Johan Christophersson NÅRSTRÖM, smed 1720-1763
Catharina Ersdotter Devalls mammas far heter Johan Christophersson NÅRSTRÖM. Han är född den 8 januari 1720 i Högen, Nårns bruk i Kopparberg begavd den 1 maj 1763 i Gålsjö bruk, Boteå socken, Västernorrland. Kyrkoböckerna berättar: ”Den 8:e och den 10:e januari 1720 föddes och döptes Johan på Högen som son till Christopher Michelsson. Vittnen vid dopet var: Anders Fellund med sin hustru Kirstin och Lars Brandt med sin hustu Malin på Högen”. ”4 sön-dagen efter påsk 1763 begrofs plåt och hammar-smeden vid Gålsjö bruk, mäster Johan Nårström som war född på Norns bruk i Hedemora socken. Dödde i hetsig sjukdom, på dygnet 43 år och 4 månader gammal”.
Barn: Cattarina Johansdotter Nårström. ”Kristi Himmelfärdsdagen den 29 maj 1783 begrovs enkan Catharina Dewall ifrån Gåslsjö
bruk af håll och stygn 39 år gammal.” Hon var således född ~1745. Gift 4 april 1768 i Gålsjö, Boteå socken med hammar-
smeden Erik Johansson Devall - föräldrar till Catharina Ersdotter Devall.
Brita Johansdotter Nårström gift 16 oktober 1763 i Gålsjö bruk, Boteå socken med Pähr Persson Holm. De hade barnen Nils
född 2 döpt 5 oktober 1776, Petrus född 15 döpt 16 maj 1769 samt Anders född 15 döpt 16 februari 1772.
Norns bruk
Norn är en bruksegendom enligt Rosenbergs Geografisk statistisk årsbok i Hedemora landsförsamling och tingslag, Kopparbergs län. i socknens västliga del vid vägen Hedemora-Söderbärke. Egendomen omfattar (omkring 1880-talet) Norn, Myrbo, Knifvenstorp, Finngården, Skedvibacken och Nornsskog, Norns qwarn, samt bruksbyggnader för tackjärnstillverkning med brukskapell. Äges av Larsbo-Norns bolag.
Christopher MICHELSSON ? - 1740
Begraven den 9 maj 1740 i Högen, Nårns bruk, ”avliden av bröstsjuka, sting och flera ålderdomsbräckligheter.” Någon ålder har ej angetts. Gift 22 december 1701 i Högen. Nårns bruk med Cherstin Pärsdotter som avled 11 april 1723 där, utan angiven ålder. Parets barn:
Anders Christophersson född ~1703
Johan Christophersson född ~1705 begraven 23 juli 1705 i Högen, Nårns bruk.
Margta Christophersdotter född 2:a och kristnad 4 september 1710.
Lars Christophersson född 8:e och kristnad 10 juli 1713. Gift med Margareta Larsdotter, dotter till Brita Månsdotter.
Erick Christophersson Nårström född 21:a och kristnad den 23 september 1716 i Högen, Nårns bruk. V 10 mars 1774 i
Hansjötorp. Gålö bruk, Boteå socken, kolare 57 år och 6 månader gammal.
Johan Christophersson Nårström född 8:e kristnad 10:e januari 1720 begravd 1 maj 1763 i Gålsjö bruk, Boteå socken,
smed, avliden av hetsig sjukdom 43 år och 4 månader gammal född vid Norns bruk i Hedemora socken.
Michel Christopersson född 30:e juni kristnad 7 juli 1723 i Högen, Nårns bruk.
Britta Christophersdotter född 28:e kristnad 29:e september 1725.
Michel HANSSON ? - 1705
Begravd den 23 juli 1705 från Högen, Nårns bruk, Kopparbergss län. I början av 1600-talet fanns vid Norn ett fäbodställe ägt av borgare i Hedemora stad. Tvenne finnar, Lars och Simon Larssöner fick 1616 tillstånd att bosätta sig på kronoallmänningen, och så uppstod torpet finngården. Några år senare byggde dessa två finnar jämte en Bagge-Jöran från Säter en hytta och en hammare i strömmen invid fäboden.
Fäbodhusen flyttades då av rådman Gråss Erik Persson i Hedemora 1644 till ett ställe söderut, varvid fäboden Fallet uppstod. Sedan Fallet senare fått fast bebyggelse, kallades fäboden ibland Russbo fäbodar efter en delägare, Russbo Per, ibland Stads-bodarna.
Säkerligen var denna första bruksanläggning vid Norn av allra enklaste slag. Bagge-Jöran och Simon Larsson avlöstes sannolikt som delägare av ägaren till Turbo bruk, en inflyttad lybeckare vid namn Govert von Freden. Denne von Freden och Lars Larsson sålde 1639 bruket till en annan inflyttad tysk, Hans Steffens, som 1637 fick det första privilegiet för en hammare och två härdar. De låg vid stora Norns utlopp c:a 1 km sydväst om dagens samhälle. 1638 beviljades Hans Steffens sex års skattefrihet för tre hamrar och en masugn vid Norn. Hans Steffens brukar betraktas som den egentlige grundaren av Norns bruk, som 1656 hade masugn och fyra hamrar.
Hans Steffens hade som kreditgivare sin tyske svärson med det försvenskade namnet Johan Nyman som tycks helt ha övertagit bruket 1644 och drev det under stora ekonomiska svårigheter - ett ganska vanligt öde för i skogsbygder nyanlagda bruk. Mot slutet av 1650-talet mäktade Nyman inte med mera, gjorde konkurs och slutade sina dagar 1662 på en äventyrlig handelsexpedition till Afrika.