36 år gammal går Carl Gustaf Säflund med i I.O.G.T. i Södermanlands distriksloge.
Det har gått över 40 år sedan hans far gick lärling hos Zettberg i Fristaden. Skråväsendet var borta. Förlagsverksamhet-en var borta. Hantverket hade ersatts av av maskiner med vars hjälp föremål tillverkades. En ny skicklighet, att hantera maskinerna, hade vuxit fram med industrialiseringen och den fabriksmässiga tillverkningen. Att kunna tillverka en komponent t. ex. en fickursfjäder i många hundra exemplar med samma egenskaper och storlek var styrkan i den industriella massproduktionen.
Carl Victor Heljestrand 1816 - 1861 bildade med sina bröder AB C V Heljestrand som utförde förgyllningsarbeten, fickursfjädrar, sågar, knivar, gjutstål med mera.
Lars Fredrik Ståhlberg 1812 - 1890 bildade Stålfors som tillverkade fäll- och täljknivar och så småningom bordsknivar.
Carl Oscar Öberg 1817 - 1880 bildade C O Öberg & Co som tillverkade filar.
Theofron Munktell som kom år 1832 på uppmaning av direktionen öfver Carl Gustaf stads Krono- och Gevärsfaktori och Eskilstuna Fristad, att därstädes anlägga en mekanisk verkstad, för att bereda Manufakturisterna tillfälle till erhåll-ande af ändamålsenligare redskap och verktyg, vid tillverkning av lås, byggnadssmiden och diverse manufakturarbeten, verkade för smedernas bildning i de nya tillverkninsmetodikerna genom grundandet av Söndags- och Aftonskolan. Han hade en märklig uppfinningsförmåga som han bland annat hade fått skolat hos Samuel Owen, vars verkstad han ofta be-sökte.
Sekreteraren i Jernkontoret hade mist sina tänder i överkäken. Munktell tog vaxavtryck av käken, göt en form, satte fast på denna unga färska hästtänder och åstadkom en tandgård så stark som naturliga tänder. Han tillverkade även den boktryckarpress som Lars Joan Hierta använde, då han tryckte första utgåvan av Aftonbladet.
År 1837 erhöll Munktell några obebyggda tomter på norra sidan om Eskilstunaån (Klosterström) och rättigheten att begagna vattenkraft från en dammlucka. Två år senare kunde han där ta en ny uppförd verkstad i besittning. Med åren fick han ytterliggare mark. Han tillverkade 1842 ett nytt maskineri till Gevärsfabriken i Eskilstuna. Kupolen och flygeltaket till det nya observatoriet i Uppsala år 1843 (Gustavianum). Kaminer till fängelserna och Kungliga Teatern, mekaniska vävstolar till Rydboholms fabrik och järnbeslagna kistor med lås till Riksbankens kassavalv (1845).