Page 77 - Våra rötter

vars dotter är gift med sonen Pehr Nilsson i Västerby och skräddarens sonson Per Matssons hustru Brita Torstensdotter som var gift 1.0 med Anders Matsson i Gläfse. Ofta för giftermål i kommande generationer med sig att olika bergsmanssläkter blir relaterade med varandra. Att ta med alla sådana relationer här i skrift kan göra det svårt för läsaren att följa alla linjer. Men några exempel, även när personerna inte är i direkt linje med våra, kan vara befogade för att visa hur vanskligt det är att fastställa släktskap och jordinnehav.

Mats Johansson är nämnd vid Älvsborgs lösen 1571 och sista gången 1600. (Identisk med Mats skräddare eller Mats Jonsson skrädd-are, som var länsman 1583 och nämnd i Nor redan 1570). Två söner och en dotter är kända till Mats Jonsson, skräddare i Nor. Enligt ett dombrev efter Lasse Jäspesson, utgivit 24 mars 1571 lydandes huru Lasse Marsson i Norets fader Matts Jonsson i Noret köpt hade samma Noret af Brita Asbjörnsdotter.

Troedsson skriver i Från Mats i Nor fram till idag; sid 26: En del resonemang följer här om efterkommande i Nor till den eventuella dottern till Mats i Nor, vilket kan ha sitt intresse för dem som söker sina rötter i Nor. Enligt domboken juli 1657 begärde ”Lars Pers-son och hans broder Nils Persson i Noret inför rätten att få inlösa någon jord i Västerby som deras fader framlidne Per Nilsson hade för någon tid bortpantat till sin bror Anders Nilsson för 9 fat osmundsjärn och en tunna säd. Samma pantejord brukades nu av Anders Nilssons sonhustru salige Sven Anderssons efterleverska”. (Kommentar LRB. Sven Andersson är en felläsning av Troeds-son det står Jon Andersson.) Enligt domboken 1658, höstetinget, kom Lars Persson i Nor åter ”för rätten och klandrade uppå ¼ del uti gamla Nils Perssons hemman i Västerby, vilket han föregav sin fader Per Nilsson hava bortpantat till sin bror Anders Nilsson”. Av domboken 1658 framgår också att Lars Persson har en bror Jöns Pärsson i Gläfse (LRB: noterad i den årliga räntan för Gläfse åren 1642-1645). Jag tror (Troedssons resonemang) att Per Nilsson, som möjligen var från Västerby, var gift med en dotter till Mats i Nor men vi känner inte hennes namn.

Förekomma så arrendatorn Herr Reinholt Tersmeden som arrendatorn Herr Mats Noring och begiärande att Rätten wille sörja emel-lan dem sin utslag? uthi någon dheras stridighet angående Herr Anders Mattssons hemman i Noor delas må hwarå the Norling prat-enderar en full treding att uthbekomma som dess erhållna fastebref af den 5, 6 juli 1686 på salhlige hustru Brita arfsrätt ibm förmå, ty att hustru Brita erft trediedelen i salige Matts Larssons hemman emot sin broder Anders Mattssons, hvilken Anders Matssons rätt arrendatoren Tersmeden påtahlar som alle hans efterlefde creditorer har bethalt efter dheras erhåldne conersdomb öfver egendomar. Och uthwiste arrendatoren Termseden att uthi werderings instrumentet som efter tingsrättens resolution och bewilning af den 12 februari 1686 ågådt salige Anders Mattssons egendom den 18, 19, 20 maj dito år är werdet infördt, att salige Anders Matssons har uthlöst salige Anders Olssons i Larsbo hustrus halfva arfsrätt i Noorshemmanet med 30 sk tackjern. Item uthi hyttbyggnaden hafver pretention af 12 sk 12 lb som af stiuffadern Bengt Pehrsson skall inlöst wara. Noch skall löst af sin salige syster eller dess man Erich Andersson i Wik dhen treding uti salige Hans Olssons del i Sörbo som han skall förr inlöst emot Anders Mattsson och sedan aflåtit igen till benämnde sin svåger Anders som bodde på hemmanet för 30 sh. Detta alt Tersmeden will att under bytet exiperas måtte.

Noring består att hans far salige Anders Larsson och hans brodher Matts Larsson i Noor hade fullera haft till svågrar desse be-nämnde Anders Olsson i Larsbo och Hans Olsson i Sörbo hvilka haft sine hustrurs arfsrätter i hemmanet i Noor. Men påstår han att icke Anders Mattsson utan hans far salige Matts Larsson har dhem utförlikt och mest han i synnerhet det Matts Larsson innehade och brukade jorden som Anders Olsson med sin hustru fådt medan han lefde, det och Norings broder Lars Andersson i Noor be-tygade war huru det må wara Hans Olssons del, därom will han att Erich Anderssons som i lifvet är må sielf förkomma och sedan bekiänna under sin edh. I medhlertid håller han sigh widh fastebrefvet som lyda på hustru Britas trediedehl .

Tersmeden utwiste ett executions instrument på Anders Mattssons hemman är oplyst wordet i 3 gånger för rätta, nembligen den 8 februari 1687, 12 juli dito åhr och 8 februari 1689 då hembiudningen är till borg och bördsmännen giord. Och efter ingen i medler-tid klandrat eller tahlat härpå, dy will undwara fri för alt eftertahl.

Noring påstår att bewisas må med skiähl och bewis det Anders Mattsson har något löst, så will han gifva wunnit men till thess thet ….. så kan ej tillåta sin köpte treding något afkortas.

Nembden bekände att fierdinsmannen Erick Andersson i Wik har i går för dem tillstådt efter Anders Matts Enkias tilltalas att han är worden förlikt af Anders Matsson för sin och salige hustruns rätt och tahlan uti salige Hans Olssons deel i Sörbo, men huru mycket han derföre opburit det mindes han ej.

Noring sade willia detta lägga inpå Hans Ersson.

Resolution; Rätten finner saken af dhen beskaffenhet att till dhess med skiähl bewisas Anders Olsson i Larsbo hafva blifwit af Anders Mattsson uthlöst för sin hustrus halfva dehl och ej af fadern Matts Larsson i Noor, så må Noring i medlertid tillträda och optaga där sin anpart eller trediedel som han har pratenderat, helst som fadern haft delen i sin possesion medan han levde.

Men trediedelen af Hans Olssons i Sörbo del må blifva widh Anders Mattssons part, till thess grannen Erich Anderssons edh saken hafver var sin … huru sig därmed hafver Häruti rätten anser fastebrefvet intet något röras, ty att det endast angår salige hustru Britas arfsrätt så torde det då warit eller det kiöp som Erich Andersson i Wik gjorde för någon tidh med arrendatorn Tersmeden men af arrendatoren Noring inbördat blef.

Efter rättens utlåtande i måhlet förklarade sig Noring att han will i medlertid till thess fult ….. i saken afsätta 10 sh.. för sin part i denne Hans Olssons tredingd dhen Erick Andersson såldt, att han ändå kan niuta en wara afrettning för tredieparten, förbehållande sig att Erik Andersson må dock giöra Edhen på det han tahlar nästa ting hwartil Tersmeden sitt samtycke gaf.

Salige Pehr Anderssons barn i Gläfse hafva aflåtit och försålt med sin morfadhers och morbroders sammrådh till sin frändekarl Anders Mattsson i Gläfse all dheras erfsrätt efter dheras fader för 64 .. stångjärn.....

Sven Jonsson Kruus Ryttare, och Nils Persson ifrån Björskogs socken, tilltalade Anders Mattsson i Noor om deras hustrus arfsrätt efter deras salig fader Bengt Pehrsson, som skall innestå hos deras hustrurs halfbroder, Anders Mattsson. Talade de ock på bröllopskost à 6 sk. tackjerns värde, såsom deras svåger Pehr Hansson i Hemmingshyttan bekommit hafver. Anders Mattsson inlade häremot ett arfsskiftesinstrument af den 20 juli 1661, deraf befinnes ingen gäld vara lämnad efter dess salig fader Matts Larsson. Bengt Pehrsson åter, dess successor i giftet, lämnat gäld till 125 skeppund tackjern, hvarefter modern tillika med samtliga barn påökat gälden medan allt hölts ännu tillsammans uti ett bo, till 212 skeppund tackjern. Hade Anders Mattssson äfven systern, hustru Brita Mattsdotter i Wiik. Anders Mattssons moder blef sist gift med Hans Nilsson i Segelberg.

Anders Ersson, Matts Ersson och Karin Ersdotter i Wik hafva upplåtit till dito arrendator [Tersmeden] sin salig moders hemmans-dehl i Noor med alle dess tillhörigheter, den 20 juni 1683 för 300 dr kpmt. Oppbiöds första resan.

Erich Andersson, fierdingsman i Wiik, såldt till dito Tersmeden sin salig hustrus jordedehl under Anders Mattssons hemman i Noor med alle dess adpretinentier [=tillhörigheter], barnen Erich, Lars och Margareta tillfallne, för 300 dr kpmt, de och uppdragit barnen såsom rätt i sitt hemman i Wiik igen såsom till ett jordebyte. Daterat den 20 juni 1683. Detta köp oppbiöds nu första gången.

Resolverades: emellan ryttaren Swen Jonsson Kruus ifrån Biörskogs socken sampt dess svåger Anders Matsson i Noor svarande, angående Swen Kruus hustrus jord i Noor belägen som emot aftahl Anders Mattsson för detta än tillträdt hafver och likväl när refwan öfwergick under gode mäns af Nembdens närwaro straxt efter midsommartiden förledne åhr. Swen Kruus hennes sin hustrus jord frånsagdt hafver och i dess ställe oplåtit henne emot sin gode fördehl å 24 .. om åhret till bruk och bergning åth Pehr Hansson i Hemmingshyttan. Ty bör och Anders Mattsson stå widh samma afskiedh för förledet åhrs bergning och hemma ställe ifrån dato Sven Kruus på egen frie disposition att sätta sin hustrus jordh uti dess händer han hafver contract medh.

Hustru Karin Erichsdotter i Noor inlade en skrift som kyrkoherden wördige och wällärde herr Hans Petré fattat efter salige lähns-mannens Anders Larssons ord, då han besökt honom med Herrens heliga nattvard något för dess dödh; Nembligen att denne hans hustru skulle uthi testamente niuta efter honom två tunneland jord ett i hwardera giählet hemmavidh byn, sedan qwarnatäppan med lada inom hank och stör. Item ett hwitt solfwerbälte och detta utan byte begärte nu derå rättens confirmation. Mats Andersson, lähns-mannens son sade sig wäl för sin person inthet willia quälia detta testamente men hwad dhe andre så kunna känna därpå hafva att tahla, hvarken han dhem till att andraga. Eliest neckade han något mera wara undanhållit af enkian som borde i confirmation komma, därtill han svarade att det både mycket ringa wara kan,och han tänkte eliest det wända till haa och sine små barns nytta som omyndiga ähr, dock det lille framfå

Testamentet kändes eljest i sig godt, såvida det ej betygades öfvergå tiondedelen af salige mannens behåldne egendom.

Tilltalade Johan Olsson Noring på herr Albrecht Petrés wegnar Anders Mattsson i Noor om 8 skepp 15 1/3 stångjern och uti intresse (ränta) 2 skepp 15 dito järn som Anders hos stiuffadern Bengt Persson i Noor hos honom gjort. Anders sade Pehr Hansson i Hems-hyttan böra sådant fram till efter det uti bytet är honom påfördt att betala såsom på hans anpart. Pehr Hansson exciperade sig ej hafva blifvit inrymd i husen som han däremot skall hafva i hwilka Nils ? Och Anders Erssön i Hemshyttan brukat och förr honom borto haft.

Efterskrefne creditorer angafwo sig hafva att fordra i Matts Anderssons egendom i Gläfse:

Reinhold Tersmeden på Larsbo bruk, Lars Dahl på Larsbo bruk, Mats Andersson i Noor, Pastorskan hustru Justina Staffansdotter.

Creditorerna påminte både männen och hustru i detta hemman vara döde och lemnat 3 små barn allenast efter sig som Pehr Mattsson i Norr benämnd, barnens faderns styfvfar till sig tagit, begärandes alt derföre de af Rätten nembnas måtte hvilken hemmanet förestå må eller om dhe någondhera därtill kunde blifva admitterade.

Sahlig Matts Anderssons moder hustru Britta i Noor påminte sig hafva en arfsrätt i Anders Mattsons hemman i Gläfse henne tillfallen efter sin salige son Torsten Andersson som barnlös är dödh blifven, begärte dhen sig måtte förbehållen wara, vilken påminnelse rätten fant billigh och att henne bör tillfalla en halfpart af egendomen efter … erfvedel.

Pehr Mattsson i Noor såldt sin hustrus, Brita Torstensdotters [i hennes andra gifte], 1/8 dehl uti Halfvards hemman i Gläfse till Lars Halfvarsson i Gläfse. Köpet daterat den 17 januari 1681. Uppbjöds nu första resan.

Hustru Brita Torstensdotter i Noor såldt till Pehr Nilsson i Waad sin systerdehl ibidem. Noch Hindrich Perhsson i Dahlwik försåldt till dito Pehr Nilsson en systerdehl i Waad. Oppbiöds första gången. Hustru Anna Torstensdotter i Kopparbo bytt jord med Pehr Nilsson i Wadh oplåtandes honom sin systerdel i Wad, däremot Pehr opdragit henne en brodersdel i Tolhlsbo uti Skräddarbyn och gifvit i mellangåfva 24 …

Mats Noring begärde få inlösa och börda en treding uthi Anders Matssons hemman i Noor som salige hustru Brita Matsdotter, fierdingsmannens Erik Anderssons hustru i Wik ibm ärft hafver, hvilken del arrendatorn Herr Reinholdt Tersmeden nu i possesion innehafer och anhöllt han få dhen lösa efter det kiöp som Tersmeden om jorden giort hafver med dess syskonbarn.

Tersmeden inlade först Erik Anderssons kiöpeskrift af den 20 juni 1683 däruti han sällier 3 sina barns arfsrätter i detta hemman, nembligen Erik, Lars och Margaretas delar, hwaremot han bekänner sig hafva upburit 300 ..och lofvar häremot sina barns jordh i sitt hemman i Mycklinge att detta kiöp skall wara ansedt såsom ett jordebyte och Tersmeden därom dess wikare.

Sedan inlade Arrendatorn en annan kiöpeskrift af den 20 juni 1683 däruti 3:ne andra Erik Anderssons barn som myndiga ähro nembligen Mats och Anders Eriksson, Noch hustru Karin Ersdotter hafva såldt sine anparter i hemmanet för 300 och efter desse kiöp äro upbudna den 4 juli 1684 3:e resan ty will blifva därvidh en conserverad hälst som han haft jorden 2:ne år i sin posession.

Resolution: Såvida arrendet är uthom bördh och han ännu icke försäkrat sig om possesionen genom kongl majts eller högloflige kunglig BergsCollegie tillstånd efter Rättens giorde förordning upbuden, alltså kan tingsrätten ej understå sig arrendet däruti att fästa eller förwerka,och imedhlertid ej emot pröfwar om bördmannen hafver förmehr till egendomens inlösen och besittning framför arrendatorn som opskyldig är. Ärendet behandlades vidare men vi lämnar det här.

Stodh Pär Nilsson i Fremundshytta på Skinnskatteberg och vittnade huru hustru Karin i Gläfse hade bytt jord med sin broder, Lasse Pärsson i Pärsbo så att hustru Karin fick järn aff sin broder för sin dehl uti Bomersboo, och lade neder samma jern i Pärsbo sinom broder till handa, och hon fick jord efter honom igen i Gläffse.

* Lars Persson i Gläffse fick böta samma dag 3 daler och 1½ daler för möns räkning för mökränkning.

Tilltalade hustru Lisbeth i Gläfse, Olof Nilsson i Saxe om ett skepp stångejern som hennes man Halfvar Mattsson i Saxe gådt i Caution för hos Daniel Påhlsson i Hedemora det hon berättades ännu står obetalt och sigh fonderas om. Olof sade sig efter aftal lefwererat i dess ställe till Larsbo bruk2 skepp tackjern …..

Laga ting i Söderbärke A:1 volym 1 opaginerad den 21-22 januari 1681

Afsades emellan brödherne i Gläfse Erik, Perh och Lars Halfvardsson att de alle tre wåge själva hwar sin treding i hemmanet efter fadern intill nästa ting då de inkomma skall att disputera med hvarandra hurusom wilket fahl emedan berättades them icke alle kunna där blifva välbesuttna.

Anders Olssons hustru i Biörkeberget Margareta Johansdotter klagade öfwer Lars Halfvarsson som hennes son Johan Andersson, då han för ett år sedan tiänt honom 5 veckor för påsken, illa hanterat och slagit, så att han ifrån samma tidh intet haft sin hälso-dag, utan sidselidne 4:e dag Påsk igenom döden afgick, förmenades hon att Lars Halfvarsson warit wållande till hans dödh, berät-tandes dherjempte medh hans siukdom så hafva warit beskaffat, att sedan han kommit från Lars Halfvarsson, han har som oftast fått kräckningar och uppkastningar af vatten och galla, derpå somnat in och legat i hela 2:ne eller 3:ne dagar och sofwit, som ingen kunnat wäcka honom, under hwilken tidh han intet förtärdt hafwandes han en gång sedan Lars honom slagit, fallit baklänges från bordet i gålfwet, noch en gång när han till kyrkian skulle gå, fallit omkull uti ett dike, hwarest han legat till thes han moster kommit och hulpit honom upp, förmenandes hon att Lars endast orsaken warit till dhennes hennes sons siuka och dödh, efter han sigh sedan alltid skall hafva klagat öfwer det slag Lars gifwit honom i hufvudet.

Men Lars Halfwarsson swarade att han fuller drängen Johan Andersson dherför att han med en annan dräng Anders Andersson i Gläfse brutit sig in uthi hans källare och dher tagit sig dricka, måtteligen agat och gifwit honom några slängar, dock ej så hårdt att dhet honom skada kunnat, men berättade härwid att drengen hafer en sällsam och underlig siuka medan han honom tiänte, så att han ibland rätt som han suttit eller elliest giordt sitt arbete, fallit omkull, och legat stilla lika som sofwande, sampt ofta haft opkast-ningar, dhet witnen nogsampt skulle kunna berätta.

Drängen Daniel Larsson till tienst hos Anders Andersson i Spiutsbo och Norrbärke socken wittnade på sin Edh, att förlidet åhr då han tiänt hos Erich Hansson i Gläfse, har drängen Johan Andersson om en Söndag sedan dhe kommit från kyrkian och hade läsit för Prästen, fölgt honom hem, och dragit dheren stund. Sedan gick husbonden efter honom, och har Daniel fölgt Johan Andersson uthi portlidet, hwarest hans husbonde mött dhem hafwandes en stacke af en malensräg i handen, med hwlken han Johan slog och sedan spänd.

Andra dagen har drängen Johan Andersson wist hon 2:ne håhlbrack i marken som husbunden honom dagen föruth slagit, samt klagat sig ondt dheraf, men han likwäl samma dag warit på arbete och och dagswärk widh hälsbohyttan.

Lars Halfvarsson beropade sig på Nils Hansson, som honom också der tiente och warit att Johan haft den underliga siukan som moern berättadt förrän som han af honom slagen blef. Pålades honom altså till måndagens samma påberopade dräng Nils Hansson framskaffa.

I lika måtto Anders Simonsson i Säfwersbo, som äfwenså uti dhenne saken förwäntas något hafva att berätta.