Page 79 - Våra rötter
Huvudmeny:
Geografiskt > Västmanland (Bergslagen)
RA: Strödda domboks- och rättegångshandlingar, volym 6
Ting juli Anno 1593 hade Edla Wälborne herr Bengt Ribbing lagmansting vid Sala bruk Dhit församlats allmogen från Norbergs, Skinnskatteberg med Söderbärke socken.
Hustru Sara i NorrHörende vid Wästerfärnebo socken klagade att Ingel Ericksson i Floda socken hade såld någon jord som hennes salige fader köpt uti Gläfse i Söderbärke socken. Efter svaraden icke var tillstädes så ville herr Bengt ihole med thenne dom sammeleds om then del dhe äge tillhopa vid Persboda och Grenze socken.
RA: Strödda domboks- och rättegångshandlingar, volym 6. Den 27 februari 1596
Hustru Sara i Hörende uti Fernebo socken, talade efter någon jord i Gläfse som hennes fader Jon Larsson och hans broder Anders Larsson köpt hade af en benämnd Wilken Hansson, (noterad i den årliga räntan för Gläfse åren 1562-1563), och bytt så jord sig emellan (ej att förväxla med Widich Hansson). Förenämnde Joen Larsson behölt deras arfjord i Fragg och Pedersbo, och Anders bekom för sin del köpeiorden i förenämnde Gläfse. Blef och derpå besittiandens alt emedan han lefde och hans dotter Anna erfde thet efter honom och hade thet hafwandes mehra till dhess att en benämnd Mats Nilsson, som är förenämnde Wilkens faders broders benämnd Germund dotters dotters dotter man som släktlinjen utvisar. Köpte de af förenämnde Wilkens dåtters man Per Larsson Helsing.
Thesligens af hennes brylling förenämnde Anders Larssons dotter och dått man thagandes der faste bref på oachtendt att han i förenämnde byte samma hennes fader och faderbroder sins emellan giordt hafver icke är fullbytt eller bekommit fullt wederlag för then kiöpejord. Swaraden, förenämnde Mats Nilsson, föregaf dhet wara hans bördeiord och dherföre rätten till att lösa henne igen. För dess och här en ytterligare beswärning utaf förenämnde hustru Saras medarfvingar om att skifta them emellan hvilken förorsaket är af the förste byte som giort är emellan förenämnde broder Joen och Anders Larssöner med then jord i Gläfse Thesliges Fragg och Persbo och parterna nu har för rätta icke wara als tillstädes therföre det uppskutits till häradsting att rannsakas om then jord i Gläfse udgifven är i wedlagh för then i Fragg och Persbo. Såsom och elliest huru dhetta ärende sig hafver.
Under åren 1570 – 1587 noteras i det ena Gläfsehemmanet:
1570-1574 Jöran Olsson 5½, 1575-1581 Joen Tidiksson 5½ (Sår årligen ½ spann 1570, därefter 1½ spann), 1582-1583 Hans Joensson 1½, 1584-1585 Per Nilsson 1½samt 1587 Per Matsson
I det andra Gläfsehemmanet noteras 1570 – 1593 Olof Hindersson för 5½ och från 1580 sår han 1½ spann. Det är tveksamt om dessa här nämnda under 1570- och 1580-talen äger var sitt hemman i Gläfse eller om de brukare av dem. Är de ägare har det skett många ägoskiften som ej finns noterade i domboken! Olof Hindriksson tycks första tiden ha varit ”inrymd” för att senare ”ärva hus ” i Gläfse. Under hans tid inträffar en vådeld.
Laga ting i Söderbärke med fogden Hans Eriksson i Nemnden. Den 13 (8 ber) december 1600
* Kom Nils i Wästerby och talade till Oluff Hendriksson i Wibberboo om något hus som han haft brännt upp för honom i Gläffse, hvilket så sked att förenämnde Oluff hade tagit in till sigh en husman, benämnd Mats Nilsson, och aff denne inhyses mannen är skadan uppkommen. Då åtte en benämnd Anders Olufsson två dehlar uti samma gård, och Anders Pärsson lika med Nils i Wästerby, och Anders Olufsson och Anders Pärsson hade inrymt Oluff Hendriksson på de dehlar som de i Gläffse åtte. Nu åtte Oluff sielf hus i förenemnda Gläffse som han fick upsatte den wille han sälja. Då wore Nils och Oluff så förente att Oluff gaf Nils ett hus ? som han der upsatte för den skada som hade hänt är och efter Anders Olufsson och Anders P son, Oluff inrymde hafvit de sielfva deras skada.
Kommentar: Olof Hindersson noteras i den årliga räntan 1570-1593 för Gläfse.
Anders Olsson som äger ¼ dels hemman är noterad i den årliga räntan åren 1600.Troligen avliden 1604 eller senast före februari 1605. Möjligen son till Olof Hindersson noterad i Gläfse åren 1570 – 1593, som flyttat till Vibberbo. Säljer sin fars hemman i Gläfse (samma hemman) till flera. (Olof Hindersson noteras för ett ½ hemman följd av Anders Olsson med ¼ dels hemman och Pär Nilsson med ¼ del). Se grafen Tablågläfse för persongalleri. Syftet med graferna är inte att fullt ut redogöra i detalj för ingifta släkter utan ge en bild av närmaste släktingar).
Kopparbergs län Laga ting i Söderbärke den 13 februari 1605 Volym 1 folio 253
* Kom Peder i Finestadh, Hedemora sochen och talade till Peder Nilsson i Gläffseå om 2 dehlar i samma hemman Anders Olufsson såldt haffuer för osmundsjärn 4 läster 300. Då framlade Peder Nilsson sampt Ambiörn Andersson i Saxe någre kiöpebref huru förenämnde Anders haffuer såldt samma hemmansdehl. Då sade Peder Helsing att efter nu Anders Oluffssons dotter, Anna Andersdotter, ähr dertill rätt bördesmannen efter sin fader, måste det igenlöst warit afsagt, alt efter som kiöp ej war efter lagen stadgat. Då måtte rätte bördsman det igenlösa, för så mycket som bevisas kan wara utlagt. Då sade Peder Nilsson att efter det löst två delarna kunde han ej blifva besittin på den 3 delen. Då wart ock afsagt att Anders Olofssons arfvingar skolle och efter wittnesmana orden och lösa samma del på det hemmanet kan komma tillsammans. Då upbiuder nu Peder Nilsson och Anders Ambiörnsson arvingarna samma två delar. (2:a uppbud skedde den 13 februari 1615 folio 33 och 3:e uppbud den 17 januari 1619 folio 448 avseende nedre gården i Gläfse).
Hela Dalarna A1: 10 Laga ting i Söder- och Norrbärke den 14 februari 1616 folio 37/126
* Anders Olofsson i Moren (Noren?) biuder upp tredje resan ett halft hemman i Gläffse som hans hustrus fader Anders i Gläffse sålt till Ambiörn i Saxe för 36 fat och 400 osmundsjärn.
Västerbergslagen den 9-10 juli 1668 höllts laga ting i Söderbärke socken, A1:5 sid 81
* Hans Nilsson i Gläfse framviste en testamentsskrift, daterad Gläffse den 12 juni 1668 hvaruti förmältes att hans svärfader, Anders Olssons, begärte honom och hans hustru sigh till sysslefolk, helst efter han var änkling och nu vaanför sielff, sedan sonen war död blifven. Begärandes confirmeras måtte till samma beställning efter Testamentetsbrefet vilket bestod af någre conditioner.
Resolverades: Såsom Anders Olsson efter framträdde skääl bewiste sin rätt till hemmanet i Gläfse med des inlösning, emedan hans hustru som nu bördesman var oförmögen; Alltså tillstod Anders disponera och förtro sitt aflinge som han tyckte likas. Dock såsom på benämnde hemman icke kunde sig fler uppehålla en åboare så afskededes provisionaliter för rätten, att för innevarande åhr skall Hans Nilsson gifva till sin svägerska hustru Marit och hennes omyndiga barns uppehälle hos morfadern Anders i Norhyttan och Hedemora socken stångjärn 2 skeppund stångejärn. Och Hans der hos tillika med morfadern wara plichtig att förhöra sig om en hemmansdel att lösa till broder barnens satisfaction emot sin jord i Gläffse den Hans efter laga skattningh skall betala, så frampt han i längden will wara odnyfinin af medharfvingarna, hvar om de på båda sidor wore förlkta. Och Hans utlofvade sin påtagne sythning i dödedagar för svärfadern Anders Olofsson ehrligen att igenomgå och hemmansgälden efter testamentet rätteligen att betala.
Kommentar: Anders Olofsson begrovs som ”en åldrig man” 1675 i Gläfse. Testamente lämnades samma år efter han.
Testamente efter Hans Nilsson lämnades år 1677 som begrovs samma år i Gläfse.
Jon Pehrsson som äger ¼ dels hemman (se graf för persongalleri runt Jöns Persson) är noterad i den årliga räntan åren 1642-1645. Hans enka Brita Jönsdotter från Flängian gift 2.0 med Mats Olsson, noteras i den årliga räntan från 1648. I början av 1660-talet avlider Mats Olsson.
Den 30 januari 1651 androgs för Rätten utaf Jon Andersson i Wästerby huru såsom han hade ingådt ett jordebyte med sin faderbroder i så måtto, att Jon Andersson sin moders, hustru Anna Hermansdotters, jordedehl i Sörbo upplåter Oloff Nilsson i Tunkarlsbo, och der emot hafver Oloff Nilsson uppdragit Jon Andersson tu delar af sin brodersdel i Tolvsbo, jämte och frivilligt sin brodersdel i Wästerby, den han åbor.
Den 8-9 februari 1683 Gafs Anders Jonsson i Gläfse dag till nästa ting att förklara sig emot sin svärfaders syster, hustru Kerstin Andersdotter i Lernebo och Norrbärke angående 42 sk tackjern, hon af honom för sin systerdehl i Åsmundsbo prtenderar, och han tillika med Anders Knutsson i Klinkeby den 18 juni 1673 försåldt hafver till Anders Mattsson i Åsmundsbo.
Mats Nilsson som äger ½ dels hemman i Gläfse är noterad i den årliga räntan åren 1589-1608. Han efterträds från 1609 av mågen Mats Eriksson
Kopparbergs län 1:A1:5 Den 13 januari 1592 folio 31
* Matts Nilsson i Gläfse biuder upp ett hemman i Gläfse kiöpt aff P Helsingh i Finsta i Hedemora för 16 fat och af Ingel Eriksson i Kyrkbyn i Floda socken för 20 fat.
Kommentar: Med Mats Nilssons köp kom Gläfse åter i ursprungssläktens ägo.
Kopparbergs län laga ting i Söderbärke volym 1 folio 457 den 20 augusti 1611 * kom Erik Holstensson i Kallmora och talade till Mats Nilsson i Gläfse (Söderbärke socken), om två systerdelar ibidem som kom hustru Sigrin, som var Eriks moder i Kallmora, till och hennes syster Sara i Hörunda, som både Herr Hindrik och någre gode män i nämnden sutto, bekände, att samma delar aldrig var klandrat och inget kunde tillkommit. Därför avsades och wore nu vänligen förente och med handsträckning stadfäste så att Mats Nilsson måg Mats Eriksson på alla sina hustrus systrars vägnar skall giva Erik Holstensson 8 fat osmundsjärn. 4 skulle de föra till Kallmora och 4 skall Erik Holstensson låta taga sielf hans fru
Kopparbergs län laga ting i Söderbärke Volym 1 folio 478 den 11 maj 1612
* Matts Eriksson i Gläfse buder upp första resan ett torp i Hellesjöbodha, kiöpt af Peder Helsing i Finnsta i Hedemora och Eric Nilsson i Harehyttan i Tuna socken för 5 fat osmundsjärn. Den 24 februari 1613 folio 193 sker andra uppbudet och den 20 juli 1614 folio 315 sker tredje uppbudet.
Laga ting i Gambla Norberg Den 13 februari 1615 folio 33 andra uppbudet den 17 januari 1619 folio 448
Matts Eriksson i Gläfse biuder upp första resan en systerdehl i Gläffse köpt af Jöns Jacopsson, Norbergs by för osmundsjärn 5 fat 100
År 1679 begrovs Mats Anderssons hustru i Gläfse och Halfvard (Mattsson) i Gläfse.
Testamentspengar lämnades år 1682 för hustru Karin i Gläfse och år 1686 lämnades testamentspengar efter Anders Mattsson i Gläfse).
13-14 augusti 1683. Extra ordinarie ting. Ransakades öfver Gläfse hemmanen.
Frågades först huru stort hemmanstal Gläfse by består utav. Svarades vara ett helt hemman, nemligen; Anders Olsson ¼ dels hemman, Joen Pehrsson ¼ dels hemman samt Matts Nilsson ½ gärds hemman
Kommentar: Lars Persson som åtte (äfvde) Pedersbo (Persbo) köper några år före 1548 alla theras delar som Peder Larsson i Stareboda, noterad i den årliga räntan för Nedre Starbo åren 1545-1550, med sina mågar Lasse Andersson på Gudhsalahytto i Skedvi socken och Erik Nilsson i Knallansbönning i Grytnäs socken hade ärvt i Nordligaste gården i Fragg. Det bör vara Lars Perssons hustru som avlidit för att han och hans mågar skall få arv i samma gård i Fragg.
Kommentar: Hans Persson noterad i den årliga räntan 1539-1557 i Gläfse köper år 1551 en brodersdel i Gläfse av sin bror Bengt Persson i Kyrkbyn och en systerdel i Gläfse av sin syster hustru Kerstin i Westanfors.
Kommentar: I Sörvik, Grangärde (Grenze) socken finns Peder Nilsson noterad i den årliga räntan åren 1539-1557. Det är hans son Lars Persson som har fyra döttrar, varav dottern Karin Larsdotter är gift med Ion Larsson noterad i den årliga räntan för Pedersbo åren 1569-1620.
Vid ett extra ting insatt på grund av målets omfattning den 7 september 1686 efter att det ordinarie var avslutat behand-lades de tvistigheter som är mellan några grannar i Perhsbo. Kopparberg 1686:22 folio 838-841. Då målet är långt återges här endast den del som omfattar släktlinjen. ”Då bekändes så, att salige Lars Pehrsson i Pehrsboda för 120 à 130 år sedan egde halfgierdshemmanet. Dess barn vore 4 döttrar.”
1. Barbro blef gift medh Hans Hemmingsson i Hemshyttan i Söderbärke och sålde sin dehl Anno 1589, men sedan kom i annat gifte till Bergz socn uthi Upsala By, (Snefringe hd i Västmanland) då opsatte hon sitt kiöp genom insänd skrift i Rätten nämligen anno 1629 och dess dotter Marith blifwit gift till Mårtensbo i Söder Bärchie med en man Erich benämnd, han hade en dotter som het Karin Ersdotter, hvilken kiöp gjordt medh Pehr Henriksson som nu bestrides. Denna Karin har varit gift med en man Pehr Nilsson benemnd, som 1631 på Lagmans Tinget vant igen fierdedelen i jorden såsom domen utvisar, och kom så till bo i Persbo. Pehr Nilssons barn vore Brita Pehrsdotter som nu klandrar tillika medh sin sohnesohn Pehr Halfvardsson, item mannen Henrich Pehrsson. Andre dottren var Mahlin Pehrsdotter som dödh är Halfvart (Kommentar: skall vara Samuel) Pehrssons hustru i Sörgovik, Johan Adrianssons svärmohr, som nu och klagar emot Pehr Henniksson.
2. Anna blef gift med Pehr Mattsson i Sundebo i årliga räntan 1575-1591 och tog lösen af svågern Joen Larsson i Persbo 1589, som bodde kvar i Persbo på hemmanet och hade dottern Karin till hustru.
3. Karins eller Joen Larssons erfvingar ähre således uthkomne: (Ion L är noterad i den årliga räntan 1569-1620)
Cherstin Joensdotter varit Spehlbo Pehrssons hustru i Persbo, dess son var Hennika Spehlbosson, hans son Pehr Henniksson.
Malin Joensdotter, Halfvard Olssons hustru i Persbo, dess söner Joen och Olof Halfvardssöner etc.
Marit Joensdotter, Lars Jönssons hustru i Persbo, dess son Lars Larsson eller Skommar Lasse medh dess systrar.
Margretha Joensdotter, Niels Östenssons i Ingewallsbo, bortbytte sin dehl här liggiande till Halfvard Hermansson i Nedre
Persbo emot jord som Halfvard egde i Ingewallsbo.
Brita Joensdotter, Niels Bengtssons i Norrgovik; dess del innehafves i hemjorden och skogen af Hennika Spehlbossons
barn och i Hagen af Halfvard Olssons barn.
Niels Joensson brodren Soldat, dess dehl hafva kiöpt till en dehl systren hustru Mahlin medh dess man Halfvard Olsson,
och andra parten saligh brodren Hans Joensson, dock är någon tvist emellan köparena om skogsparten.
Hans Joensson i Persbo var andre brodren, hvilkens egen dehl medh dhen part som han fådt av Niels är nu allt gången i
gieldsbetalning och af Pehr Henniksson inlöst.
Lasse Joensson i Klenshyttan sålde sin brodhers dehl till Hans Joensson och är nu i Pehr Hennikssons händer medh dhen
andre Jönssons egendom.
4. Brita Larsdotter, 4 systren, Hans Jönssons hustru i Torberbo i Norre Bärchie har såldt till Hennika Spehlbosson sin fierdepart som fastebrefvet utvisar af den 21 februari 1631. (Se Isheden och Kjell Vadfors tolkningar).
Efter denna inhämtade underrättelse om arflinien, förfrågades nu ….......hoppar över fram till:
Efter mera rannsakan häröfver fants, att 2:ne byten gådt öfver salig Joen Larssons bo, emedan han varit gången i 2:ne giften, alltså sonen Niels Joensson sålt wid hvardera arftagandet sin del som han ärft fått och utgifvit derpå förste köpskriften till salig Halfvar Olsson 1616 då som hustru Karins, Jöns förste hustru fierdepart är fallen till arfs, och tredieparten af hustru Annas i Sundbo fierdepart under samma gifte inlöst. Och andra skriften till salig Hans Joensson 1622, då han befinnes hafva ärft efter sin far uti behållne 2/3 delar av morsysterns, hustru Annas inlöste del, dock har i then senare sig tillhörige skogen undanbehållit till någon tid, och så medelst han genom det förbehåldet märkes hafva rödningen optagit på skogen, som sedan genom à part kiöp är opdragen till Hennick Spehlbosson. Men Hans Joenssons rätt i byen har Pehr Hennicksson nu om händer bekommit efter salig Jöns Hansson som var Hans Joenssons son.
Resolverades: Såsom befants att Niels Joensson bortsåldt sin förste arfsrättighet till Halfvar Olsson 1616 och 1620 har Halfvar Olsson bytt sigh till Hagen där han sedan bodde, hvaröfver Tingsconfirmation gifvin är den 31 januari 1644 och altifrån bytestiden Halfvar Olsson och dess arfvingar intet egdt i hembjorden, ty hölts så före, att Halfvar då bortbytt all sin jord i hemmanet eller hemtäckten nemligen så inbytte jorden som det mehra till deh andre på hemmanet boende, som vore dess fader Joen Larssons, brodern Hans Joensson och svågern Nils Bengtsson, därföre vill nu Erik hafva rödningen ifrån Pehr i byte, så går Pehr däremot i byte med honom i skogsanparten, och hvilkendera lotten som då bättre finnes, oppfylles af den andre dess värde i jern eller penningar, så the efter sin kiöps anledning blifva befordrade, hvartill sin behörige rätt, nämligen Halfvars arfvingar tycktes tillböra 1 1/3 systerdel och Pehr Henniksson för Hans Joens kiöp 2/3 systerdel och Pehr hafver macht uthur denna rödning eller skogspart lydande till Niels Joenssons del utlöse sine syskon, efter han har rätten i bolbyen.
Begiärde Erich Larsson i Brunswick med någre dess intressenter under Halfvar Ols hemmanspart i öffre Persbo reef på utmarken och afwettring för sine delar: efter någre intresserade skole för hårdt ålita skogen. Häremot Pehr Henniksson med flera consorter i Lars Pehrs hemman ej nekade. Derföre afskedades, att så ske må, ty att lagen så biuder i 32 cap BBLL och alle rödningar som utom bohlbyhägnaderna liggia rächnas och indrages under bytet. Hvilket således rätas och lagas vedergående emellan, nemligen:
Hustru Barbro Larsdotters arfvingar antaga en fierdepart,
Hennika Spelbossons arfvingar opptaga hustru Brita Larsdotters i Torberbo del andra fierdeparten.
Hustru Karin Larsdotter som till den del hon ärfde än löste till sammans med sin man Joen Larsson i Persbo hustru Annas del i Sundebo, lemnat 2/4 delat af hemmanet sine arfvingar till delning, som återfördelas i 11 delar, och derpå uptages nu efter hvarderas rätt och lossning af
Pehr Henniksson med dess sammarfvingar 2 delar
Pehr Henniksson enskylt 4 2/3 delar
Halfvar Olssons arfvingar 2 1/3 delar (Jon Larsson var svärfar till Halfvar Olsson)
Lars Jönssons arfvingar 1 del (gift med Marit Joensdotter)
Om Niels Östenssons, gift med Margareta Joensdotter, i Ingewallsbo 1 del tvistades, antingen dhen må vara afvettrad för detta och ingipen till Halffars hemmans skog eller ej. Och ifall den finnes för aftagande som står till förelagde profvet öfver bägge hemmanens skogh; så går då allenast delningen under Lars Pehs hemman på 10 delar.
Lars Jönssons arfvingar begiäran att få utreda låta sin del i gamble hemmanet, kunde ej heller dem vägras, hvilken de sade villia sedan utbyta till torpet där de bo.
Johan Norlind
Vid nästkommande ting, som hölls 31 januari 1687 i Grangärde, togs ärendet åter upp för nämnden. Då avhandlades inget rörande Karin Larsdotter och Ion Larsson varför jag hoppar över detta protokoll.
Ion Larsson i Persbo
Laga ting i Grenze, Dalarnas dombok 1:A1:8 folio 109 den 24 januari 1606 ren dombok sid 303/304
* Kom Ion Larsson i Pedersbo (vår ana) och lade några bref i rätta lydandes huru han hade köpt en hage samt ett härbärge och en stuga i Pedersboda aff Ingebrekt Olufsson, fordom fogde på Väster Sölfbergs gård för 15 skeppund tackejärn och 4 fat osmundsjärn, som breffet vidare innehåller daterat den 10 marci 1579.
Så ock ett bref lydande huru Hans Pedersson på Hemmingshyttan samt hans hustru, hustru Barbro [Larsdotter], samt och Peder Mattsson i Sundebo på gamla Norberg samt hans hustru, hustru Anna benämnd, vilka vore Jon Larssons hustrus systrar, de haffua sålt för förenämnde Ion Larsson sina systerdel i Pedersbo både hus och jord, för två läster osmundsjärn. Hade och Ion betalat giäll efter Lasse Pedersson, som var Ion Larssons hustrus, samt för förenämnde hustrurs broder, så att på dem 2 läster 12 fat, skatt och …... skall och inräknas på samme systerdelar. Tillsades bref gives.
I det renoverade protokollet kommer ordet broder på rätt plats. Den Lars Pärsson man talar om här är inte systrarnas Barbro, Anna, Karin och Britas far Lars Persson som noterades i den årliga räntan för Persbo för åren 1539-1564, tro-ligen avliden 1564 eller några år därefter!
Den Lars Pärsson i Persbo,som det talas om i protokollet från januari 1606, är en yngre person än fadern till systrarna Larsdöttrar. I Gläfse finne en syskonskara i början av 1550-talet. Hans Person noteras i den årliga räntan 1551-1557. Han köper ut sin bror Bengt Persson i kyrkbyn och sin syster Karstin i Vestanfors andelar i Gläfse den 17 augusti 1551. Samma dag böter en Lars Persson i Gläfse för mökränkning. Möjligen är denne Lars Pärsson en bror till Hans i Gläfse men möjligen för ung för att vara den Lars Pärsson som är far till Ion Larsson.
Ion Larsson var enligt protokollet 7 september 1686 gift två gånger. De arvsfördelningar som beskrivs i protokollet gäller skiftet som skedde år 1616 efter Ions Larssons första hustru Karin Larsdotter samt skiftet efter Ions Larsson själv som skedde år 1622. Ion Larssons andra hustru och några eventuella barn från detta gifte omtalas ej vid namn i detta arvsskifte ej heller ges någon information om Ion´s andra hustru hade barn i giftet eller hade med sig bonusbarn.
Dock, Ion Larssons andra hustru, tros vara en dotter till Lasse Rafvalsson född i Klenshyttan, boendes i Norrgowik.
Isheden har skrivit om Klenshyttan i Släktforskaren nummer 10 och Winroth har i nr 8 skrivit om ”Lasse Ravalsson i Norrvik och hans släkt.
Kopparbergs län, laga ting i Söderbärke. Volym 1 den 20 augusti 1611 folio 456
* Kom Erik Holstensson i Kallmora och talade till Mats Nilsson i Gläfse om två systerdelar ibidem, som kom hustru Sigrin, som var Eriks moder i Kallemor, till och hennes syster hustru Sara i Hörende, som både Herr Hendrik och några gode män i nämnden sutto bekände, att samma delar aldrig varit klandrat och inget kunde tillkommit. Därför afsadeds nu vänligen förente och med handräckning stadfäste så att Mats Nilsson måg, Mats Ericksson på alla sina hustrus syskons vägnar skall gifva Erik Holstensson 8 fat osmund järn. 4 skulle de föra till Kallmora och 4 skall Erik Holstensson låta taga sielf hans fru.
Kommentar: Möjligen är de två systerdelarna i Gläfse den jordedel som Lasse Rafvaldsson sålde till Lasse Persson i Gläfse? Mycket talar för att Sigrid i Kallemora och hustru Sara i Norr Hörende är barnbarn till Lasse Rafvaldsson.
Kopparbergs län XXXVI Laga ting i Norrbärke, i Hagge den 4 feb 1597 folio 57
Kom hustru Anna i Munkebo och talade till Nils P son i Wästerby om en jordedel i Gläffse då fanns i sanning att en benämnd Lasse Rafvaldsson solde samme Gläffse för en halv läst järn till Nils Pederssons hustru moder fader Lasse P son i Gläffse benämnd och efter att så långt oqwalt stondit hafva gafs honom witsord i handom hafver.
Kopparbergs län hölts laga ting i Grenze i Sunnansjö den 18 februari 1615 volym 1 folio 93/94 (577)
* Kom magister Erich Holstensson och talade till Widik Hansson i Norrgudvik om en systerdel, liggandes i Fline i Husby, som kom M. Erichs modher, moders syster till, hustru Brita Larsdotter, som var Lasse Rafualssons dotter i Norrgudwik, och hafver Hans Jonsson hennes man, såld bort hennes jord i Sunnansjö, och lofvade henne så mycket jord igen i Huseby. Samma hustru Brita ådte inga barn, derföre kom hennes syskon samma jord till arfve och nu sidter Anders Jonssons mågh i Sundsfiske (Husby sn) der på, hans hustru är Widik Hanssons syster dotter, och förebar att Widik Hansson lofvat honom samma systerdel all sammand, men nu bekiände Widik han inthe mehra hafuer lofvat, än så mycket Widik tillkom uthi M. Erics moder moders syster del.
Västmanlands län laga ting i Grangärde (Gräntze) Anno 1638 Volym 3 sid 244
Vällärde magister Ericus Holstenius och Widik i Persbo förliktes om en jordedel i Persbo, som m. Ericus är arffallen till, att bemälte Widich medh sine syskon skohla gifva honom 12 skeppund tackejärn till Påska, och de behålla jorden.
Laga ting i Grenze socken i Norrwik volym 1 den 24 januari 1603 sid 140
Widik Hansson i Norrgudwik biuder upp en systerdel ibidem med hytta och smedia köpt av sin måg och syster Anders Jonsson i Sundfiske och hans hustru Anna Hansdotter, för osmundjärn 15 fat och ett hundra och en sked om 3 lod.
Kommentar: Bergsmannen och bergsfogden i Kallmora, Holsten Andersson var född 1560 i Norberg samt död där ~1615. Hustru Sigrid Jonsdotter född ~1560 Källa: Utfärdspredikan av Sam. O. Normontanus. Barn:
Anders Holstenius Holstenssson, bergsman och bergsfogde i Kallmora, föd 1585 i Kallmora död där 1656
Ericus Holstenii Holstenius. Rektor i Västerås, kyrkoherde i Stora Skedvi, född 7 okt 1588 i Kallmora död 2 okt 1640 i Klackbo,
Stora Skedvi.
Ursila Holstenius, född 1590 i Kallmora
Gabriel Holstenius, kyrkoherde i Mora, domprost i Västerås domkyrka, född 21 mars 1598 i Kallmora, död 5 juli 1649 i
Västerås domkyrkoförsamling, gift med Margareta Rudbecka 1625-1668, Johannes Rudbekius 1581- 1647 bror, Petrus Rudbeckius 1580-1629 dotter.
Källor: Svensk Biografiskt lexikon sid 325 volym 19, sid 618 volym 30 samt Ekström,Västerås herdaminne 2 sid 253.
Erics Holstenii Holstenius – Erik Holstensson Ur Ekströms heradminne
Född i Norberg 7 oktober 1588 död som kyrkoherde i Stora Skedvi 2 oktober 1640 begravd den 11 oktober, son till bergsmannen Holsten Andersson och Sigrid Jonsdotter i Kallmora. Modern var arvsberättigad i Skenshyttan och Ulfs- hyttan i Silfberg.
1596 börjar han i Västerås skola, besöker icke Uppsala, men inskrivs 6 november 1608 i Wittenberg, varifrån han återvänder pingsten 1611 för att åter utresa i oktober samma år. Skeppet kapades av danskarna och först efter 32 veckor blev han frigiven mot stor lösen, som konungen 1615 bidrog till att gälda. 11 juli 1612 inskrivs han i Helmstedt och blir där 7 juli 1614 FM. Efter återkomsten blir han konrektor i Västerås, troligen vårterminen 1615. Detta år 17 november skrivs han åter in i Wittenberg, där han ger privatkollegier och 9 mars 1616 responderar. Efter hemkomsten återtager han konrektoratet och blir DK:s notarie vilket han är vid kaplans mötet i juni 1616. Eftersom dekanen vid denna tid plägade vara notarie, är han detta tydligen i denna egenskap. 21 december 1618 blir han rector scholae. Efter gymnasiets tillkomst 1623 blir han physices lector och dess första rektor samt 1624 även prebendekyrkoherde i Hubbo. Han hade prästvigts den 17 september 1615.
När hans svärfar, kyrkoherden Christophorus i Vika dött 1621, begärde församlingen med den framstående Olof Mark-vardsson (Stjärna) att få honom till efterträdare, men han avböjde. Sedan kyrkoherden i Stora Skedvi avlidit på hösten 1625 tillträdde Ericus som kyrkoherde där 1 maj 1627. Sin avskedspredikan i domkyrkan höll han 25 februari, varvid han hedrades med hyllningsskrift med verser på grekiska, latin, tyska och svenska av nio kollegor och elever vid skolan. Han förblev i Skedvi till sin död trots andra förslag till pastorat och påtryckningar och drev mycket omfattande egendomsaffärer. Gift 11 augusti 1615 med Brita Christophers-dotter född 1596/1597, avliden i Stora Skedvi 1658. Paret hade 16 barn.
Ordinarie häradsting i Grenze folio 705 den 11 februari 1696 avhandlas klagan från Halfvar Larsson, Lars Hansson och Lars Bengtsson att Widich Hansson har trängt sig in i Klenshyttan.
* Halfvar Larsson, Lars Hansson och Lars Bengtsson i Klenshyttan uppviste välborne Baron och Landshöfdingens Herr Nils Gripen-hielms skrifvelse till Tingsrätten af den 16 augusti 1695 uppå dessa personers klagan att Widich Hansson i Norrgowik sig inträngt i Klenshyttehemmanet tvärt emot det bref som af Högloflige i åminnelse konung Carl den 9:e, Lars Arfvidsson, hvilken detta hemman först skall upptagit, sig förmådt den 12 december 1607, på hvilken klagan Hägvälborne Landshöfdingen resolverat, att Häradshöf-dingen herom noga skulle rannsaka och honom rannsakningen tillhanda skulle och begärandes nu förbemälte personer först att veta huru Pehr Arfvidsson i Klenshyttan har kommit till få halfva hemmanet alldenstund Pehr Arfvidssons fahrfader Lars Arfvidsson, som hemmanet först upptog hade fyra barn, nembligen 2 söner och 2 döttrar, sonen Arvid Larsson, som är Pehr Arfvidssons fader, sonen Hans Larsson, Lars Bengtssons mohrfader, dottern Brita Larsdotter, Halfvar Larssons moder, och dottern Karin Larsdotter, Lars Hanssons fahrmoder. Pehr Arfvidssons son, Lars Pehrsson, berättade att Lars Arfvidsson i Klenshyttan och Widich Hansson i Norrgowik ägde halfva Klenshyttans hemmanet hvardera, efter Widich Hansson bleve 15 systerdehlar, af dessa 15 systerdehlar hade Lars Jöransson i Finnäset sig tillbytt af Peder Widichsson i Norrgowik 7 systerdelar, som Härads-fastan af den 24 januari 1655 skall uthvisa. Sedan skall Lars Jönsson låtit sig för sin dehl förlika efter skriftlig förlik-ning af den 28 april 1662, som och uppvistes. Var ock härvid Lars Jöranssons sohn, Pehr Larsson i Lodwika, tillstädes, som detta äfwen betygade, visandes att förbemälte faste-bref att deras fader Lars Jöransson sigh den dehl han i Klens-hyttan ägde hade tillbytt emot en niondel i hela Snöåhemmanet och en niondehl i gamble Hagggehemmanet. Lars Olsson i Norrgowik, hwars svärfader Pehr Danielsson i Snöåhn var Pehr Widickssons dotterson, lade in i rätten en skriftlig relation sålunda; att den förste som der i Klenshyttan bodt hetat Mattes Arfvidsson, han hade tvenne söner Arfvid och Rafel Mattsöner, sönerna så flyttat derifrån lemnandes Klenshyttan öde, och byggt vid Norrgowik, en på hwar sida om hyttbäcken.
Ifrån Arfvid Matsson skall Lars Arfvidsson varit 3:e leden, som flyttade igen till Klenshyttan och giorde ett jordbyte med sin broder Pehr Arfvidsson och gaf honom sin dehl i Norrgowik emoth dess dehl i Klenshyttan.
Af Rafael Mattssons efterkommande skall Widik Hansson vara 3:e leden, som åtte halfva Klenshyttan med Lars Arfvidsson, och till 20 års tid derföre afrad gifvit. Halfvar Larsson, Lars Hansson och Lars Bengtsson påberopade sig och före mantal Kungl. Brevet, att Lars Arvidsson var som hemmanet Klenshyttan allena skiänkt blifwit under skattemannarättigheten, och som ingen vid detta vidare hade att säga, lembnades denna ransakning Hans Nåde Herr Landshöfdingen efter dess gifne order.
Antavla upprättad enligt protokollet ovan
Arfvid f ~1410
|
Mattes Arfvidsson, Klenshyttan f ~1440
|
Arfvid Mattsson f ~1470 i Norrvik Rafael Mattsson f ~1460 i Norrvik
| |
Mågen Bengt Larsson f ~1500 i Norrvik Lars Rafvalsson f ~1490 i Norrwik
| |
Arfvid Bengtsson f ~1530 Hans Larsson f ~1520 i Norrwik
| |
Lars Arfvidsson och Pehr Arfvidsson födda ~1566 i Klenshyttan Widich Hansson f ~1548 i Norrwik
|
Pehr Widichsson f 1584 Norrwik
Kommentar: Om föräldragenerationerna antas vara omkring 30 år gamla när de får sitt barn kan Arfvid skattas vara född omkring 1410.
Framkom ett bytesbref gifvet den 28 april 1662 lydandes att
1/ Arvid Larssons barn behålla halfparten i Klenshyttan, och
2/ Hans Larsson jämte hustru Brita och hustru Karin den andra halfparten.
Uppvistes ock ett äldre bytesbref af Norrgowiks arfvingarna underskrefvet den 29 augusti 1653, att Lars Arfvidsson, som stam-fadern är till alla Klenshytte åbor, tillbytt sig 15 systerdelar af Norrgowiks arfvingarna, deruti som Arfvid Larsson hafver gifvit 10 fat osmundsjern, som kan giöre 3 ½ systerdelars lösen efter den proportion som Pehr Widichsson, som 7 systerdelar låtit skatta Bengt och Halfvar med sine medarfvingar löste 2/3 i de 10 fat osmundsjern som Pehr Arfvidssons fader utgifvit och sedan bytte hemman-et i tre lika dehlar. Hervid gaf åter saligh Lars Jöransson i Lodwika Häradsfast på Pehr Widichssons byte af den 17 juni 1662 den upplysning att Arfid Larsson hade för ansatt bytet och måste gifva sine barns möderne i Pehr Erlandssons hemman i Lodwika. Efter denna rannsakning företogs så delning mellan Pehr och Bengt.
Norvik som fordom skrevs Norrgovik, är en by med gamla anor till ursprungsbyn Gudvika. Härav kan Gussjön, som med sitt utflöde Gussjöbäcken mynar ut i Sörvik, ha fått sitt namn, skriver Björn Isheden i Släktforskaren nr 10 år 1984. Vidare skriver han ”Kan förleden gud härledas ur dess äldsta betydelse ”hednisk gudomlighet” eller är det frågan om det fornsvenska mansnamnet ”Gudhi” eller kan det vara det fornordiska ordet ”gaut” i dess betydelse utflöde? Jag är mest benägen att tro på det sistnämnda, eftersom vi har utflöden i Vässman såväl vid Norrvik, som vid Sörvik och Gonäs. Gudvika skulle i så fall översättas till ”utflödet i viken” och Gonäs till ”utflödet vid näset”. Så småningom började man att skilja på gårdarna vid de båda Gudvika, genom att lägga till norr och söder. Under slutet av 1400-talet flyttade Rafwall Mattsson från Klenshyttan till Norrvik. (www.grangardebygden.com) säger att år 1530 fanns det en hytta (nr 5) i drift och 1562 en hammarsmedja. Stor delägare i hyttan var då den rike Lasse Raffvalsson. (Isheden)
Lasse Rafvalsson var son till Rafwall Mattsson. Lasse Rafvalsson, noterad i den årliga räntan för Norrwik för åren 1539-1579, var en mycket förmögen person. Vid Älvsbrogs lösen betalade han en tredjedel av den totala skatt som debiterades i Grangärde socken som då bestod av fler än 50 skattskyldiga! Lasse noteras då äga 420 lod silver, 21 lispund koppar, ? lispund tenn. 2 veckosten malm, 81 skeppund tackjärn och 3 skeppund stångjärn, 200 mark penning-ar, 13 kor, 5 ungnöt, 13 getter och 5 svin. Allt tillsam-mans värderat till 3366 mark och 2 öre att jämföras med den mäktige fogden Knut Pertsson i Varggården vid Kopparberget som beskattades för 3688 mark. Medeltaxeringen i Dalarna var 102 mark och i Grangärde socken 204 mark. Den årliga räntan upptar år 1539 två gårdar i Norrvik. Den ena brukas av Lars Rafvalsson född ~1490 - död ~1572 Norrvik och den andra av Bengt Arvidsson. (Isheden)
Kopparbergs län XXXVI Laga ting i Norrbärke, i Hagge den 4 feb 1597 folio 57
* Kom hustru Anna i Munkebo och talade till Nils P son i Wästerby om en jordedel i Gläffse då fanns i sanning att en benämnd Lasse Rafvaldsson solde samme Gläffse för en halv läst järn till Nils Pederssons hustru moder fader Lasse P son i Gläffse benämnd och efter att så långt oqwalt stondit hafva gafs honom witsord i handom hafver.
Lagmansrättsdomboken för Västerbergslagen 6 juli 1619 troligen A1:2 folie 111 ULA
Thenne förenämnde Lars Rafualsson upreff, upröjde och upbrött en tächtta med sin förre hustru, och sedan han fick thena andra, gaff han henne sitth aflingearbete, thett nu hennes dotter hustru Malijnn i Norgewijken besitter och hender emellan hafver. Hvilken afling han wäl mottu giöra af huadh han wille efter lagen men hans hustru hade ther aflingh inne medh, nu tredingh, thenn skulle han intet bortgifva. Ty dömdes nu then förre hustru barne barn then tredingen för batalning af hustru Malijn, then hon och the låffvade, allenast han begierade att ther motto komma en skattning på. Thet henne och låfwadz.
Lars Rafvalsson var således gift 2 gånger, 1.0 med Ingrid Hansdotter född omkring 1490 i Starbo och 2.0 med Marit som har dottern Malin i Norrgowik (Norrvik). Vi har troligen den situationen att här kan finns 3 barnkullar, nemligen: mina, dina och våra barn.
Hustru Marits barn före giftet med Lars Ravalsson:
Hela Dalarna Anno den 9 januari 1593 stodh lagha ting i Grenze A1:2 folio 111
* Kom hustru Marit i Norrgudwik och biöd upp en täckt som hennes man henne bebrefvat (testamenterat) hafver, benämnd Norr tächten, om thet var någon i släkten som henne vill till sig kiöpa. Så bödh hennes måg, Widik Hansson, efter och vare så förlikta, att han skall gifva hustru Marit 10 fat jern. Loffuades breff.
Lars Rafvalssons barn med hustru Marit: Inga gemensamma barn är kända. Hustru Marit har en dotter Malin som är född i ett tidigare eller i ett senare äktenskap än det med Lars Rafvalsson.
Lars Rafvalssons barn med hustru Ingridh:
Saköreslängd 1551. Lasse Rafualsson haffuer för sin dotter, hon löp i skyldskap med sin broder, penningar 100 mark.
Saköreslängd 1574
Widiche uti Norgudwika för thet han undangömde några gamle mynt undan sine medharffuingar efter salige Lasse Raffualsson. Bötar penningar 100 mark.
Laga ting i Grenze socken den 3 februari 1597
* Widick Hansson i Norrguwik biuder up en systerdel i förenämnde Norrguwik köpt af sin fader syster Marit Larsedotter i Malma socken för osmundsjärn 6 fat.
Än en systerdel ibidem aff Erik Olufsson i Sunnansjö, för osmundsjärn 5 fat 24 tackejärn så gaf …
Än aff Ingeborg Larsedotter för sin systerdel, upburit, osmundsjärn 5 fat
Än aff en systerdel aff Sara Ionsdotter och Sigrid Ionsdotter för osmundsjärn 5½ fat
Än en systerdel ibidem aff Hans Ionsson i Fline i Husby sochen, upburit 5 fat.
Hela Dalarna Anno den 10 oktober 1600 hölts laga ting i Gränze A1:7 folio 70
* Kom Iöns Larsson i Lodwika och talade till Widik Hansson i Norrgudwika om ett änghe, Eskilsänge benämnd. Då bekiände Nils i Marnäs att samma änghe ägde en benämnd Eskil i Lodwika och han pantsatte samma änghe till Oluff Klementssson i Marnäs. Sedan löste förenämnde Nils fader Nils Arfvidsson samma änghe till sig. Sedan löste Lasse Raffualsson samma änge till sig som var Widiks faderfader. Efter att nu är kommit till 7 eller 8 man, gafs han then vitsord i handom.
Kopparbergs län laga ting i Grenze socken den 24 januari 1603 Volym 1, sid 141
Kom Ärland i Godnäs och talade till Widik i Norrgudwik om en ängh liggandes widh Gladeänge, Eskils änge benämnd, förebärandes att en benemnd Eskil samma ängh bortpantat hade till gamble Äffusson i Marnäs, det och Nils Nilssons vittnesbreff och förmäler, hvilen var förenämnde Nils Rafualssons sohn, att det hans fadher hade det i pant för 1300 osmundsjern, och sedan löste Eskil det igen och sedan pantsatt till Lasse Raffuelsson i Norrgudwik hvilken var Widik Hanssons faderfader. Nu föregaff Ärland att han hade kiöpt det hemman i Lodwika som Eskil (ägde), aff efterbenemnde Eskils dotters sonson benemnd Jöns Larsson, den som åtte Ärlands dotter till äkta, som linjen under utvisandes. Efter nu så länge okvalt är, gaffs them vidsord i handom hafva som tionde balken förmälas i 18 capitlet.
Kopparbergs län Laga ting i Norrbärke socken volym 1 folio 615 den 7 april 1617
Kom hustru Malin i Norrgowik och Gränze och talade till Hans Larsson uti Starbo om en systerdel, som hon sade hennes mans faders moder, hustru Ingrid, tillfallen var. Då rannsakades härom att samme Widich Hanssons, som är hustru Malins mans, fader Hans Larsson haver uppbärandes på sin moders vägnar, förenämnda hustru Ingrid, 5 fat osmundsjärn. Nu avsades att detta så länge oklandrat ståndit haver, skulle nu Hans Larsson giva hustru Malin ett fat osmundsjärn till de förre vare utgivet. Nu vittnade Israel i Kohlviken samt många andre gamle män, att på samma Starbo haver varit dombrev, men när Starbo brann, brunno samma brev med.
Kommentar: Någon mer information om Ion Larsson och hans förmodade hustru, en dotter till Lars Rafualsson ges ej i ovannämnda Winroths och Ishedens artiklar och källhänvisningar
Karin Larsdotter, Ions Larssons första hustrus rötter.
Kopparbergs län XXXVI A1:10 1615 -1617. Den 15 februari 1615 Laga ting i Söderbärke folio 37
* Kom Halvard i Pedersbo och talade till hustru Anna i Stimmerbod samt flere hennes medarfvingar om något gammalt byte som theras föräldrar dem emellan giort var förebärande att Halvard kom till nöjo en skog i Stimmerbo. Då ransak-ades och släkten uträknades och i sanning bevistes att en benämnd Nils Ionson han åtte hade Pedersbo. Han åtte 3 söner och en dotter; Peder Nilsson, Bengt Nilsson, Ion Nilsson och Ingeborg Nilsdotter. Peder Nilsson åtte en son benämnd Lasse Pedersson, Lasse åtte en dotter benämnd Karin. Karin åtte en son han hette Hans Ionson. Denne lefva.
folio 38. Kom Halvard Hermansson i Pedersbo framlade ett brev i rätten innehållande huru Ion Larsson i Pedersbo hade sålt honom en röjning benämnd Sandwiken för 13 fat osmundsjärn som samme bref innehåller vilken nu tillsades fasta på samma köp.
Anders Winroth skriver i Släktforskaren nr 1 år 1981: ” Persbo bys äldste kände inbyggare var Nils Jonsson. Han torde vara född i mitten av 1400-talet och avliden före 1539. Det tycks vara till honom som Jon Anderssons i Sörvik far pantsatt sitt hemman. Jon Andersson och hans bröder lånade 1549 pengar av kronan för att lösa igen hemmanet. De tycks emellertid inte löst igen hela hemmanet. Nils Jonssons söner Bengt och Per får nämligen 1550 fasta på ”Storteckt” och ”Munkebakka” i Sörvik, vilka deras fader hade i pant av Jons far. Även det faktum att Nils son Per flyttade till Sörvik tyder på detta. Nils Jonssons andre son Bengt var nämndeman åtminstone 1550-1557. Nämndemän var också Bengts bror Per, dennes son Lasse, samt Halvar Larsson. Bengt anklagades 1550 av bergsfogden i Västerbergslagen, Lasse Ravalsson, för att ha gjort osmundsjärn som vägde för litet. Bengt erkände och fick böta 40 mark.”
Persbo är en liten by som ligger 5 km norr om Ludvika. Dess äldsta historia är som för så många andra byar gömt i historiens töcken och avsaknad av källor. Av bynamnet att döma bör dess första bebyggare hetat Per. I den äldsta källan – den årliga räntan från 1539 anges en Lars Persson då äga byn.
