Page 78 - Våra rötter

Hemmingshyttan är en av de äldsta namngivna hyttorna i Dalarrna. Hemming återfinns i köpehandlingar om mark i Sörbo vid två tillfällen (Forsell 1877:54 f och Norman 1938:54) Norman uppger att det på platsen fanns en hytta eller bergsmansgård som hörde till Norberg redan omkring 1400 och att hyttan fortfarande 1539 hörde dit (1938:65f). I jordboken samma år sägs att hyttan ligger i Söderbärke socken. I jordeböckerna från 1541 – 1546 noteras: ”I Norberg, skogsskatt till Söderbärke”. Det vill säga, att skatten för hemmanet betalades till Norberg och skatten för skogen till Söderbärke socknar. I Bondes bergsverksförteckning från 1625 uppges hyttan ha två bergsmän och två osmundssmeder.

”Hemming köper jord från Sörby på en av deras utmarker och anlägger en hytta där på 1360- och 1370- talet. Hemming kan vara identisk med en Västeråsborgare U Stahre 1958:254, 255. Hemming är ett exempel på hur en bergsman går från hyttbrukare till bergsman med jord”. Citat ur Norberg och Järnet, sid 219.

I diplomatarium dalekalicum, som redovisar en del urkunder rörande Dalarna, enligt act 34 daterad den 17 september 1367 får Hemming i Hemmingshytto fasta på ängar. I act 37 och 38 daterade den 14 januari 1372 bekräftar Härads-höfdingen Magnus Enbjörnssons i ett dombrev Hemming i Hemmingshyttans åtkomst till jord och panträtt till hus och jord i Söderboda, Söderbärke socken samt i act 44 från 1383 finns Hans Stökars och Könika Tyskes bref och betyg om ett med Hemming i Hemmingshyttan i Söderbärke socken uppgjort och avslutat arvsskifte.

Nästan 200 år senare förtecknas Nils Larsson i den årliga räntan för Hemmingshyttan åren 1539-1564 och skattar 6½ hundrade jern. Nils är nämndeman 1550. Mantalslängd finns ej för åren 1565-1569.

Hans Larsson noteras för Hemshyttan åren 1570-1589 Är nämndeman 1592 och 1593. Året 1563-1566 var han skriven för (Västra) Djuptjärna i Norberg socken. En Jöns Larsson noteras för (Västra)Djuptjärna åren 1555-1597. Före honom skrivs Olof Svensson (år 1552).

Strödda domböcker och rättegångshandlingar 27 Västmanland 18 februari 1566

För alla de gode män som detta breff hender förekomma tå kennes jag Per Hansson Hilsing (härads) dommare öfver Bergslagen och Dalarna aff stormächtig högborne förste och herre her Erik ten 14 med Guds nåde Sweriges, Götes och Wenh sampt flera tes …... konung göre vetterligen tå laga ting med almogen hölits på Noorberg ten 18 dagen uti februari månad årom efter Guds börd 1566 uti ärlige man Engebright Olssons närvaro kom för rätta beskedlige män Holsten i Simblom och Erich Larsson i Fröberbönning fastade och oplote beskedlig man Nils i Hemmingshytton sin del som them tillfööl i Hemmingshytto för tolf fat järn hwilket te i godo nöije kendh redeliga opburit hafua och Hans Larsson i Djuptiärna för sin del i Hemmingshyttan opbar 30 …. och Hans skulle haf så losa ten delen igen som Nils i Hemmingshyttan tillföll i Diuptierna så att te oppå båda sidor wore wäll förnögda affhende tesse forskriffne Eric Larsson, Holsten och Hans Larsson sig och sina arfvingar och tilegnade Nils och hans arffvingom till everdeliga egor i skog och skiul, i wåto och torro, närby och fierre ingo undandatagi som täraff ålder tillegat haffver och än tilliggia kan och war tet lagbuudid och lagståndit som utvises i Jordabalken i annat och tionde capitel effter nemdens samtycke och laghens medgifft dömde jag förskriffne Nils teng till att niuta och bruka efter sinom egnom willia både for födda och ofödda och förbinder jag hvar och en wid sina 3 .. för min häredsdom här ytterligare oppå tala tessse are fasta som tå i nemden såto Olof Jönsson i Sundeboda, Lasse Olsson i Bastemoor, Wilken i Åmundsbenning, Hans Larsson i Diuptierna, Jöns Larsson ibid., Olof Nilsson i Ingolsböning, Tidika i Oloffsbönning, Lasse Håkensson i Giässe, Oloff Larsson i Fragg, Erik Larsson i Fröberbenning, Lasse Pärsson i Hedetierna, Jon Hanssson i Aåsböning till yttermer wisso och betre fornavning tå trychker iag witterligen mit signet nederför tenne min handskrift datum Norrebergh sochnestugu år och dag som förestår.

1571 Älvsborgs lösen,Västerbergslagen vol. 19:3 Söderbärke, hjälpskattelängd

Hans i Hemmingshyttan, 5 daler 2 öre ½örtug

Then 9 juli anno [15]93 hade Edla wälborne herre, her Bengt Ribbing lagmansting udi Söderbärke sockn. Dhit församblades almogen från Norberg, Skinnskatteberg medh Söderbärke sochn (med?) thesse godhe mäns närwarelse.

Sigfredh Henrichsson, Michel Ehwastersson, Hemmingh Pehrsson.

Nempneden: 12 namn noterade, bland andra nämns Olof Larsson i Westanfors, Norberg socken, Per Andersson i Rosendal, Norbergs socken, Michil i Diupboda, Norberg socken.

För rätten kom hustru Barbro i Hemmingshyttan medh tu gamble häradshöfdingebref uthgifne af Magnus Enbiörnsson häradsdom värdhafvande på Per Jönssons wägnar öffer Dala åhr 1367 på någre enge stycken som war köpt till Hemmingshyttan och klagade att Herman i Södbo hade henne någre bref ifrå[n], sköts upp tills vidare ransachning efter wedparten beropade sigh på beskedh.

Strödda domböcker och rättegångshandlingar 27 Västmanland 6 februari 1597

Allom them, som thetta mitt närvarandes öppna breff, händer att förekomma, tå bekänner iagh Albreckt Hansson migh häresdom-haffiandes i Bärgzlaghen och Dalarne, giör vetterligt att året efter Guds sons födelse 1597 then 6 februari, tå iagh lagha tingh hölt medh almoghen, på gamble Norbärgh, udhi fogdens närvaro, förståndigh Hemming Pedersons. Då kom för migh och nemnden Peder Hansson, samt Hemming Hansson på Hemmingshyttan i Söderbärke sochen, på alle sine syskon och egna, sampt och thess fadher brodher Iöns Larsson i Väster Diuptiärna i Norbärgs socken, och goffe samteliga och alle tillkänna, huru de hade giort, ett vänligt jordebyte sigh emellan, i så måtto, att Iöns Larsson, gaff sinom broders barnen som äro, alle Hans Larssons barnen på Hemmmingshyttan all then deel som honom tillkom-ma i förenemnde Hemmingshyttan som och ett litet torp, benemnt Knutsbodha, och P[eder] Hanssons samt Hemming Hanssons, medh alle sine syskon, goffe Iöns Larsson alle sitt fasta fäderne liggiandes i för-nämnde Diuptiärna och äffter att Ions Larssons deel var något litet mera och större än them han igen bekom, goffe Hans Larssons barn sinom fader broder optha benemnde Iöns Larsson, tu fat osmunds iärn, i förlikningh, hvilket iärn han kände sigh redeligh upburit haffua, till fullo nöje affhände nu optha benemnde Iöns Larsson, samma sinom deel i Hemmingshytta sampt och i Knuts-bodha ifrån sigh och sine efterkommande arffvingar och till sina broders barnen, förenemnde Hans Larsson och thennes arffvingar, till evärdeligh egoo, styra och rådha, styria och fara, innan gård och utan, när och fier, intet undantagit som till samma deel ligger, eller leghat haffver och änn medh någon rätt tillliggia kan.

Uthi like måtta till evärdelig ego affhende alle Hans Hemmmingssons barn, theras faste fädherne i Diuptiärna från sigh och sine arffvingar, och till sinom fader broder optha benämnde Iöns Larsson och hans efterkommande arffvingar till evärdeligh egoo. Styra och rådha, efter sinom egnom wilie som föreskrifvit står.

Detta står iagh till nemndens ransakningh de samtyckte samma byte alldeles rätt att vara, efter de goda mäns rannsakning i och sammtycke och begge parternas, frie wilia sampt …. ….. ….. tå dömde iagh samma byte fast och stadgat att bliffva, förbiudandes någon här på tala, widh hvars och ens 3 mark för min Häradsdoom.

Thesse tolf såto i nemnden, Mikel Ingebrecktson i Amsbo, Anders Ionsson i Öster Diuptiärna, Staffan Persson på nye hyttan, Iöns Matson i Malmtiärna, Hans Iönsson i Prästeboda, P Iönsson i Flengian, Holsten Persson i Halvardsbenning, Germund Bengtsson i Lifsdal, Lasse Vilkensson i Åffvestabodha, Oluff i Hedetiärna och Bengt Larsson i Brådefors att så i sanning och till thetta brefs bättre förkomningh tå trycker iagh mitt signet härunder som gifvit och skrifvit är år och dag som förstår.

Kommentar; Peder och Hemming Hanssons far Hans Larsson är avliden någon gång mellan 1589 och 1597. De köper ut sin farbror Iön Larssons andel i Hemmingshyttan genom att Iön Larssons får deras andelar Västra Djupkärn samt två fat osmundsjärn i för-likning.

1600:6 Hjälpskattelängd Dalarna-Västmanland CD 3219, Söderbärke s 16. Troedssons kommentar: Denna längd var bränd upptill men hade tydligen ändå räddats ur eldens klor vid slottsbranden i nästan 100 år senare. Hustru Barbro i Hemingshyttan, Sår årligen 2 osmund 4 öre, Haufver eng 12 sommarlass, Hyttegieldsjärn.

Årliga räntan 1604:8 Bild 119 Hemmingshyttan. Hustru Barbro sår årligen 2 spann, hafver eng 12 sommarlass.

Pär i Hemmingshytta tillsammans med Hans i fallet ½

Laga ting i Grenze, Dalarnas dombok 1:A1:8 folio 109. Den 24 januari 1606 renoverad dombok sid 303/304

Kom Ion Larsson i Pedersbo och lade några bref i rätta lydandes huru han hade köpt en hage samt ett härbärge och en stuga i Pedersboda aff Ingebrekt Olufsson, fordom fogde på Väster Sölfbergs gård för 15 skeppund tackejärn och 4 fat osmundsjärn, som breffet utvisar. Daterat den 1 marce 1579. (I originalbrevet står: som brefvet vidare innehållat).

Så ock ett bref lydande huru Hans Pedersson på Hemmingshyttan samt hans hustru, hustru Barbro [Larsdotter], samt och Peder Mattsson i Sundebo på gambla Norberg samt hans hustru, hustru Anna [Larsdotter] benämnd, vilka vore Jon Larssons hustrurs systrar, de hade sålt för förenämnde Ion Larsson hvar sina systerdel i Pedersbo, både hus och jord, för två läster osmundsjärn. Hade och Ion betalt giäll efter Lasse Pedersson, som var Ion Larssons hustrus, samt före-nämnde hustrurs (broder), så att på dem 2 läster 12 fat, skall och inräknas på samme systerdel. Tillsades bref.

Laga ting i Söderbärke den 16 mars 1608. Kom Källwast Holstensson i Fragg i Norberg och sigh förfrågade om han måtte få lösa igen en jordedehl i Persbo, Grangärde socken som hans hustrus moder, Hustru Barbro [Larsdotter] i Hemshyttan hade sålt till Jon Larsson i Pedersbo.

Peer Hansson, Hemming Hansson, Ånest Hansson samt Joen Stars

Peder Hansson, bonde och hustru 2 personer, gift dåtter 2 personer,

Hemming Hansson 2 personer, piga 1 person

Israel Hansson med hustru Marit 2 personer,

Joen Stark, bonde och hustru 2 personer.

Per Hansson f – 2 jern 1faat, Mågen f -2 jern 1faat, Hemingh husman f – 2 jern 1 faat, jänta f – 1 jern 5 lb.

Heming i Hemingshyttan är sexman och tillika länsman (bomärke H)

Per Hansson f - 4 jern 1 faat som föregående men ingen måg (ingår troligen i de 4).

Vol. 47, 4:e terminen 1617 (kort 4/7) Hemshyttan har utökats med Erik Nilsson (måg?) f – 2 jern 1 faat.

Pär Hansson - 1 jern ½ fat, hustrun gammal och bräcklig, Erik Nilsson – 2 jern 1 fat,

Heming Hansson – 2 jern 1 fa, dräng -1 jern 1 fat.

Årliga räntan år 1618 Per Hansson / Hemming Hansson

Den 15 juni 1625 sitter Hemming Hansson i Hemshyttan som nämndeman.

Årliga räntan 1629 [Hans] Hansson 1 måg 1 son

” Hemming Hansson 1 son 2 drengar

” Israel Hansson 1 son

Årliga räntan 1630 Hemming Hansson 1 son, 1 måg, 1 dräng

” Erik Nilsson 1 son

” Israel Hansson

Årliga räntan 1631 Hemming Hansson / Erik Nilsson

Manfolkslängden 1631 Hemshyttan i Söderbärke

Nils Hemmmingsson

Pär Nilsson måg

Erik Nilsson

Hans Pärsson son

Mantalslängd 1643, Hemshyttan

Hemming Hansson 2 söner + 2 döttrar + 1 sonhustu + 3 drängar

Peder Hansson 2 söner + 2 döttrar + 1 måg + 1 sonhustru + 2 drängar

Mantalslängd 1652, Hemshyttan

½ Nils Hemmingsson M + hu + bror + 4 systrar + 2 brorshustrur

Nils Eriksson M + hu + 3 systrar + dräng + piga

Hu Mari Hansdotter Hu + dräng + piga

Jb (jordbok) 1653 Hemming Hansson och Erik Nilsson

Jb 1660 Hemming Hansson och Erik Nilsson

Jb 1663 Hemming Hansson och Erik Nilsson

Mantalslängd 1665 Hemshyttan:

Anders Eriksson (!) M + hu + dotter + dräng.

Nils Eriksson M+Hu+ dotter

Marit Persdotter piga + förlamad

Henrik Hemmingson M+Hu+ dotter+tjänstefolk

Hans Nilsson M+Hu+son+tjänstefolk

Jb 1674 Hemming Hansson och Erik Nilsson Qwarnar: 2 st. Erich Nilsson, Per Andersson 1 st. Henrik Hemmingsson, Mats Nilsson

Presenterade Herr Lars Robsham en köpeskrift af dato den 23 juni sidstledne hwaruti Hemming Nilsson, Pehr Hansson och Anders Ersson i Hemshyttan hafva till honom uplåtit och försåldt hela hammarsmedian därsammastädes för 85 … tackjärn. Dock en tolftedehl i smedian undantagande som kommer på salige Nils Erssons hemman, begärande härpå förste opbud. Såsom nu detta kiöp direct löper emot kongl Resolutionen förbiudande sådan egendoms opkiöpande af borgare och bruksförvaltare; ty kunde man ej annat än protestera häremot; och Robham intet opbud annars bewillia än om han sin kiöpte rätt försälja will till någon bergsman igen och i sådan måtto köpet lagfara att han hemmulde sedan prestera kan. Klandrades och detta opbud på salige Hans Nilssons barns wegnar i Hemshyttan, skohlandes dheras dehl oförsåldt wara.

Upptogs den af framlidne Olof Pehrssons i Sörbo arfvingar anförde talan emot moderbrodern, nämndemannen Hemming Hansson i Waad, om den rättighet till 1/7 del uti Waadshemmanet, de å deras moders, salig hustru Cherstin Hansdotters vägnar, förmena sig böra utbekomma. Uppvistes bytesbrefet af den 5 januari 1699 emellan hustru Cherstin Hansdotter, dottern Margareta Olofsdotter sampt Brita Pehrsdotter.

Nils Larsson, noterad 1539-1564, Hans Larsson, noterad 1570-1589, Ion Larsson noterad i Väster Djuptjärn, Holsten Larsson i Simblom, Erik Larsson i Fröberbönning är bröder.

Hustru Barbro Larsdotter, dotter till Lars Persson i Persbo, är gift med Hans Pedersson V före 1697 i Hemshyttan.

Den 27 februari 1596 hölt välborne greve herr Erich Sparre lagmansting uti Söderbärke socken med allmogen i Söder- och Norr-bärke, Grenge och gamble Norberg socknar. Närwarande: Sigfrid Henrickson (tittel), Albrecht Hansson häradsdomare i wärdhaf-wande på welbördiga Mans Jacob Räfs wegnar, och Henning Pärsson befallningsman.

Nämnden; Michell Ingelbiörnssoni Tunbo, Holsten Persson i Halvardsbenning, Lasse Persson i Åwastebo, Hans Simonsson i Kallebo, Bengt Larsson i Bråfors, Lasse Wilkensson i Enwastbo alla i Norberg socken, Hans Persson i Wik och Holsten Persson i Wad, Söder-bärke socken, Lasse Svensson i Hagge, Nils Larsson i Stimmerbo och Niels Nilsson i Marnäs i Norrbärke socken, Trond Halfwards-son och Erich Olsson i Sunnansjö, i Grenze socken.

* Hustru Sara i Hörende uti Fernebo socken, talade efter någon jord i Gläfse som hennes fader Jon Larsson och hans broder Anders Larsson köpt hade af en benämnd Wilken Hansson, (noterad i den årliga räntan för Gläfse åren 1562-1563) och bytt så jord sig emellan. (ej att förväxla med Widich Hansson). Förenämnde Joen Larsson behölt deras arfjord i Fragg och Pedersbo, och Anders bekom för sin del köpeiorden i förenämnde Gläfse. Blef och derpå besittiandens alt emedan han lefde och hans dotter Anna erfde thet efter honom och hade thet hafwandes mehra till dhess att en benämnd Mats Nilsson, som är förenämnde Wilkens faders broders benämnd Germund dotters dotters dotter man som släktlinjen utvisar. Köpte de af förenämnde Wilkens dåtters man Per Larsson Helsing.

Thesligens af hennes brylling förenämnde Anders Larssons dotter och dått man thagandes der faste bref på oachtendt att han i förenämnde byte samma hennes fader och faderbroder sins emellan giordt hafver icke är fullbytt eller bekommit fullt wederlag för then kiöpejord. Swaraden, förenämnde Mats Nilsson, föregaf dhet wara hans bördeiord och dherföre rätten till att lösa henne igen. För dess och här en ytterligare beswärning utaf förenämnde hustru Saras medarfvingar om att skifta them emellan hvilken föror-saket är af the förste byte som giort är emellan förenämnde broder Joen och Anders Larssöner. Med then jord i Gläfse Thesliges Fragg och Persbo och parterna nu har för rätta icke wara als tillstädes therföre det uppskutits till häradsting att rannsakas om then jord i Gläfse udgifven är i wedlagh för then i Fragg och Persbo. Såsom och elliest huru dhetta ärende sig hafver.

Hela dalarna 1591-1593 KLHA1: Volym 2 (1560-1590 saknas!) Laga ordinarie ting i Norrbärke 13 jan 1592 sid 9 Lasse Persson i Gläffse fick böta samma dag för mökränkning.

Kopparbergs län Volym 42 laga sommartinget i Grenze 12,13,14,18, 19, 20 juni 1700 sid 728 (original opaginerad)

* Kärade Pehr Hemmingsson i Persbo till Anders Olsson dersammastädes med sine intressenter, påståendes att få ref och jäm-försel uti inägorna efter arfs och bördsrätterna. Men Anders Olsson, Anders Hansson och Olof Andersson invände sitt hemman af kiärr och moras vara upptagit och med wederbörandes samtycke, icke utan största kostnad upprögdt, förmente derför sig intet skyldige att gå till jämförelse med kiärandena, innan han lika upprögt af uthmarken, uppteendes kiöpebref af den 10 marti 1579 hvarigenom Engelbreckt Olofsson såldt och upplåtit Jon Larsson i Pehrsbo ett härbärge och en stuga för 15 skeppund sampt en hage för 7 fat osmundsjern, hvarest fasta är given den 24 januari 1606 (se nedan), såväl som på några andra lägenheter i Pehrs-bo, hvarigenom Halfvar Olofsson. Noch (Än) ett synsbref emellan Jon Larsson och Halfvar Olsson i Persbo, hvarigenom Halfvar Olsson fick Joen Larssons jord i hagen och Jon fick af honom del hemma i täckten. Item hafwer Halfvar Olofsson bytt med Hans Jonsson och gifvit honom en del hemma i täckten och gamla hemmanet, och Halfvar fick Hans Jonssons dehl i Hagen. Noch bytt med Nils Bengtsson sig en del till i Hagen emot jord neder i Byen, hvilka byten med häradsfasta är gillande den 31 januari 1644 af lagmansrätten confirmerad den 25 augusti 1648. Item hafver Halfvar Olofsson den 28 januari 1616 kiöpt Nils Jonssons i Gietbo hafvande dehl och arfsrätt i Pehrsbo för en läst 7½ hundrade osmundsjern, hvarpå fasta är gifven den 31 maj 1622.

Resolution: Såsom befants att Halfvard Olufsson i förtiden bytt sig till hagen, der han sedan bodde och svarandena nu efter honom bo, der öfver med confirmation gifven är den 31 januari 1664 och alt ifrån bytestiden Halfvar Olufsson eller dess arfvingar intet ägdt, hemjorden, utan synes således hafva bortbytt all sin del i hemtäckten jämväl sedermera å sin byggningsplats i hagen upp …. fält, ty ser rätten intet skäl eller grund för Pär Henningson och dess intressenter att komma till jämförsel uti inägorna med Anders Olsson och hans intressenter utan förklarar hwarför befogat att behålla det han igenom confirmerade byten fått och innehafva.

Hela dalarna 1544-1552 A1:1 folio 119 (sid 232) Norrbärke den 2 mars 1548

* Kom för rätta Peder Larsson i Stareboda [noterad i den årliga räntan för Nedre Starbo, Norrbärke socken åren 1545-1550] kungörandes huru han hade för någre år sedan under gode mäns närvara med sina mågar Lasse Andersson på Gudhsalahytto i Skedwi socken och Erik Nilsson i Knallansbönning i Grytenäs sålt beskedeligom mannen Lasse Persson i Pedersboda [noterad i den årliga räntan för Pedersbo åren 1539-1564] alla theras delar the åtte udi then Nordaste gården i Fragg liggandes på gamble Nor-berg för 2 lester och 4 fat jern, hvilket jern the kendes redeliga upburit hafva sig till fulla nöje och godha betalning. Afhände de forty sig samma hemman och i från sinom arwom under Lasse Persson och hans arwom till ewerdeligha ägho med hus, jord, techter, hytto, smedie leije, kvarn och kvarnställe, i watn och watuwerkom i wåta och torra, näärby och fierran, innan gårds och utan i skog och skyuul inget undantagno som ther under av ålder tilleghadt haffver och än här efter med någon rätt tillfinnas kan, och är samma hemman lagbundet och lagståndit som jordebalken betygar i thet 20 cap. Wittnen som kallade wåro om thetta köp som nu här för rätta thet bestode är Anders Olsson i Starboda [noterad i den årliga räntan för Nedre Starbo åren 1539-1569] och Peder Pålsson i Holenom [noterad i den årliga räntan i Holen, Norrbärke socken åren 1539-1571], efter Sveriges lags medgift och nemdens ja och wittnens wittnande dömde jag samma köp stadigt och fast förbyudendes allom här på oftamera puuleller kval göra efter thenne dag wider hwar theres 3 mark för min häradsdom. Thesse äre faste som stå i Nämnden.

”Fragg består av tre hemman, Norr- Mellan - och Södra gården som ligger samlade kring bygatan på ömse sidor om bäcken och hyttan. I Fragg, som ligger i mer höglänt och kuperad terräng, har bergsbruket och hyttans läge styrt anläggandet från början, där boskapsskötseln dominerar framför åkerbruket. Byns hustomter ligger centralt i inägomarken. Gårdarna och gärdena är särägda, således har varje gärde endast en ägare. Lindjordbruk dominerar byn, d.v.s. varje gärde brukades 2-3 år som åker och därefter fick marken vila i flera år och endast vallväxter odlades”.

”Fragg är ett exempel på att järnet varit kolonisationsdrivande i den meningen att utan järnhanteringen hade det sannolikt inte blivit en odlingsbyggd redan under medeltiden.” Se Norberg och järnet, Ing-Marie Pettersson Jensens avhandling tryckt 2012.

På 1650-talet köpte Per Nilsson Västgöte, som var gift med Karin Hemmingsdotter född i Hemshyttan, död 11 april 1664 i Fragg, brorsdotter till Kjellfast Holstenssons hustru i Mellangården i Fragg, halva Södra gården av en av Kjelwast Holstenssons mågar. Där placerade Per Nilsson sin dotter Barbro Persdotter gift med Eric Ersson från Hinsebo, en ättling till Hennika i Vad. Från den andra mågens söner köpte sedan Per Nilssons son och sonson den andra hälften av Södra gården. Per Nilsson Västgötes son Lars Persson gifte sig in i Norra gården och löste ut Karin Esbjörnsdotters syskon så att han blev ensam ägare.

Per Nilsson Västgöte köpte av sons Carls svärmor halva Mellangården. Senare omkring 1740 köptes den resterande halvan av Mellangården av Per Nilssons sondotters son. Per Nilsson Västgöte med ättlingar köper med andra ord in med tiden samtliga gårdar i Fragg vilket Arne Sohlström skriver om i ”Ättlingar till Per Nilsson Västgöte”.

Laga ting i Söderbärke den 16 mars 1608 Volym folio 97

* Kom Kelwast Holstensson i Fragg i Norberg socken och sigh förfrågade om han ej måtte få lösa igen en jordedehl i Pedersbo, som hans hustrus moder, hustru Barbro (Larsdotter) i Hemmingshyttan såldt hade till Jon Larsson i Pedersbo. Därtill svarades att hvar ej därpå stadfäst efter lagen, då må Källwast den igen lösa.

Husförhörslängd 1628 i Fragg: Kälwast, döttrarna Malin Kälwastdr o. Marit Källwastdr. Jan Eriksson. Erik Joensson

Vigda 24 juni1638 Anders Mattsson i Andersbenning och Malin Chelwastdottr i Fragg.

Vigda 24 sep1643 Germund Olsson i Livsdal med Brita Kjelvastdotter i Fragg V 5 augusti 1654 i Fragg

Vigda 26 augusti 1655 Germund Olsson i Fragg med Brita Esbjörnsson i Fragg V 1 januari 1668 i Fragg

Hans Efriksson i Fragg, thalade till Holsten Persson i Wad om sin fäderne iord i Wadh. Swaranden förenämnde Holsten lade fram ett Thomas Simonssons häradshöfdinge dombref utgifet på dhe åhr 1586 then 19 decembris innehållandes att förenämnde Hans Efriksson hade sålt sin faderbroder Per Henniksson samma hemman och warit lagbundit och lagstån-dit. Klagande sade sig icke hafva såldt uthan pantsatt samma jord, thessföruthan gaf han före sigh hafva köpt af en Holstens syster benämnd Barbro (Persdotter) två systerdelar i förenämnde Fragg, som ähr dheras moders iord och the lofvade honom samma iord behålla för thet han untte och upläth theras fader sin fädernes iord. Blef afsagt att Holsten Persson skulle blifva widh sitt köp och förenämnde Hans Efriksson bekomma sine penningar igen, som han utgiffvit hafver för Barbro för hennes möderne iord i Fragg och elliest hwad han byggt och kostat hafver på hemmanet N: till 10 fat eftersom synemän dhe deröffwer warit hafver, härom samtychte och parterna emellan räknat hafver.

Laga ting i Gambla Norberg sn. A1:9 den 15 februari 1610 folio 422 (Tredje resan den 20 augusti 1611, folio 456)

Kiälwast [Holstensson] i Fragg biuder up nu första resan en brodersdel i Fragg köpt af Bengt Pedersson i Gässe för 4 fat osmundsjern

Än en systerdel ibidem utaf hustru Anna Pärsdotter för ett fat osmundsjern

Item en systerdel i Fragg köpt af hustru Anna i Näsby i Söderbärke för fyra fat.

Igen en systerdel i Fragg af hustru Barbro i Norberg by för 3 fat

Igen en systerdel i Fragg af Oluff Torstensson i Tolfsbo för 3 fat.

Peder Östensson i Halfvardsbenning biuder upp första resan en systerdel i Fragg köpt af hustru Maria Halfvardsdotter i Wik för 4 fat.

Dalarnas dombok KLHA1 som även kallas Jöns Pederssons dombok 1544-1559 som transkriberats av postmästaren och kulturhistorikern Helmer Lagergren (1862-1947 i Falun. Den 18 januari 1546 på Norberg thet gambla hölts ting

* Kom för rätten Tydeka Hermansson i Olsbänning med sina bröder och talade till Germund Beinctsson (Bengtsson) i Lifsdal om then faders brodersdel uti förenämnde Lifsdal som var hans rätta arf. The wiste icke hwadh bettaladt war eller eij.

Swarade Germund thet alt betalad wara dogh kunde han thet ej med fullom tyghom bewisa så att the hade någon tid warit någen vittne tillkalladt. Loot jach (Lät jag) thet till nemdene ransakan. The ransakade att det hade wel warit upplyst länge sedan icke kunde the dragha till mines hwad the waar meer tillgiort. Thet samma vittna och Härmans syster som och en systerdel uti samma Lifsdal åtte vider namn hu Anna i Glefse att Herman hade ther uppå penningar uppburit men hon mintes icke hur mycket. Dock bleve de så förente thet Tydika begärde med sina bröder tu fat iärn och föreskrivne Germund halft annat fat jern thermed de blefve åtskilde och werkade wara aldeles wälförnöjda. Afhende så sig och sinom arvom thess faders brodersdel och tillägnade honom förnämnde Germund och hans arvom med tess allom tilåghom ewderlegha.

Sammalunda stod och förenämnda hu Anna för rätta och erkände sig hafva upburit sin fulla betalning med tu fat jern för sin syster-del uti förenämnde Hytto Lifsdal efter sin egen vilja af förenämnde Germund Beinctsson Afhände hon sig för thenskull och sinom arvingom then systerdel och tillägnade honom förra omtalade Germund och hans arvom till everderliga ägo med allom tess tilåghom och fanns med fulskäl att thet köp hade länge nog lagståndigt och warit laglyst.

Dömde jag samma köp stadigt och fast obrutzlighet hollas efter denna dag wider hwar the 3 marci for Häradsdomen tesse äre fast som tå i Nämnden såte.

I ovannämnda släktlinje för Gläfse sägs ”Thenne Wilken sålde Gläfse till Anders Larsson och Ion Larsson som står på vänster handen på andra sidan för 30 fat osmundsjärn”.

Dessvärre står det ej när, vilket år, försäljningen skedde. Den kan ha skett redan 1564 för då upphör noteringen av Wilken Hansson för Gläfse eller den kan ha skett senare. På 1590-talet kommer dock klagomål från ättlingar. Hustru Sara i Hörende, dotter till Las Rafvalssons dotter och gift med Ion Larsson i Persbo i hans 2:a gifte klagar i rätten.