Page 27 - Våra rötter

Byn Gunnared i Billinge socken är förmodlingen rödd (röjd) av Gunnar före den stora folkökningen före vikingatiden som började omkring 800. Efter freden i Roskilde 1658 tog de tre domkyrkogårdarna och pantsatte dem till Eriksholm. År 1661 ägde Domkyrkan 1, Eriksholm 5 och Rönneholm 3 av Gunnereds gårdar – alla var veckodagshemman under sina herrgårdar. 1680 ägde Eriksholm nr 1,2,3,4 och 8 som senare blev hästhemman, Rönneholm nr 5,6,7 och nr 9 som var ett gatuhus.

Vid reduktionen 1689 indrogos alla Gunnarödsgårdarna och blev sjättepenningsgårdar. Under 1700-talet, efter Karl XII:s död då krigskassan var bottenskrapad, kunde brukarna friköpa gårdarna genom att på en gång betala 6 gånger årsskatten. År 1729 hade Trolleholm från Gunnderöds 5 åboar intet mera än 1 daler tredingstionde, 2 skäppor korn och 1 tunna havre. De 3 gårdarna som tillhörde Rönneholm fick även de sin frihet. Vid enskiftet 1828 ägde de alla sina gårdar.

År 1661 brukades den av Åke Möllare som följdes av Albrekt Möllare. 1680 låg den öde som alla fördärfvade möllor i Billinge efter det förödande Skånska kriget 1676-79. Albrekt lär ha räddad sig undan till ett av Rökahusen men troligen strax avlidit för hans enka, Elina Olofsdotter får med Nils Mårtensson barnen Mårten, Bengta och Kierstina enligt HFL 1697. Nils Mårtensson torde ha avlidt före 1710. Barnet Mårten flyttar till Stora Åkarp 1 i Konga socken. Enligt domboken 1705 uppges Nils Mårtensson i Rönnemöl-la vara far till Mårten Nilsson i Stora Åkarp. 1703 var Mårten i Rönnemölla fadder till Henrich Albrektssons barn i Kolema, Röstånga socken och 1706 var Mårten Nilsson i Stora Åkarp fadder till Henricks nästa barn. Henrich Albrectsson är född i Rönnemöllan som son till Albreckt Möllare och hans hustru Elina Olofsdotter.

I ett gatuhus bor vår Bengt Månsson. Rönnemöllan ingick i Rönneholms gods bestånd.

Nils Mårtensson är fadder till samtliga Asmund Mårtenssons barn födda före 1710 i Gunnared nr 8.

Nils Mårtensson gifter sig till Rönnemöllan och vår Asmund Mårtensson gifter sig med dotter, Apelonia Pärsdotter i Gunnared nr 8, den 13 juni 1698. Månne är Nils och Asmund bröder?

Mårten Asmundsson f 25 aug 1699, Kristina Asmundsdotter f 15 jun 1701 samt Per Asmundsson f 10 juni 1703, Jöns Asmundsson f 26 jul 1706 vår anfader – alla i Gunnared nr 8. Hustrun Apollonia avled den 3 aug 1706 i Gunnared i sviter efter barnafödande kan förmodas.

Den 24 nov 1707 vigs Asmun 2.0 med Marina Andersdotter från Toarp, f 11 jul 1686 i Bäringe. Billinge sn. De får barnen:

Fadern Asmun Mårtensson avlider den 8 augusti 1728 i Gunnared 66 år och 3 månader gammal.

Änkan Marina Andersdotter gifter sig 2.0 den 3 nov 1729 i Gunnared med Måns Nilsson. Paret får sonen Pär den 17 juli 1730 i Gunnared. Marina avlider där den 15 oktober 1740 och Måns den 19 sep 1748. Troligen bodde de hos Marinas son Nils Asmunds-son i Gunnared 8.

Appolonias far finns noterad i HFL 1697 för Gunnared nr 8 med hennes syskon; Per Jönsson, son Mårten, dottern Appelonia, dottern Bengta, dottern Kierstina. I HFL 1699 för Gunnared noteras Bengt Mårtensson med hustru Appelona och pigan Hanna.

Bengt Månsson var född 1655 på Wärslätt som hans broder Jon Månsson brukade 1687. ?

Midsommar den 24 juni 1683 äktar Bengt Månsson Birgitte Knutsdotter från Billinge. De får barnen;

Bengt Månsson avlider den 24 december 1694, 61 år gammal. Hans enka Birgitta Knutsdotter gifter sig 2.0 den 19 juni 1696 med Gunne Helliasson född i december 1661.

Birgitta Knutsdotter avlider den 2 mars 1712. Änklingen Gunne Helliasson gifter sig 2.0 den 2 nov 1712 med Bengta Jonsdotter. Den 8 dec 1726 avlider Gunne Helliasson.

I HFL 1697 noteras för Billinge by nr 4:

Gunna Helliasson, Hustrun Birgitta samt dottern Sidsa.

I HFL 1699 noteras för Billinge by nr 4;

Gunna Heljason, hustru Bengta, dotter Sidza och dotter Ingar.

Här finns även både 1697 och 1699 familjen Swen Andersson och Gunnel Persdotter noterade.

Den 24 juni 1716 trolovades drängen Måns Bengtsson med pigan Sissa Nilsdotter. De vigdes den 22 juli 1716 i Billinge sn. Måns övertog föräldragården Billinge by nr 4. Då det finns två tänkbara föräldrapar tilll Sissa dels Nils Tykesson och hans hustru Johanna Persdotter samt del Nils Persson och hans hustruBerta Kristine Pärsdotter avstår jag för att välja något av paren då jag har inen indikation på vilket par som är föräder till Sissa. Paret fick barnen;

I Trolleholm förr och nu sägs på sidan 141 att ”Noch betala följande åboer uti Billinge By efter wanligheten sina mantalspenningar för sig och sitt husfolk till Herrskapet på Erichsholm, nemligen ...., nr 4 (vår) Måns Bengtsson ... Måns var således bonde under Eriksholm.

Sissa avled den 5 jul 1749 och Måns d 12 maj 1752 i Billinge by.

Svea Falck berättar om gården och släkten på Billinge nr 4 återgivet i Halvard Tveitens ”Billinge sockens historia”

I biskopskrönikan finner vi att kanikern vid Lunds domkyrka Peder Svenssen år 1349 skänkte flera gårdar till ett av honom instiftade altare kallad Miare Virginis (jungfru Marias altare). I Lunds Capitels Jordebok finner vi att bland gårdarna var 2 av Billinge bys går-dar. Den ena beboddes av Trömlis Jenssen och den andre hette Jon Anderssen, båda skattade like mycket: 3 pund smör (25kg) i landgille, 2 mark gästeripengar, 2 lass ved och 1 tunna gästerihavre. Från 1652 till 1671 hade generalauditör Benjamin Chroneborg inkomsterna av detta altare. Gårdarna var nr 4 och 7. 1671 var brukaren en Bengt Månsson på nr 4. 1675 bytte kung Karl IX bort dessa två hemman och några andra, nr 2, 3 och 5. Dessa hemman kallades kapitelhemman emedan de tillhört Domkapitlet, till Tage Thott på Eriksholm mot 5 andra gårdar i Vadensjö och Hilleshögs byar. 1693 blev de lagt ut för sjettepengen, blev då krono-hemman med rusthåll och blev skattköpt på 1750-talet för 6 gånger den årliga kronoskatten.

Min anfader (också vår) Bengt Månson var född på Wärslätt, som hans broder Jon Månsson brukade 1687. Bengt Månsson var född 1655, vigd 1683 med Birgitte Knutsdotter från Billinge. Sonen Måns (vår ana) föddes 1688 gift med Sissa Nilsdotter. Barn: döttrarna Berta och Marina samt sonen Bengt född 1723.

Bengts son Anders övertog Billinge bys gård nr 4. Hans sonson Anders sålde 1903 hemmanet till kommunen som uppförde nya byggnader lite högre upp i backen för byns åldringar.

Dottern Berta Månsdotter f 1717 vigdes den 24 juni 1741 i Billinge med Jöns Asmundsson f 1706. Paret flyttade till Gunnared nr 6 och fick där barnen;

Jöns avled d 3 maj 1775 och Berta d 9 sep 1799 i Gunnared, Billinge sn.

Hanna vigdes 1776 i Ask socken, Malmöhus län med Asmund Jönsson 1744-1810. Paret bodde i Gunnared hus nr 9 i Billinge socken. Kyrkoböckerna ffrån Ask socken är förstörda här föreligger det svårigheter med att upprätta släkt- linjer. Ragnar Odhnoff som lagt ned mycken tid på att gå igneom handlingar från Herrevads kloster och upprättandet av släkttavlor kontaktade mig när jag var ganska ny som släktforskare och redogjorde vänligen per telefon sin syn på Hanna Torstensssons rötter. Jag noterade men hade svårt att följa R O:s resonemang och motiveringar till att den ene skulle vara ättling till den andre då jag då saknade nödvändig erfarenhet. Hanna Torstensdotter skulle således vara dotter till Torsten Bondesson och hans hustru som också hette Hanna. Torsten skulle vara son till Bonde Nilsson som i sin tur var son till Nils Olsson – alla verkande i Ask socken.

Med sin hustru Hanna Jönsdotter fick han tre kända barn; Jöns Torstensson, Bonde Torstensson född ~1737 samt vår Hanna Torstensdotter född ~ 1750.

Född ~ 1670 och avliden efter 1727 i Stora Hjortaröd i Ask socken. Vigd 1700 i Röstånga socken med Agnis Nilsdotter döpt där den 19 post trinitatis 1674 (25 oktober) döptes Nils Jonssons dotter i lilla Tibberöd kallad Agnis. Karna, Magnus Jöns i Wärslätt b.b. Testes: Jöns Nilsson i Tibberöd, Nils Jönsson i Wärslätt, Ola Pärsson i Barsunes, Johanna, Magnus Jansson i Tibberöd, Elin, Päder Paufwel i Kallmora. Tre barn är kända; Nils Bondesson, Sissa Bondesson samt vår Torsten Bondesson.

Levde 1671 – 1696 i Ask socken med sin hustru Hanna Bondesson och sonen Bonde Nilsson. Troligen i Hjortaröd.

Far till Bonde Nilssons hustru Agnis Nilsdotter. Nils begrovs den 11 april 1710 i Lilla Tibbaröd, Röstånga socken 81 år gammal – sålunda född ~ 1629. Vigd den 4 oktober 1668 i Röstånga socken med Cidze (Sissa) Påhlsdotter som avled den 22 juli 1695 i Röstånga socken, 75 år gammal. Paret har 8 kända barn: Agnis född och avliden 1699, Tvillingarna Sissa och Jöns födda och avlidna 1670, Jens född 12 april 1672 avliden samma år, Jöns född och avliden 1673, troligen tvilling med N.N. troligen död vid födeseln, vår Agnis född i oktober 1674 samt Pål Nilsson född 1682.

Gift med Kirstine Mogensdatter som begravdes ~ 1668 i Röstånga. Föräldrara till Nils Jönsson 1629-1710.

Avled den 18 december 1686, 81 år gammal. Gift med Kristine Olufsdotter som begrovs 17 juni 1684 i Röstånga, 68 år och 3 månader gammal. Parets 8 barn: Ture född ~ 1639, vår Cidza född ~ 1642, Bengta född ~ 1643, tvillingarna Lars och Johanna född ~ 1648, Truend född ~ 1651, Ture född ~ 1652 samt Per född ~ 1655.

Bonde född i Konga 1570 död 1630 i Härsnäs nr 2, Röstånga socken. (Ture Pålsson). Ragnar Ohdnoff förde noggranna anteckningar som finns sparade. Han skriver;

Sannolikt under någon tid bonde i Härsnäs 2, Röstånga socken. Son till bonden Poul. Den 29 oktober 1670 begrovs i Röstånga "Brandtzbiere Citzen fra Pouel Turessons i Hersned, 87 år gammal, (född ~1583). Möjligen är detta Ture Poulsens änka som dog hos sonen. Att döma av vissa faderskapsuppgifter från Röstånga kyrkoböcker förelåg något slags släktskapsförhållande mellan den nu ifrågavarande släkten i Härsnäs och den släkt i Sorröd, Riseberga socken vars äldste kände stamfader var Ture Matzön. Tyvärr har det inte visat sig möjligt att utröna var denna Härsnässläkt, som omfattar en synnerligen talrik skara avkomlingar till den äldste kände stamfadern, ursprunglingen hade sina rötter. Till Härsnäs kom släkten i alla fall under första hälften av 1600-talet. Ett anmärkningsvärt stort antal av släktens medlem-mar kom att under de följande 300 åren intaga en aktad ställning i sin bygd. En släktforskare med Röstånga och kring-liggande socknar som specialitet, kronofogden Nils Poleman, har under sina forskningar kommit fram till att bonden Thure Poulsen i Härsnäs nr 2 var den släktmedlem, som först slog ned sina bopålar i Röstånga. Den preliminära genom-gång av danskt urkundsmaterial, som gjorts av författaren till detta arbete, har emellertid inte givit vid handen att någon bonde vid namn Thure Poulsen verkade i Härsnäs eller överhuvud taget inom Röstånga socken under perioden från och med 1602 och fram till mitten av 1600-talet. Nu utvisar det danska materialet under denna period dock vissa luckor. När det gäller Härsnäs, kan emellertid nämnas, att de två bönderna på hemmanet, enligt 1602 års Ekstra Skattemandtaller (ES) var Oluf Anderssön och Ogge (Åke) Pedersön. I en rad efterföljande ES - för 1616, 1618, 1620, 1623 och 1627 - uppges hemmabrukaren Oluf Andersen och Oluf Brödtzen. Likaså i jordebögerna för 1615-16, 1618-19, 1621-22, 1629. Enligt ES 1634 hade Oluf Brödtzen efterträtts av (sonen?) Niels Olufsen. Poul Thuresen (Thursens) namn möter man fösta gången i 1637 års jordebok, där den andre Härsnäsbonden fortfarande är Oluf Andersen. Följaktligen har Poul Thuresen som hemmansbrukare efterträtt Niels Olufsen. Även enligt ES 1643 och 1647 samt i Herrevads klosters Regenskaber 1645-47 brukas Härsnäs av Oluf Andersen och Poul Thuresen. I ES 1655 och 1656 har i Oluf Andersens ställe trätt Jachum (Joachim) Staffansen. Det svenska materialet i form av mantalslängder och jordeböcker visar under åtskilliga år framåt i tiden, att de båda bönderna i Härsnäs fortfarande hette Joakom Staffanson (på nr 1) och Poul Thuresson (på nr 2). Vid de efterforskningar, som hittills företagits, har sålunda Thure Poulsen inte kunnat återfinnas i urkundsmaterialet såsom bonde i Härsnäs. I Herrevads klosters tingbok för 1656 talas emellertid om såväl Poul Thure-sen i Härsnäs som om Lauridtz Poulsen och Poul Poulsen därstädes. Då de två sistnämnde inte kan vara söner till Poul Thuresen, finns visst fog för antagandet, att det är bröder till Poul Thuresens far Thure Poulsen. Om detta antagande är riktigt, kan det tyda på att Thure Poulsen (liksom hans eventuella bröder) varit bosatta i Härsnäs. Tyvärr ger det svenska urkundsmaterialet ingen vägledning härvidlag. /RO

Död 1630 i Härsnäs nr 2, Röstånga och begravd den 29 oktober 1630 i Röstånga. Gift med Cidtze född ~1583 i Riseberga. Det är ej helt klarlagt att Cidtze var Poul Thuresens änka, men mycket talar för det. Hon kom möjligen från Brandsberga i Riseberga socken.

Ragnar Odhnoffs Gen Saml volym 29 bild 3 sid 2.

Ur db: Brandtzbiere Citzen fra Poul Thuressons i Hernes, 87 år gammal (född ~1583)

Anne Thuresdotter. Född ~1603 i Härsnäs nr 2, Röstånga. Begravd 7 april 1670 där.

Pål Turesson. Född ~1605. Bonde i Härsnäs nr 2. Stavade sitt namn Paul. Död 18 dec 1686 i Härsnäs, Röstånga.

Sidtze (Sissa) Turesdotter, Född ~1610 i Röstånga. Nils Ibsens hustru var enl Röstånga fb fadder vid barndop under tiden 1647-1672. Senaste gången hon påträffas som fadder är den 13 nov 1672. Död 12 dec 1680 i Röstånga.

Benta Turesdatter (Bengta Turesdotte)r. Född ~1615 i Härsnäs, Röstånga. Levde i Forsmällan, Vedby. Enl. Odhnoff var Bengta troligen dotter till Thure Poulsen i Härsnäs, Röstånga. Han anger dessutom att Bengta var yngre än Anne och Poul. Levde i Härsnäs nr 2 innan hon gifte sig med Truls Jönsson i Forsmöllan.

Gift med Troend Byrgirsdatter född ~1589 avliden 1647 i Röstånga. Föräldrar till vår Kristine Olufsdotter gift med Poffuel Turesson. Se R O:s notiser under Ture Poffuelsson ovan.

Troligen avliden 1750 i Ask socken gift med Hanna Andersdatter. Föräldrar till Hanna Jönsdotter gift med Torsten Bondesson.

Avliden 1727 i Windfälla, Färingtofta socken född ~ 1667 i Ask socken. Gift 27 juni 1686 i Röstånga socken med Bengte Mattsdotter. 4:e söndagen efter trinitatis 1686 vigdes Anders Larsson från Kvistofta med Benta Mattsdotter från winfälla i Färingtofta, VB Röstånga. Hustru Benta avled ~ 1719 i Ask socken. Föräldrar till Hanna Andersdtoter gift med Jöns Holm.

Troligen född och avliden i Rödstånga socken. Gift med Else Jensdatter avliden 1699 i Röstånga socken. Föräldrar till Benta Mattasdotter gift med Anders Larsson.

1. Prästgården (Pastor Måns Jacobsson Reslöv)                            13. Påhl Bondesson

2. Jacob Olsson                                                                         14. Torla Torstensson

3. Nils Svensson (Gunne Swensson)                                            15. Christopher Helma & Mikael Olsson (Öde 1710 o 1711)

4. Sven Nielsson (Gunne Hälliasson)                                            16. Rasmus Andersson

5. Hejderidaren Christoher Hellman                                             17. Nils Eriksson (Swen Persson)

8 & 9. Gatehus under Billinge kyrka (Nils P-son smed&Annika Tdr)  20. Nils Olsson (Öde 1710 Nils Olsson tiggare 1711)

10. Bengt Nilsson & Nils Jeppsson (Nils Håkansson Nils Jeppsson)    21. Sven Andersson & Johan Andersson (Åke J-son o Swen J-s)

11. Pehr Svensson                                                                     22. Bengt Hiellmersson (Öde Bengt Hälliesson tiggare 1711)

12. Olof Jeppsson                                                                      23. Gatehus under nr 11,13,20 och 22. (Nils Andersson)

Kursiva namn = våra förfäder. Nr 4 ligger högst upp höger sida i kartbilden.

Redan den 16 oktober 1815 påbörjades det förberedande arbetet för enskiftet. Nr 1 var Prästgården, nr 7 klockarebo-staden, 8 och 9 kyrkojord med arrendatorer, 10 kronoskattehemman och nr 21 Trumpetareboställe vid Norra Skånska Husarregementet. Alla de övriga 16 gårdarna i Billinge by var nu friköpta skatterusthållsgårdar där bönderna satt som självägare. Flera av dessa var dessutom rika bönder. Enskiftet i Billinge socken tog hela 24 år och företogs i 6 etapper; 1815, 1819-20, 1822, 1825, 1829 och de sju (laga) skiftesåren 1833-39.

År 1836 fyttar Lars Mårtensson Billberg med sin hustru Hanna Asmundsdotter och barn från Gunnared by till Fåglasång i Stehag socken.