ombenning begrovs i Norberg socken och de från östra Ombenning jordades intill Västervåla kyrka.
Wilken Persson (ej att förväxla med Vilken Hansson) noterad i den årliga räntan 1556-1585 för Amundsbenning i Norberg socken. Dessförinnan noteras Benct Jönsson 1539-1555. Modern är inte identifierad.
Jöns Enwastesson? i Djupkärr. Vestra och lilla Djupkärra ligger i sydvästra delen av Norbergs socken. Östra Djupkärra ligger norr om Kyrkobyn. En Jon med svårläst efternamn noteras tillsammans med Per Torbiörsson i den årliga räntan 1550. Åren före och efter noteras samma Per Torbiörsson tillsammans med en Mårten med svårläst efternamn.
Härman Pärsson i Wästanfors. En by och bruksort i Vestanfors socken gränsande i väster till Dalarna vid Kolbäcks-åns mynning i Stora Aspen. Förnämsta jernmalmsfälten i socknen är Mellingsfältet, Stortägtsgrufvorna och Mattsgrufvorna. Herman Persson noteras i den årliga räntan 1539-1557. I längden 1557 sägs: ” Thessa efterskrifne har varit frälsejordslandbor och är nu landbor”. Från 1558 noteras i den årliga räntan Olof Larsson och Olof Persson.
Per Mattsson på Höjen.
Ej återfunnen i årliga räntan.1539-1557 noteras en Olof Larsson. År 1563 noteras en Jöns i Höjen, Norbergs by.
Lars Larsson på Löthen i Fernibobol
Ej återfunnen i årliga räntan
Nils Wastesson i Snytsboda. Snytsbo förr en by i Norberg nu en by i Karbenning socken vid sjön Snyten. Karbening socken bildades 1686 genom delning av dåvarande Väster Färnebo socken. Nils Wastesson finns i den årliga räntan 1539-1557. Från 1562 noteras hans troliga söner Olof Nilsson och Waste Nilsson i den årliga räntan. Året 1543 noteras Nils med sonen Olof och 1544 noteras sönerna Olof och Waste Nilssöner men från 1547 noteras åter enbart Nils Wastesson fram till och med 1557.
Sammanfattning:
Bengt i Livsdal – åtte (ärvde) Gläfse - levde i slutet av 1400-talet i Livsdal
Germund Bengtsson ~1480 - ~1555 noterad i årliga räntan 1539-1555 för Livsdal
Bengt Germundsson noterad i årliga räntan 1556-1595 för Livsdal
Germund Bengtsson avliden före 1604 i Livsdal gift med Margareta Larsdotter 1564-1644
i hennes första gifte
Margaretas barn i 1:a giftet; Johan Germundsson, Olof Germundsson, Johanna Jermundsdotter, Malin Jermunds-dotter, Lars Germundsson.
Margareta Larsdotter gift 2.0 med Per Larsson,
Margaretas barn i 2:a giftet; Anders Persson samt ytterligare en son okänd till namnet avliden före 26 februari 1645 enligt laga ting i gamla Norberg den 22 juni 1647, Örebro, volym 14 sid 623.
Johan och Olof Germundsson övertog hemmanet i Livsdal med början 1630 samt köpte ut sin halvbrors, Anders Perssons andel i Livsdal. Vår ana, Johanna Jermundsdotter, gifter sig till Norr Hörende i Västerfärnebo socken och lämnar därmed Livsdal i Norberg socken.
Johan Germundsson var gift med Karin Hansdotter från Vad i Söderbärke i hennes första gifte. Hon gifter sig 2.0 den 10 februari 1650 med Nils Isaksson.
Johanna Jermundsdotter, som gifte sig till Norr Hörende före 1609, har sin mor och styvfar kvarboende i Livsdal. Vi följer därför händelserna och personerna i Livsdal fram till och med att modern och styvfader avlider.
Jordeboken 1620 för Lifsdal, Norberg socken, sid 2
Hemming Häst 1, Oxe 1, Kor 8, Qwigor 1, Grisar 6, Swin 2, Utsäde 2 tunnor.
Jordeboken 1623 för Lifsdal, Norberg socken, sid ?
Kiälwast Olsson Hästar 2, Oxe 1, Kor 2, Qwigor 2, Stut 1, gamla grisar 8, ? 4. gammalt får 1, unga får 2, ? 1, ? 1, Utsäde 1 tunna. Övriga personer är ej läsbart då sidan är skadad.
Jordeboken 1631 för Lifsdal, Norberg socken, sid 15.
Olof 5 öres, Johan 5 öres, Chelwast 5 öre, Hemming 4 öre.
Mantalslängd 1635 från Norbergs socken
Hemming i Livsdal 5 personer, Kälwast ibid 3 personer, Olof Girmundsson ibid 3 personer, Johan Girmeundsson ibid 5 personer, Ingell ibid 3 personer, Anders Pärsson ibid 3 personer
Den 6 marti 1637 hölls laga ting med allmogen af gambla Norbergs, Wästerwåla och Fernebo fierding uti Norbergs sockens (Volym 6 av Örebro län 1637-1639)
* Ingel i Lifsdal gaf tillkänna att han hafwer köpt dhet lilla wånghemmanet i Lifsdal under skatterättighet och efter han köpt landet så hafwer han ock löst strömen med.
Afsades att han skall inrätt och smida hwar tionde dygn medh de andra tu hemman ock hålla redskap och byggning medh widhmacht efter laga taket.
Den 16 september 1639 höllts laga ting medh allmogen af gambla Norberg, Wästerwåla och Fernebo fierding (Örebro, Volym 6 sid 156-158)
* Lars Kälwastsson i Livsdal för mökränkning med konan Kerstin Arfvidsdotter i Iggelbo sakfäldes
* Hans Joensson i Rosendal slog Peder Rotebindare ett blodsår i hufvudet. Blef sakfäld.
* Item slog igen Germund Olsson i Livsdal en blodskär. Sakfäldes
* Anders Hemmingson i Livsdal för mökränkning för sigh och Kälwast gjort i Livsdal sakfäldes och böta.
* Oluf Germundsson, Johan Germundsson i Livsdal och theras syster hu Johanna i Hörende gjorde sig emellan ett vänligt och
broderligt jordskifte i så måtto att bemälte Olof och Johan uplät henne en trediedelpart i Wästerby undantagit en trediepart i trädgårdstompten som stå för två skeppspund stångjärn och är bemälte hustru Johanna dhe två skeppunden stångjärn betalar så får hon dän tredieparten medh och Johan uplät hu Johanna sin hustrus del i Norr Hörende för hennes del i Lifsdal efter sin item lotter.
(jordbok år 1640 sida för Lifsdal är förstörd – ej läsbar)
Jordbok Sala län Fernebo fierding, gamla Norberg socken, Lifsdal 1641 Sid 82 (73)
Kälwast Olofsson Johan Germundsson och Olof Germundsson tillsammans 1 hemman
8 stigar kol 4. -.- 8 stigar kol 4. -.-
4 lass malm -.16. - 4 lass malm -.16.-
7 dagsverken 2.10 .- 10 dagsverken 1.28.-
28 januari 1642 Laga ting i gamla Norberg (Västmanland, Volym 4a sid 377-379)
* (49) Bengt Hemmingson i Livsdal för mökränkning med Margareta Olofsdotter. Sakfällda att böta 40 mark.
* (50) Så främpt Olof Germundsson i Lifsdal äger en tredingpart uti hemmanet alltså bör han och hava en tredingpart i strömmen och smedian och utlöst dem som detta hafwer byggt ber therom gode män ransaka skola; och skall Oluf Johannes och hu Margareta blifwa wid den smedia närmast hyttan, må Kälwast, Ingel och Henning blifwa alla tillhopa uti den andra smedian.
* Hwad som widkommen den ängen Margareta ägher i Livsdal så fordrar Kalwast en treding uti samma äng och efter det bekänna att hela Livsdals byn ähr trenne brodersdelar och bemälte äng kommen till den ena tredieparten eller brodersdelen och uthi samma tredingspart är 4 … systerdelar. Derför bör Kälwast hafva en brodersdel och en fiärdepart uthi en systerdel och goda män skola rannsaka den emellan och där så befinns att Källwast hafva men då han bör så rätta? det dem emellan.
jb år 1644 Sid 190 (177)
Kälwast Olofsson Johan Germundsson och Olof Germundsson 1 hemman
8 stigar kol 4. -. - 8 stigar kol 4. -.-
4 lass malm -.16. - 4 lass malm -.16.-
6 dagsverken 1 .4. - 10 dagsverken 1.28.-
Den 27 november 1645 hölts ting i gambla Norbergh (Örebro, volym 12 sid 706)
* En broders del i Livsdal uppbuds 1:a gången till Olof och Johan Germundsson
Upbuds en brodersdel i Lifsdal 2 gången vid tinget den 16 maj 1646 i gambla Norberg (Örebro, volum 13)
Den 22 juni 1647 laga ting i Gambla Norberg (Örebro, Volym 14 sid 623)
Upbud någon iord i Livsdal 3:e gång.
Kommentar: Troligen avser uppbudet Anders Perssons arvedel i Livsdal som sålts den 26 feb 1645 till hans halvbröder Johan och Olof Germundsson.
* Olof Germundsson i Lifsdal uthi Norbergs socken inladhe i Rätten ett kiöpebref daterat Lifsdal den 26 februari 1645 af innehåldt,
det Anders Persson fordom boendes i Livsdal hafver sålt och uplåtit sine halfbröder Olof och Johan Germundsson i bemälte Lifsdal all den jord som han efter sine salige föräldrar och salige brodher tillfallen ähr, för stångiern siuttio 6 skepp hwilka 76 skepp han tillstodh och bekändhe sigh till fullo nöje upburit och anammat hafuer. Och efter bemälte jordh har broderligt bundhin och lagligen ståndat, ty äskade han derpå härads fasta hwilket och honom bewilliat blef.
Den 24 november 1647 laga ting i Gambla Norberg, Wåla och Fernebo fierding (Örebro, Volym 14, sid 650)
* Samma dag blef Olof Germundssons fastebref på den del Olof och Johan Germundsson hade köpt af Anders Pärsson för 76
skepp stångeiern upläst och förseglat.
Den 26 april 1648 laga ting i Gambla Norberg, Wåla och Färnebo fierding (Kopparberg, Volym 3 sid 86)
* Olof Germundsson i Lifsdal tilltalte en ung dräng benämnd Matts Larsson som nu tienar i profossen Andhers Näbb för dhet han
för tre åhr sedan hade låtit witja ett rykte på hans dotter Dhet han henne Karin Olofsdotter har beswurit hwid … undhet för kätia hadhe. Den 2 september 1646 och förmedels Karins och ärendet nu före detta af Nämbdemän företogs med flit Ransakades och afhördes och modhern såsom han henne icke kändje medh uthan han hafuer och sigh på dess emellan innevarande ting försäkrat …. … … … .. .
19 januari 1649 Laga ting med allmogen i gamla Norberg, Wåla och Fernebo fierding Sid 418
* Lifsdalsbarnen begärte syn. Det dem och bewilliades. Blef efter tre dar åsaambd--
* Item bewilliades syn hwad Åwastbo diupens …att hwilka byn …. ligga i Norbeergs fierdingsdel och i Wåla socken
Västerbergslagen den 29 januari 1650 höllts laga ting i Gambla Norberg ej paginerat
Dernäst blev syn bewillad emillan Lifsdal och samma …. efter parterna det å handast på bägge sidor.
Anklagade Anders Larsson Corpral af Källwast i Lifsdal för medelst det han skall wara inkommen hos honom på wredesmod, slagit uti bordet williandes honom överfalla.
Häremot exciperade Anders Larsson sålunda att kom därin i det acht och menning att köpa det två kannor öl, och då Källwast och han begynte växla ord, fordrade att så hans med det samma ett skepp stångjärn, efter Källwast war hans rotebonde och ehuruwäl Anders Larsson nekat sig dit gått med wredesmod, som och slagit i bordet; Och såsom han icke kan neka att han nu är utgånger, sedan han kom i träta med Källwast och åter kommer in igen och giöra Källwast skada och förfång, det sådant intet hänt utan blifvit förhindrat, ty kan rätten honom icke befria för … brott efter det 5 capitlet ...
jb år 1652 Sid 370 (717) Lifsdals hammare skatt 1 stång järn eller 10.-.- år 1652
Kälwast Olofsson och Hemming Kiellfastsson - Johan Germundsson och Olof Germundsson
1 hemman 1 hemman
8 stigar kol 4. -.- 8 stigar kol 4. -.-
4 lass malm -.16.- 4 lass malm -.16.-
7 dagsverken 2.10.- 10 dagsverken 1.28.
jb år 1655 Västmanlans län Sid 422 (403) Lifsdal i Norberg socken
Kälwast Olofsson och Hemming Kiellfastsson - Johan Germundsson och Olof Germundsson
1 hemman 1 hemman
8 stigar kol 4. -.- 8 stigar kol 4. -.-
4 lass malm -.16.- 4 lass malm -.16.-
7 dagsverken 2.10.- 10 dagsverken 1.28.-
Den 17 juli 1658 extra ordinarie ting i Gambla Norberg (Volym 6 Kopparbergs län 1656-1658 sid 697- 700)
* Då sommartid företogs att examinera och förhöras någre personer som för lösaktighet woro antastade och till laga ransakning, fängsligen anhåldne: först en piga Brita Andersdotter bemälte född i Hästbäck och Färenbo fierding hwilken år 1655 sade sigh wara kommen i tients hos Olof Germundsson i Lifsdal och Norbergs socken en gift man och någon tidh der efter om hösten kommer i lägersmåhl medh honom Olof först i skogen då han medh sin matfader war part till kohlningh att forsla kohl i skrinarne och kiöra han då belägrade han henne första resan. Philippi Jacobi tidh 1656 då de både war gångar till siöön att fiska försökte han det sam-ma men igenom ropande om hielp som då strax kom undsatt så att hon undslapp honom, 2 resan bekände hon hemma i husen haft umgånge medh honom 3 resan i förleden winter något efter do:de dagen då han hemmersta ifrån Persbo och kom till Oluf der han bodde i Lifsdal att kräfia sin lön som hon hade nys ustera för det hon tiente honom då besof han henne der hemma sista gång-en, fler resor sade hon sigh intet hafva umgåt medh honom. Sedan examinerades Brita om det umgänge som hon sades hafwa haft medh Olof Germundssons son Pehr Olufsson benämte och war hennes svar uppå förrstälte Interrogatories Således först för-frågades när sohnen Pehr Olufsson begynte häfda henne? Svarades Att hon kunde det icke så wäl minnas uthan fadren Olof be-gynte omgå henne om hösten 1655 och sohnen andre och tredie dag jul näst efter Emedan hennes matfader och matmoder lågh i farstugucammaren och det andre husfolket war om natten i leekstugan gången i byn.
Tillfrågades Brita om hon intet åtswarande Pehr sägandes honom hwadh umgänge hon hade haft med hans fader Olof Germunds-son swarade Brita, Jag sade så till honom då han kom till migh i sängen, Pehr, begär det intet kanske iagh är digh närmare skyldh än du tror, Härtill Pehr sades swarat henne, det är intet werdt. Mehra sade hon sigh intet hafwa warnat honom ej heller fadern Oluf, uthan då samme gång war hon igenom sathans äggelse kommen uthi synd medh Olofs sohn Pehr och sedan många resor haft umgänge medh honom. Än tillfrågades Brita om hon åter sedan hade haft umgänge medh Pehrs fader? Swarade hon Jaa, Gudh bätre migh så wist en gång har han belägrat migh sedan; frågades hwad tidh det war sidst. Swarades förleden kindermässo tidh.
Oppå förfrågan whilken hon war hafwande af, fadern eller sonen? Och när barnet war födt? Swarade Brita i förleden Juletid är hon af Oluff hafwande blifven och enär barnet icke mehra än 4½ månad gammal då det föddes, till whilken missfödsel hennes styf-moder som när henne war då det föddes berättade wara orsak att hon enär fallen … en hånd framfödt; der igenom är fostret förgånget, sedan hon tillförnes sin sällmacht dock på swaret tillfrågan om hon icke war hafwandes, hade bekändt sigh således wara tillrådh af Pehr Olsson i Lifsdal, hwilken hustru Kirstin i Åsby som stiufmoderen war inför rätten bekände.
Tillfrågades huru denna wandel är uppenbar swarades aff Hustru Kerstin som war Britas stiufmoder, Således är det uppenbarat att då barnet är födt och iagh togh det att bäras till fadren som hon angaf till Lifsdal Pehr Olufsson Germundssons sohn då förmente henne Brita på det högst att stiufmoderen icke skulle skylla fadern derför utan sonen hwar af är misstankar kommen på fadren och han på hennes tilltalan således kiänt sigh skyldigh att skaffa barnliket i jorden.
Hvilket när sohnen det förnamn sedan måst bekänna sin gärning, medh bägge haft umgänge fadern och sohnen, der på de sedan äro fängslade till förhör som skedt är.
Till hwilket alt jäntan icke kunna neka såldes wara tillgånget bekiänt och Brita upppå förfrågan att hon för den skull hade låtit honom häfda sigh om fadrens gärningh som en gift man war skulle blifwa uppenbar, så skulle hon hafwa gifwit skulden på sohen som ogift war.
Andra resan med kohnan Britta för rätten inbads och åthfrågat, om Olof och sohnen Pehr Olufsson intet hawa wettat aff hennes warandras omgångar medh kohnan och om hon intet hade sagdt dem det; Swarades såsom tillförne att hon intet har åthwarnat sohen mera än förr war bekiänt men om han kunde förstå hwadh hon der medh mente sade hon sigh intet weta efter han war drucken och uthi sin begärelse uptänd. Men fadern sade hon sigh intet hafwa tordt uppenbara.
Sist tillfrågades Britta hwarför hon så medh ropande om hielp uptäckt sin och Oluf Germandssons misshandel då han sökte henne att belägra widh siön helst efter hon förr war brofwin af Oluff?
Swarade; Derför iagh wiste det war illa giordt, som då reda war skedt satte iagh mig förr aldrigh mehra dertill samtyckia.
Därnäst examinerades och förhördes Oluff Germundsson, hwilkens bekännelse war först att strax efter som Jäntan Britta Anders-dotter war kommen uthi hans tienst om hösten 1655 begynte han sitt oloflige umgänge medh henne uthi skogen och sedan hemma som han har bekiänt.
Om sin misshandel medh samma jenta widh siöön att twinga henne emot sin willia der till dock igenom hennes rop om hielp för-hindrat tillstodh Oluff Germundsson.
Tillfrågades Oluff hwad tidh han sist hade haft lägersmåhl medh Britta? Swarades pass fiorton dagar efter Julen 1657 hwilket och stämde öfwerrens medh i skapnan af Britas otidige foster som föddes der efter på frempste månaden som några qvinnfolk wet-nade.
Än tillspordes Oluff hwarför han befattade sigh med konan sedan hans sohn hade henne häfdat? Swarade Han trodde aldrigh hans sohn skulle der hafwa warit eller dertill kommet dock bekiände han sigh ej heller hafwa henne der om tillfrågat, ej heller sedt eller märkt något tecken till sohnens umgänge medh henne. Detsamme vettnade Oluff Germunsson husfolks men Olufs hustru berättade att sedan kohnan förleden höst war kommen uthur Oloufs tienst och begynt föra kohl till Pehrsbo, har igenom hwadh tillfälle det har kunnat ske i återfärden om ottan bittida kommer till Lifsdal och hållet till i wedeliderne der manfolket hafwa warit.
Sedan examinerades sohen Pehr Olufsson och war hans bekännelse således.
Oppå förfrågan huru länge sedan Pehr hafwer begynnt hafwa umgänge medh kohnan Brita? Swarades det war tre åhr Juhlars då belägrade han henne första resan då folket war i byn och … som kohnan och han bekiänt. Sedan bekiänt och Pehr att han hade både förr och sedan hans fader sökte att belägra Britta widh fiskesiön om Philippi Jacobi tidh som berättades förr i acten häfdat henne, hwilket Pehr några dagar efter fick strax weta af kohnan Britta. Frågades om hon Britta icke åthwarnade Pehr, sägandes iagh är digh näramare skyldh än du tror, dertill Pehr nekade och sade hon hade honom intet uppenbarat sin faders umgänge, ej heller hade han deraf wettat. Sidst utsporde Pehr hwarför han af detta upsååt och handell som han hördt om sin fader, medh bemälte Britta hade sökt widh siön der de war att fiska icke öfwergaf samma kohna eller åthminstonne måst bäter förfrågat sigh förr än han inlät sigh igen i lägersmåhl medh konan? Swarades att eftersom konan undslap honom så mente han hon hade warit för honom fri.
Bekiände sig Pehr det han fler resor hade häfdat och belägrat konan Brita hemma i husen i Lifsdal och hela tiden som de hade haft umgänge tillhopa blifwer åth Julen nestkommande tre åhr.
RESOLUTION: Efter för de skäl i Ransakningen finnes först att Brita Andersdotter hwilken hafwer igenom lägersmål medh en gift man Oluf Germundsson benämnd i Lifsdal sigh förfördt bedrifwit hor och sedan samma synd förökt genom olofligh beblandelse medh fadren och sonen hwar efter annan och denna gärningh tillstår och bekänner ty dömdes hon för sin misshandel efter Guds lag leviticzum 20 v 10 och 5 dap högh m b l l att mista livet.
Sedan Oluf Germundsson hwilken som ej obestämht matfader dels medh tubbande dels medh trugh, hafwer igenom sin föhärdade lösachtighet warit barneman först till kohnan Brita fördärf sedan sitt egit i det han ifrån sin ächta sängh har trådt och lagd sigh i hor warpå till det tredie är fölgdt en olofligh beblandelse faderns och sonens har om andre medh samma kohnan hwilken synd ändock Oluff widh orettenhet sökte att excusera likwäl efter han war i samma hus medh sohnen och hölts icke troligt att han utaf så lång-ligit umgänge som sonen haft medh konan ej något derom har förstådt
3 för det grofwa ryckte som han hafwer om sigh för sådana handlingar ifrån sin ungdom kunna af rätten befrias, Ty kändes han för sin misshandel genom hor såsom af en påfolgde blodskam att mista lifwet levi 20 v11och 12:
”Om någon ligger hos en kvinna som är hans faders hustru, så blottar han sin faders blygd; de skola båda straffas med döden, blodskuld låder vid dem.
Om någon liger hos sin svärdotter, så skola de båda straffas med döden; de hava bedrivit en vederstygglighet, blodskuld låder vid dem.”
Sidst Pehr Olufsson hwilken såsom Nämbden för desse orsaker först att hans umgänge medh kohnan så länge hafwer warat.
1. I det han bekänt sigh hafwa wettat sin faders intention att belägra henne och såwäll sedan som förr m incesu continuerat obe-
frågat huru det tillstodd
2. Att Pehr och hans broder för lösaktighet lefwer är kopt tillförmer. Den 4 augusti 1656 hafwer för Rätta och bödt och sigh icke
bätrat uthan mer förhärdat.
3. Hölt och Nembden likt och sant wara det kohan sade sigh hafwa honom åthwarnat, Men Pehr deremot så oförwägen att han det
intet har welar achta, utan i rus folgdt sin begärelse
Kunna de för dessa skäl icke undskylla Pehr owettandes hafwer fallit uth denna synd och därför att han sin faders täckelse upträtt hafwer, efter Guds lagh plichtigh att mista lifwet. Levit 20 v 11.
I Norbergs kyrkas årsböcker ”hwad merkeligit och förnemlig ting sig hafwa tilldragit i Norbergs församlings” sägs bl.a. För några femtio år sedan, regnade det blod hos gamla Tiellwast i Livsdal vilket skall ha skett på 1660-talet. Nedteck-ningen av denna Satan-episod lär ha skett omkring 1720 omkring 60 är efter att händelsen inträffade. Pastor Robert Blumenberg som tjänstgjorde i Norberg kring mitten av 1800-talet säger i sina anteckningar:
”Det sägs, att nämnde bröders elakhet gick för långt, att de huggit fötterna af en ko och låtit honom gå på sina knästumpar, kastat en levande katt i en bakugn och förbränt honom samt tagit hans klor till metkrokar. Vid fiskandet fingo de mycket fisk, som de tog, sydde ihop dem två och två genom ögonen och kastade dem i sjön.
Under fiskningen uppstod då en häftig storm, så att dessa fiskare måste söka land. Nu kom satan, såsom en flådd oxe hvilken släp-ade huden efter sig. Drängarna började springa över den sanka mossen som ligger emellan sjön och landet...
Vattenpussen dit de dödade kastades måtte hafva varit framför eller bredvid två stora stenar, överskuggade av gran, alar och björkträn.”
Till minne av händelsen, säger Blumenberg, restes i Prosten Uno Branders tid ett kors vid den främre stenen med ristningen ANNO 1598 E. B. - Bröderna skulle ha hetat Eric och Bengt.
”En gumma som levde den tiden, och blev efter sägen över 100 år gammal”, fortsätter Blumenberg, ”säges hava omtalat, att ingen ville begrava de dödades kroppar, utan ställdes trän över dom och de överlämnades åt förruttnelsen. Stor stank blev då och mycket bråk då vallboskapen kom till detta stället, hvilket nämnda quinna sjelf berättade sig hava vid vallgång där förfarit. En äng i grann-skapet därtill som är mycket sank kallas ännu korsängut. Vintervägen går alldeles förbi detta kors, att man icke kan förbise det. Både stället och kors äro av min gode B. afritade 1855 i Juli månad. (Blumenbergs samlingar, Länsmuseet, Västerås). Att korset skulle ha rests i prosten Uno Branders tid (1770-1810) är felaktigt då Anders Nohrfors tjugo år innan Brander kom till Norberg nämner i sin avhandling om Norbergs socken att ett kors är uppsatt för platsen för Älgsjödramat.
Berättelser som denna Satanepisod tillkom som varning för att varna folk för att bryta mot Guds bud. Denna berättelse kan vara ett mellanting mellan krönika och sägen och troligen en utveckling från det förstnämnda till det sista.
I ett löst blad i Norbergs kyrkas arkiv på Landsarkivet i Uppsala finns den troliga ursprungsversionen nedtecknad som följer.
År 1602 uppå Helig Trefaldighets Söndag gingo fyra drängar i Gymbla wester i Socknen, twå aff them voro fulvoxne karar och woro bröder. Then tredje var än intet fullväxt, utan var en lyding som man dem kalla plägar, och var något skyllt (=släkt) med de två bröderna. Men den fjärde var sex eller sju år – och intet skyll de andra. Dessa alla gångo till Sjö att fiska. När nu aftonen kom och de skulle gå hem, och wore komna litet ifrån Siön, där de fiskat hade och gingo på land, kom Satan och bröt halsen av den äldste brodern, och kastade honom ned i en vattenpuss, och när hans broder stod och jämrade sig däröver, tog ock Satan honom, dräp och kastade honom ovanpå sin broder i samma puss, men den tredje blev sjuk och var i dygn ynkelig, fradgades i munnen och kunde föga tala eller göra besked någon tid, dock kom han till hälsan igen. Med den yngste skedde intet, utan satt när de döda över natten till annan dag och kom så hem oskadd. N.B. Sjön, i vilken de fiskat hade, kallas Älgsjön, icke långt ifrån Bråfors belägen.”
Ur Norbergsboken Sid 279 utgiven av Norbergs kommun.
Ordinarie Gruf och Hammarting Volym 1 1653-1672 Sid 38
* Olof Germundsson i Lifsdal begärte ränta uthi Norberg Grufwa med sina intressenter Bengt Kelfwastson i Lifsdal, Peder i Spiuts-bodha. Sin fordran har till dess dhe bekomma fulnats och wederlag för dhet arbete och omkostnader Erik Andersson på Höjen dher nederlagt hafwa, hwilket dessa af honom kiöpt hafwa för en läst tackjärn R12 skeppspund förledne winter hafwa dhe emotbrutet. Rätten beslöt att dhe skola niuta dhen whin 6 århs tidh otuberat till wederlag och dhen bryta uthan någons intrångh och mehn wara vistedhan samma skum fallen under berglaget igen.
Olof Knudsson kiärade till Germund Olsson i Fragg om sin malmhop som denne skall hafwa bortagia olofligen. Legger honom full-komligt tiufnadh till efter wederparten icke ähr tillstädes likwäl stundar därföre pliktar 3 … för absentia män saken stånda dhem emillan öppen till nästa ting.
Örebro län, Volym 19 den 4 augusti 1656 höllts laga ting i Norbergs sockenstug, folio 337
* Erik Olofsson i Lifsdal, en ung dräng, anklagades af profossen Olof Joensson för Mörkränkningar först med en jänta Margareta Jonsdotter i Meling med hwilken han hade ägt oäkta barn. Noch Mökränkant en annor jänta Ingred Matts-dotter i Lifsdal. Till allt detta kunde Erik icke neka. Och efter han intet kunde bemärkas till att äkta någon av dessa .
Resolverades han för första mökränmingen att böta 40 efter det 20 Cap giftermålsbalken och för den andre dubbelt, nämligen 80 efter Kungl strafförordningen, emedan beggie woro mot ett lag giftesäng som nämnden vittnade. Borgensman för böterna är fader Olof Germundsson i Livsdal.
Västerbergslagen, den 21-22 augusti 1668 höllts laga ting i Gamla Norberg folio 121
Besvärade sig Pehr Olsson i Trätsbo öfver sin broder Erik Olsson i Lifsdal, att han icke kan få niuta det byte och sluut som dem emellan af gode män giordt är den 18 september 1667 att niuta hwar sin halfpart, nembligen brodersdelen för 6 .. och systerdelen för 3 efter skattning.
Resolution: Såsom Erik med skäl bewiste sin broder Pehr hafva opburit på sin utlösning uthur hemmanet Lifsdal på sin enskilde brodersdel 26 stångejern, det Pehr dock nekade till på sin jordelott wara tagit, så förordnades dem för mindre orolighet, som de hade för Rätten, 2 män af nämbden, nemligen Anders Larsson i Lifsdal och Lars Olsson i Simbla att dela och rätta dem emillan, så wälen jordelösningen som årsväxten de kifwade om.
Kommentar: År 1679 finns en ”bälgmakare i byn Lifsdal som heter Oloff Eriksson eller ibland Ersson. Hans farfar var sannolikt Olof Germundsson ….. det var således en betydande familj som upptog bälgmakaryrket senast 1679 och behöll det åtminstone hundra år framåt. Olof Ersson hade 1710 avlösts av sin son Hans Olofsson. Hans son Olof Hansson var senast från 1740 bälgmakare men bodde då i grannbyn Trättsbo. Även om det inte framgår av mantals-längderna, ägde han troligen fortfarande jord i Livsdal. Hans efterträdare år 1780 Eric Hedberg, var nämligen skriven i Trättsbo men ägde även 4/96 hemman i Livsdal. Honom kan vi följa fram till 1810 i Trättsbo, då han ägde ¼ hemman där samt 1/8 i Livsdal. Det var en efter Norbergs förhållanden betydande egendom.” Ur Norbergsboken en sockenbeskrivning sid 100-101, Handel och hantverk i Norbergs by och socken av Göran Kihl.
Västerbergslagen A1:2, Laga ting i Gamla Norberg i mars 1659 folio 202
Hofmästaren utskickade ifrån Hedemora, Oluff Olofsson Nils Isaksson i Lifsdal en betalning för ett hemman Stubberg-bo benämnt beläget Hedemora, som Nils hade i gäld i kiöp med Oloff Mattsson om och efter giffen obligation daterad i Norberg den 3 januari 1657 loffwat betala på två terminer 60 skep; 30 om wårmässsan 1657 och resten åhrs notat der efter de andre 30 skepp.
Nils Isaksson exciperade öfver der emot att hemmanet är inte gådt derföre och Oloff intet har hållit det han har förenämndt. Detta föreladhe åter Oloff dheremot att hans fru, der bad hans son Hans Johansson sätta sig der till prof på ett år att försöka om han är der behållna, det Nils Isaksson nekade till förmedels ej will dher ingen Landbo hafva, utan kiöpt warit aff hvilket då omsider brukades som obligationen förmälte. Härpå fanns vara betalt stångjärn skepp 12, efter Hellgi Anderssons factorens bewis i Wästerås den 12 oktober 1658. Hvarpå begärdes rättens utslag om kiöpet skulle hållas eller icke hvilken sak rätten tog i consideration.
Resolution: Eftersom aff de skäl som framlades war rätten icke annors kan pröffva utan att köpet bör stå och Nils plichtig sin utfäste summa efter obligationen att uthgifva, likväl emedan rätten befunnit i sanning, att dher dhenna betallning skulle pracys gå ut så wore Nils i sitt hushåll en ruinerad man, sådant att remediera fann rätten, likast att Nils Isaksson gifver Oloff Mattsson till de 12, som han har upburit 3 skepp i stångjärn, så att summan blifwer 15 skepp järn så skolle Nils wara för samma kiöp befwisat, och Olof Mattsson ingen rätt wara haffva honom om något för samma hemmansköp widare att klandra om intresse eller annat, häremot wadda Oloff Oloffson mot 3 … andra lag...
Wästerbergslagen A1:2 Laga ting i gambla Norberg den 15 augusti 1659 folio 220
Jöran Hammarsmed i Lifsdal anklagades för mökränkt Kirsten Pedersdotter i Hästbäck, det de både tillstodo och hon födt oäkta barn som lefwer.
Denne öfvertygades nu 2 resan igenkommit med mökränkning, det han icke kunde neka till. Noch för lägersmål med en kona för andra mökränkningen kunde han att böhta dubbla böter nembligen 80 och konan Kerstin Persdotter böta 20.
Sakören augusti 1659
Peder Olsson, en dräng i Livsdal för stembning för sitt .. emot Nils Isaksson och Olof Germundsson för samma sak, 3..
Laga ting i Norberg den 7 mars 1661 folio 745 volym 15
* Upböds 3 resan för Johan Persson i Enebo (gård i Heds socken, Västmanland) den jord som han hade köpt af sin svåger Olof Germundsson i Lifsdal för stångjärn 8 .. Och på förfrågan samma tid med Oluf Germundsson och hans son Erick, om de samtyckia till detta köp. Och Johan Pehrssons fastebref som den 3 marti 1660 bewilliades, införas må? Swarade de, ja, wi kunna det intet neka eller klandra, det wi är förlyckta om; Hwilket såsom det inför rätten bekändes, så samtycktes af rätten och nembden, att den såsom lagståndin införas må: Och fastebrefvet som förr war inhiberat för Matts Pehrssons betalning i Olufsbenning och nu bewis-tes betalningen med quittens af Matts måtte nu extraderas..
* (sid 746) Samma dag anklagade Nils Isachsson i Lifsdal sin dreng Lars Kelwastson för slagsmål; Och refererade der med således wara tillgångit, att när Nils skulle gå hem ifrån Kyrkian om S.Pauli dag och war kommin till Pehrsbo grinden, kom Lars efterkiöran-des, hafvande med sig sin hustru i sledan, och bad Nils åke med sig, det Nils förwägrade, sägandes. Kiör, kiör din wäg jag will inte åke med dig. Lars frågade, hur så?. Sade än Nils, Kiör din väg du skälm. När Lasse det hörde steg han af sledan up och gick till Nils. Nils slår så Lasse ett slag på hufvudet med käppen som han stödde sig med. Och hustru som kom emillan att taga fred fick 3 slengier. Lars tagen så käppa af Nils och slår honom ett slag på hufvudet.
Pehr Biörsson i Rosendal witnade att då han reste till Nohrbergs by, råkade han Nils Isachsson och Lars, och då hade Lasse håårrifwit Nils, tagit käppen och slagit honom dermed, och stödt honom omkull, hade och sedt Nils skägg wara blodigt. Witnade och Pehr Biörsson att Lasse kallade Nils socknens fördärfware.
Sedan gick Nils tillbaka till byen, men Lars Kelfwastsson gick hemåth. Sedan hästen war hemlupin och i hemvägen mötte honom Nils Isackssons stiufson och Olof Germundsons son, som hade hwar sin stake i handen, hwilka då öfwerföll Lasse och sloge hon någre slag så att Lars fördes hem halfdöd på en slede.
Resolverades: Eftersom af rannsakandet befanns det de både, nembligen Nils Isachsson och Lasse wore nästan lika förewållande till slagsmålet, Nils i den måttan att han i dryckenskap swarade Lasse illa, då han bad honom åka med sig och kallat honom ök-namn: Lasse der emot af lika ordsak rus och dryckenskap entregen budit honom dess mehra åka med sig, då han hörde honom neka och kastat hädigt ord på Nils hwarpå sedan slagsmålet först dem emillan är folgdt och sedan då tidender (=nyheten) war hemkommen att Lasse hade slagit Nils föllier derpå att Nilses folket öfwerfalla Lasse med huggt, så att han med lifwet som nogast undslapp.
Hvarför Niels Isachsson som först slog till för de fyra slagen gifwit Lasse och hustrun att böta hwart en sig 3 .. giör 12 … Lars Kelwastsson för ett slag på Nils sampt hårdrag och kullstötande och derpå folgde blodsår att böta 15 … Noch för witet som dem för sin orolighet war förrsatt uti en afsagd dom att lefwa christeligen och roligen och hwar annars skedde wara förfaldne till 40 ,, böter; Hwarmed de på en halfpart af sammawite förskontes nemlien 20 .. silfwer hwardera.
(sid 748) Lasse Kälfwastson i Lifsdal begärte måtte förhielpas få byta sin broders Bengts jordelotter i Onsjö gärde till sig och gifva honom jord igen, nembligen Hagen och Hagewreten, eftersom Lasse för osämja att undfly will byggia sig uthur byen. Denne sak samtycktes och afsades att skola i nästkommande wåhr af gode män öfwerläggias och hwad möjeligt är iämka dem emillan att de blifwa åtskilde för den store oenighet bägge bröderna war emillan.
Västerbergslagen laga ting höllts i Gambla Norberg den 21-22 augusti 1668 folio 132
Sedan framkom för rätten Nembdemannen i Norbergs Härad Nils Isaksson i Lifsdal och klageligen gaf tillkänna den olycko som honom in Majo nästförliden war timad utaf en häftig våddeeld hwarigenom han och hans grannar ibidem …. sades vara ruinerade och ifrån sin egendom kompen, Begärandes rätten denna sak optaga och den efter noga Ransakan ett bewis af häradsdombok medhelas måtte.
Såsom nu härom rannsakat wardt och igenom befrågan med Häradsnembd sampt andra sockenmän af häradet befanns i sanning att en skadeligh wåddeeld är uthkommen af Nils Isackssons näste grannar Kälwast Olssons arfvingars hus, derigenom är byn af-brend, nembligen Nils Isackssons hela hus och egendom, Olof Germundssons hu, dock någorledes reddat sine husgeråd, Anders Larsson miste sin ladugård.
Item Anders Hansson sin hela mangård och innandöme, Sedan Lars Kelfvastsons hus och arfingar /: hende ifrån Eldswådan är.
Strödda domboks och rättegångshandlingar. Volym 6. Odaterad. Volym 5 sidan 7
Minn venlige helsning med Gud then Alsmäktige widh tillförenämnde … Nils Isaksson och then olycke är hänt ligh Gud bättre emellan Peder Wellarsson och med framlidne broder Peder Isaksson hvilken han är kommen i skade för och tagit af daga. Så är dock han uti så måtto affva försedt sig och iller giort både emoth Gud och människor likväl är nåden olydig bättre är rätten och begär jag förthenskull hwat mögeligitt woro och att i icke någon skade hwedi man vägend vår att then tärr i emoth honom haffer noch …. fall och försahens honom lyffnad och wad han der will tillfreds ställnad både med en christelig mans boodh och slirst öfver hans förmögenhet ske kär Nils Isaksson göra här udi som sig med dombref och laghen honom niutha …. min förbön tillsadhe udi hvad motte jag kan wår ede till ….igen skole i olyd förnimmer mig wara …. till och arfeld ed han mig god then ….
Hela Dalarna Laga ting i Söderbärke den 21-22 januari 1681A1: volym 1 opaginerad
Följande jordköp och pantbrev opbödas 3:e resan: Hustru Karin Hansdotters Nils Isakssons i Livsdal bytesrätt i Wad för dito köparen Kommentar: Nils Isaksson i Livsdal är gift med Karin Hansdotter från Wad.
Laga ting i Norbergs socken Västmanland volym 13 folio 698 den 5 maj 1659
* Germund, Germund Eriksson i Norr Hörende han hafva betalt efter sin salige faders gield 54 daler kopparmynt för sig och sine 4 syskon hvarför skall hvar syster gifva till honom hwardera 21½öre hvar och sedan hafva lika i jorden efter quota.
Laga ting den 30 och 31 januari 1680 med Söderbärke, Västmanland Volym 28 sid 1045
* Hustru Karin Hansdotter, Nils Isakssons i Lifsdal och Norberg har oplåtit till Hans Henningssons och Per Hanssons Erfwingar i Wadh, så ock Anders Hansson item sin Erfwerätt ibidem emot 24 lbs i Tackjärn. Item hafwa dhe opdraget till henne igen en dheras erfwrätt i Lifsdal Hörendedelen kallad in på samma kiöpecontract och att hustru Karin må inbekomma hela dhen deelen skall hon låssa sin syster [Sara Hansdr] boende i Fermansbo siälf och desse will hennes styvbroder Lars Hanssons arfvingar, pehr dato: dhen 30 sept 1673.
Anders Ericksson i Livsdal överlät till sin broder Hans Eriksson i Tålsbo allan sin arfrätt i Tålsbo för 30 lbs tackjärnköp. Dato den 8 januari 1678.
Gamla Norbergs häradsrätt, Kopparberg, Volym 6 sidorna 388 Den 24 juli 1657
* Emellan Erik Matsson i Prästhyttan och Sacellanum herr Bertil på den ena sidan och Nils Isaksson i Livsdal samt hans svågrar på den andra sidan angående någon högre lösning för en systerdel jord som framlidne Isak Larsson (Nils far) hustru tillkom och Erik Matsson på omyndiga barns vägnar hade löst andras systerdelar för 6 skp men desse fordrade 10.
Blev avsagt efter överlagda skäl att Isak Larssons arvingar skall för sin systerdel hava 8 skepp stångejärn och inget mer att fordra. Samma gång blev och avsagt för rätten emellan herr Bertil styvfadern för salige herr Hans barn i Capellansgården och faderbrodern Erik Matsson att herr Bertil som föder barnen skall bruka deras jord i Prästhyttan och barnen taga en halv part av arvet emot modern efter sin fader och … som tillkom skulle herr Bertil bruka till barnens bästa som är ¼ del …