Page 167 - Våra rötter
Huvudmeny:
Geografiskt > Ångermanland
Översikt Burträsk & Nordmaling
Burträsk
Socken i Vesterbottens län, kring sjöarne Burträsket, som genomflytes av Bureelf, och Byggdeträsket, som upptager Göksjön med Risån, äfvensom Sikån och Tallån, men hvars utlopp kallas Rickleån. Socknen når i nordväst ända till Lycksele lappmark, medan Skellefteå landsförsamling och sydligare socknar skilja dem från Bottniska viken. Den bebygda trakten ligger i öster, der större vägar finnas, vesterut vidtaga vidsträckta,högt belägna bergs- och skogstrakter, som förete en rikedom af sjöar. Åtskilliga sågverk förekomma, af hvilka Benbergsvattnet, Brattfors och Andersfors äro de betydligaste.
Skellefteå
Stad i Vesterbottens län, belägen vid Skellefteelf, omkring 1 ¼ mil ofvan hennes utlopp i Ursfjärden af Bottniska viken, där stadens hamn Ursvik är belägen. Den år 1845 med stadsrättigheter försedda platsen är regelbundet bebygd med nätta hus, men räknar blott 811 invånare och är således en av de mindre städerna i Norrland. Stadens område består egentlig-en av två hemman Böle. Handeln är ganska ansenlig och marknad hålles i mars och september. Ångslupar underhålla förbindelser mellan staden och Urs-viken. Skjuts lämnas till Frostkåge 1,8 mil, Innervik 1,2 mil, Medle 1 mil,Ursviken 1,2 mil,Ragvaldsträsk 1,8 och Varuträsk 1,4 mil. Kring staden och i synnerhet nedanför den, videlfven, ligga talrika ställen, däribland flere betydliga sågverk. Strax ofvanför staden höjer sig vid älfven den stora och ståtliga kyrkan för Skellefteå stads- och landsförsamlingar, hvilka bilda ett regalt pastorat i Her-nösands stift.
Fredrika
Socken i Åsele lappmarks tingslag, Västerbottens län omgifven av Lycksele socken i nordost, Bjurholms socken och Ångermanland i sydost och Åsele i nordväst, kring Lögde älfs och Gide älf öfre lop. Bergstrakt av omkring 900-1,100 fots höjd över havet. Enstaka toppar nå över 2,000 fot. Genom socknen går vägen Umeå – Åsele och vid denna och Viskasjön ligger kyrkbyn med poststation och gästgiverigården Berget. Härifrån går en landsväg söderut utmed Gide älf och till Örnsköldsvik. Socknen kallades fordom Viska. Lappbefolkningen är ej betydande och sammansmälter med nybyggarna.
Nordmaling
En socken i liknämnt tingslag af Västerbottens län, vid Bottniska viken, kring Lögdeälfs och Öreälfs nedre lopp. Vid havet finnes betydlig skärgård, ovan hvilken sandmoar och mossar vidtaga; berg uppträder mest i västra och i norra delarna. Vid den från havet inträngande betydliga Nordmalingsfjärden ligga kyrkan och den stora byn Lefvar. Platsen har regelbunden ångbåtstrafik. I Lefvar finnes gästgivaregård och marknadsplats. Stora anläggningar äro Olofsfors järnbruk, sågverk och kvarn. Håknäs sågverk och kvarn, Rundvikens sågverk, Hyngelsböle sågverk, Leduåfors sågverk och kvarn samt Kylörns och Nordmalings skeppsvarv. Många hemman ägas under dessa, i synnerhet under Olofsfors.
Mindre betydliga sågverk äro Torrböle, Hörnsjö, Ångersjö, Brattsbacka, Mullsjö, Brattfors och Djupsjö.
Ur C. M. Rosenbergs Geografiskt statistiskt handlexikon öfver Sverige som beskriver förhållandena kring 1880-talet.
Våra rötter härifrån har delats upp i avsnitt för att förenkla läsandet. Här följer Kajsa Stina Gustafsdotters rötter, gift med Sven Persson.
Gustaf JOHANSSON 1791-1822
Gustaf föddes den 28 april 1791 i Norsjön nr 12, Skellefteå socken. Han avled den 10 mars 1822 i Bredträsk, Fredrika socken. Husförhörslängden meddelar:
HFL Fredrika 1811-1820 p 4 Holmsjö nr 3
Bonden Johan Norström 1752 Gift 1782 Ut till Umeå 1812
Hu Anna Andersdotter 1759 " " " " " "
Son Gustaf 1791 Gift i Bredträsk Vår Gustaf med sina föräldrar och syskon
Dot Märta Helena 1795
Son Samuel 1795
Son Nils 1798
Son Fredrik
Dot Anna Caisa 1803 30/8
Dot Maria Stina 1805 29/
Sonen Johan Norström 1783 7/9 UT 1818 till Bjurholm
Hu Anna St Pehrsdr 1783
Dot Cath Elisabeth 1813 18/7
Son Joh Petter 1816 23/7
Samt under Fredrika 1811 -1820 p 8 Bredträsk nr 1
Bonden Paul Pehrsson 1762 Gift 1809
Hu Ingeborg Hindricksdr 1770
Dot Elisabeth 1783 Gift 1813 till Arnäs
Dot Anna Catharina 1793 Gift 1817
Dot Sara Greta 1799
Son Paulus 1800 30/5
Son Pehr 1810 28/3
Son Olof Hindric 1812 17/5
L. B. Gustaf Johansson 1791 Gift 1816 Vår Gustaf med sin hustrus föräldrar Paul och Ingeborg
Hu Anna Cajsa Paulsdr 1793
Son Johan Petter 1817 11/2
Dot Cajsa Stina 1819 20/10
Fader Pehr Pehrsson 1732 V 1811
Hu Cath Pålsdr 1739 6/2 V 10 jan 1820
Dot Anna Helena 1785 Gift
Den 26 december 1816 vigs Gustaf med Anna Catharina Pålsdotter. Efter giftet flyttade familjen Gustaf till Bredträsk där han för-sörjde sig som bonde. Paret fick två barn; Johan Peter född den 11 februari 1817 i Halfpundsjö, Frederika socken samt Kajsa Stina född 20 oktober 1819 i Bredträsk, Frederika socken. (vår ana).
Anna Catharina gifter om sig efter sin makes död 1822 den 16 april 1827 med Sockenskräddaren Johan Stenlund född ~1786. De får i Aspsele, Fredrika socken dottern Anna Lisa. Familjens vidare öden är ej kända.
Johan JOHANSSON NORSTRÖM 1752-1817.
Bonde. Född den 10 augusti 1752 i Blåbergsliden, Burträsk socken, Västerbottens län. Soldat nr 65 vid Västerbottens regemente. Antagen den 12 juli 1779 - Avsked den 8 oktober 1790. Han var 11 kvarter och 3½ tum lång.
Ur Skellefteå Landsförsamlings och Frederikas HFL inhämtas att Johan och Anna vigdes år 1782 samt att Johan är född 1752 och Anna 1759. Vigselbok för Skellefteå Landsförsamling saknas fram till år 1800.
Husförhörslängd Skellefteå 1771-1801 Norsjö 12 - 13.
Dessvärre saknas sidan för Norsjö 12 för den tidsperiod som troligen berör vår Norström´s tidiga familjeliv. Familjen finns dock inflyttad 1803 i Norsjö 12½.
HFL Skellefteå 1801-1808 p 223 Norsjö 12½
Johan Norström 1752 Gift 1782 IN 1803 UT 1804 till Åsele
Hu Anna Andersdr 1759 IN 1803
son Johan 1783 IN 1803 UT 1805 till Åsele
son Anders 1785
Gustaf 1791 IN 1803
Martha Lena 1793 UT 1805 till Åsele
Samuel 1795 IN 1803
Nils 1798 IN 1803
Fredrik 1800 IN 1803
HFL Frederika 1800-1810 p 28 Stennäs (Frederika bildades 1799 genom delning av Åsele socken).
Johan Norström 1752
Hu Anna Andersdr 1759 Fader Anders Nilsson med hu i Bastuträsk
Johan 1783
Anders 1785
Gustaf 1791
Märta Helena 1793
Samuel 1795
Nils 1798
Fredric 1800
Anna Catharina 1803
Maria Christina 1805
Johan köper 1/8 mantal år 1809 i Holmsjö genom byte av gård med Elias Ersson. Den 14 januari 1811 överlåter han gården genom avhandling till sonen Johan född 1783. (Se barn nr 4:a)
Enligt HFL flyttar Johan och hans hustru Anna till Umeå år 1812. Den 14/26 maj 1817 avled/begrovs bonden Johan Norström från Bracksela, Bjurholms socken död i bröstfeber 65 år gammal och den 25/30 maj 1830 dog och begrovs änkan Anna Andersdotter i Bjurvik, Bjurholms socken av ålderdomsbräcklighet 72 år gammal.
Parets barn: Johan född 29 september 1783,
Anders född 10 april 1785,Samuel född 4 augusti 1787,Gustaf född 28 april 1791 (vår ana),Märta Helena född 17 september 1793,Samuel född 17 juli 1795,Nils född 20 september 1798,Fredric född 7 januari 1801,Anna Catharina född 30 april 1803,Maria Christina född 29 september 1805.Barn 1-8 är födda i Norsjö 12, Skellefteå socken och barn 9-10 i Stennäs, Frerika socken.
Pål PEHRSSON 1762-1832
Bonde, Född 26 november 1762 i Bredträsk, Nordmalings socken. Gift 1.0 den 3 oktober 1790 med Anna Andersdotter född 15 februari 1761 i Norsjö, Arnäs socken. Hon avlider den 31 januari 1808 i Bredträsk 43 år gammal. Vigd 1790. Blev moder till 8 barn varav en son och tre döttrar leva.
Parets barn: Anna Catharina född 20 januari 1793 (vår ana),
Maria Helena född 22 maj 1795 död 6 december 1795,Petrus född 7 augusti 1766 död 19 september 1796,Anders född 1797 död 7 juni 1805,Sara Greta född 1799,Paulus född 30 maj 1800,Johan Peter född 7 maj 1804 död 1 augusti 1804– alla i Bredträsk, Nordmaling socken.
Gift 2.0 den 6 april 1809 med Ingeborg Hindricsdotter född 7 mars 1770 i Brandtjäll, Anundsjö socken, med vilken han hade två barn: Pehr Pålsson, född 28 mar 1810 Bredträsk, Fredrika död 29 jul 1811. Olof Hindric Pålsson född 15 maj 1812 Bredträsk, Fredrika socken. Änkan Ingebrog Hindricksdotter avled den 22 mars 1840 i Bredträsk, Fredrika socken
År 1832 den 12 mars förrättades Bouppteckning av undertecknade efter avl(idne) Pål Pehrsson i Bredträsk som med döden avgick den 16 sistlidne februari och efter lämnat änkan Ingeborg Hindricsdotter samt fyra lefvande barn; sonen Påhl Påhlsson närvarande och omyndiga sonen Olof Hindrek 20 år hvars rätt bevakades af Anders Norström i Bredträsk, dottern Anna Cajsa gift med Bonden Jon Stenlund i Aspsele, dottern Sara Greta gift med bonden Zachris Strömberg i Bahlsfors. Boet uppgafs af enkan.
Bland tillgångarna fanns; En stuga med sex knutar, 3 par fönster med mur. Boets beållning blev 54.44.4.
Johan JOHANSSON 1729-1816
Född ~ 1729 på okänd ort. Den 21 april 1816 avled Johan Johansson, gammal torpare, på slutet fattighjon i Ljusvattnet, Burträsk socken. Enkling för 1 år sedan. Död af åldersdomsbräcklighet 87 år gammal. Gift 10 november 1751 med Maria Tomasdotter från Risträsk, född ~ 1730 på okänd ort. Avliden 1815 i Ljusvattnet, Burträsk socken.
Parets barn: Johan född 10 augusti 1752 i Blåbergsliden, Burträsk (vår ana),
Thomas född 5 juni 1754,Marie född 23 april 1758,Nils född 8 november 1760,Anders född 25 april 1763,Samuel född 26 mars 1766 död januari 1767,Sara född 21 november 1767,Samuel född 6 maj 1769,Catharina Elisabet född 5 november 1775 samtAnna Margretha född 27 september 1778 död 28 november 1792.Barn 1-8 är födda i Blåbergsliden och 9-10 i Ljusvattnet
Anders NILSSON 1735-?
Född den 8 december 1735 i Bastuträsk, Skellefteå socken. Bonde i Bastuträsk nr 2. Gift 1.0 år 1753 enl Knut Lundberg med okänd. Senare forskning visar att hon heter Marieta Olofsdotter född 14 augusti 1731 i Långträsk nr 2, Skellefteå socken.
Parets barn: Nils född 10 april 1755,
Olof född 10 november 1757,Anna född 18 april 1759,Anders född 28 oktober 1761,Nils född 3 april 1763,Anders född 23 februari 1765 samtJohan född 2 september 1766– alla i Bastu-träsk, Skellefteå socken. Var och när Anders och hans hustru Marieta har avlidit är ej känt.
Pehr PEHRSSON 1732-1811
Född den 27 juni 1732 i Djupsjö, Nordmaling socken. Gift den 9 december 1759 med Catharina Pålsdotter född 6 februari 1739 i Mjösjö, Nordmaling socken. Parets barn: Christina född 6 maj 1761,
Pål född 26 november 1762 (vår ana),Carin född 17 september 1764,Maria Elisabeth född 26 januari 1766,Pehr född 11 oktober 1770,Gabriel född 27 maj 1778 död 1781,Anna Helena född 1 januari 1783- alla i Bredrträsk, Skellefteå socken.
Om Påls far sägs i Dödsboksnotisen;
Den 14 maj 1811 avled förre bonden Pehr Pehrsson i Bredträsk, Fredrika socken. Han var född i Nordmaling och Djupsjö den 27 juni 1732 af bonden Pehr Jonsson och och dess Hu Christina Pehrsdotter. Var hemma tills han blev 16 år. Tjente sedan några år hos sin broder på fädernehemmanet tills han år 1769 gifte sig med Nybyggardottern Catharina Pålsdotter i Bredträsk. Deras 51 åriga äktenskap har varit välsignat med 7 barn, 3 söner och 4 döttrar av vilka 1 son och 4 döttrar nu lefva. Han har till det mesta af RIS OCH ROT upparbetat de kronohemman i Bredträsk som 2ne deras barn nu sitta välbelåtne på. I yngre åren hade han god hälsa men i ålderdomen har han varit mycket besvärad af ålderdoms-bräcklighet. Han afled efter ett helt dygns sjuklighet af ålderdom den 14 maj kl. 2 om morgonen.
Catharina Pålsdotters dödsdatum och ort är ej känt.
Fredrika socken bildades år 1799 genom delning av Åsele socken. Ända fram till dess att Fredrika kyrka byggdes står Bredträskbor-na inskrivna i Nordmalings församlingsböcker men de tillhörde Åsele vidsträckta socken! När det var visitation uppe i Åsele den 10 januari 1765 angav sexmännen att nybyggarna Jon Ersson, Per Persson och Daniel Pålsson på ett halvt år ej varit i kyrkan. De "skyldiga" var närvarande.
Daniel Pålsson (bror till Catharina Pålsdotter) fick intygat att han sista storböndagen varit vid Åsele kyrka, ehuru han då inte visat sig för prästerna, och han påstod att både han och Per Persson brukade gå till Nordmalings kyrka och där njuta församlingens nådemedel. Därtill ville Daniel Pålsson göra gällande att han endast hade 6½ mil till Nordmalings kyrka medan vägen till Åsele kyrka skulle vara hela 7 mil "och är ensam om vägen".
Daniel Pålsson kunde "försvarligen sin Christendom" men nybyggarna förmanades allvarligt att så mycket som möjligt bevista guds-tjänsten i Åsele och att ifrån Nordmalings- och Åsele prästerskap skaffa sig intyg om kyrko- och nattvardsgång.
På tinget i Åsele 1792 får vi veta att Bredträskborna hade sin kyrkväg över Aspsele, men eftersom de hellre for till Nordmaling, be-talade de i stället 24 skilling till Nils Winter i Aspsele och denne fick väga själv!
Stina Lovisa GUSTAFSDOTTER 1824-1909
Född den 13 juli 1824 i Bredträsk, Skelleftåe socken död 9 september 1909 i Mo bruk, Mo socken, är gift den 6 novmeber 1859 med änklingen och sågarbetaren Sven Persson 1817-1889 i hans andra gifte.
Parets barn: Nils Johan född 9 april 1859 i Bredträsk, Fredrika socken,
Emma Lovisa född 13 juni 1861 i Aspsele, Fredrika socken,Sven August född 17 maj 1864,Anna Brita född 18 juli 1867 samtErik Anton född 14 mars 1870– de tre senare i Mo bruk, Mo socken.
Gustaf JOHANSSON 1796-1856
Gustaf är född den 24 augusti 1796 i Bredträsk, Nordmaling socken, Avliden den 3 augusti 1856 i Bredträsk som nu hör till den ur Nordmaling utbrytna socken Fredrika. Han vigdes 1818 med Stina Hansdotter med vilken han fick barnen:
Johan Gustaf född ~1819,Christina Margareta född 1 mars 1821V 13 mars 1821,Anders Gustaf född 28 augusti 1822,Stina Lovis född 13 juli 1824,Nils Petter född 28 oktober 1826,Jonas Gustaf född 21 maj 1829 död 16 februari 1831,Jonas född 26 februari 1831,Cajsa Greta född 16 augusti 1835, samtBrita Lisa född 20 februari 1839– alla i Bredträsk, Frederika socken.
Johan ERSSON 1754-1803
Den 24 januari 1803 döde af Qickt eller ledvärk bonden Johan Ersson i Bredträsk och begrofs den 6 feb 1803, 49 år gammal. Född i Nodmaling. Ingick äktenskap 1779 med dess nu efterlevande enka Christina Pehrsdotter och undfått med henne hemman i Bred-träsk. Under 24 år sammanlefnad med bemälte dess hu har han aflat 14 barn af hvilka nu 7 lefva. Dödsboksnotis i Fredrika 1803.
Parets barn: Catharina Margareta född 23 januari 1784,
Anna Christina född 29 januari 1786,Erik född 19 oktober 1787 död 1790,Petrus född 2 september 1789,Johan född 2 juni 1791,Brita Lisa född 7 september 1792,Sara Charlotta född 14 juli1795,Gustaf född 24 augusti 1796,Maria Lovisa född 23 mars 1798,Eva Lena född 26 januari 1800,Carl Fredrik född 13 maj 1801 död 25 augusti 1801 samtJohanna född 13 augusti 1802– alla i Bredträsk, Fredrika socken.
Johan Ersson hustru Christina Pehrsdotter född den 6 maj 1761 i Bredträsk, Fredrika socken är dotter till bonden Pehr Pehrsson och hans hustru Catarina Pålsdotter.
Anders NILSSON 1724-1797
Föddes den 23 augusti 1724 i Norsjö, Arnäs socken. Den 23 december 1797 begrofs Bonden Anders Nilsson i Norsjö af Rödsot 73 år gammal. Den 28 dec 1750 vigdes Anders Nilsson i Norsjö med pigan Lisbetha Johansdotter i Rullböle, Arnäs socken. Den 17 januari 1779 begrofs Anders Nilssons Hustru i Norsjö Lisa Johansdotter af Wattusot. 58 år gammal.
Parets barn: Helna född 16 maj 1752,
Johan född 11 oktober 1753,Nils född 17 december 1754,Margeta född 28 mars 1756,Anders född 12 april 1757,Lisbeth född 1 oktober 1758,Petrus född 25 november 1759,Anna född 15 februari 1761 (vår ana),Karin född 7 augusti 1762 samtElisabeth född 29 januari 1765.
Johan OLOFSSON GÖÖS 1687-1767
Född den 13 september 1687 på okänd ort. Död den 18december 1767 i Blåbergsliden, Burträsk socken.
Notiser för födsel, vigsel och begravningar före 1740 föreligger ej. I stället har i förhörsböckerna införts släktanteckningar som kompensation för de saknade källorna. HFL 1750-1768 p 95 Blåbergsliden redovisar följande personer samt släktanteckningarna nedan som ger mer information.
HFL Blåbergsliden p 95 år 1750-1768 Släktanteckningarna:
Nybyggaren Johan Olovsson Gös f 1687 död 18 dec 1767 Johan Olovsson Gös f 13 nov 1687 död dec 1767
Hu Märta f 1688 död apr 1764 1708 g m - -
Son Johan Johansson f 1729 död 8 apr 1816 1721 g m - -
Hu Maria Thomasdotter f 1730 död 815 från p 118 1724 g m Martha f 17 mars 1689 död i nov 1764
Son Johan f 1752
Son Thomas 5/7 1754 Linder
Dotter (inget namn) Hörer till Ljusvattnet
Son Nils Johansson f 1760
Dotter Maria f 1759
HFL Blåbergsliden 1744-1768 p 80
Johan Olofsson Gös Johan Johansson f 1729 död i apr 1816
Hu Maria g 1751 m Maria Thomasdotter f 1730 död 1815 från p 118
son Johan Barn: Johan 10 aug 1752
dess hu Maria Thomas 5 jul 1754 Linder
Margare Maria 23 apr 1758 G 1782 m .......
John Anders 25 apr 1763 Artillerist i Sveabor
Sara 21 nov 1767 g 1803 m Pehr Olovsson p 94
Samuel 6 maj 1769 utflyttad 1788
Caisa Lisa 5 nov 1775 g 1797 m Olof Anders Harr p 91
Anna Greta 27 sept 1778 Död 28 nov 1792
Kommunion 1751-1765 p ? några sidor efter Prestbolet
Johan Gös
Hu Marath
son Johan
Hu Maria
Den 18 dec 1767 avled Joh Olofsson ifrån Blåbergsliden 75 år gammal. Se p 95 i HFL. Enligt notering i samma HFL är hustrun Maria avliden 1764. Finner henne ej i dödsboken. Kan hon vara begravd på annan ort?
HFL Burträsk 1710-1729 p 95 Soldatrote nr 28
Johan Göös 13 feb 1687 Gift 22 nov 1708, 19 nov 1722, 1 nov 1724
H Märet 17 mar 1689 Gift 1 nov 1724
Paret ströks i kommunionen 1730-1741 rote 28. I November 1764 avled Johan Olovssons hustru i Blåbergsliden 85 år gammal. Se pag 95.
Olof Göös ser ut att ha varit gift ytterliggare och tidigare två gånger: Dels den 22 november 1708 och dels den 19 november 1721. Bägge gångerna är hustrun okänd till namn och andra data. Gift med Märet den 1 novmeber 1724.
Thomas ERIKSSON 1701-1761
Född den 18 juli 1701 på okänd ort. Notiser för födslar, vigslar och begravningar före 1740 föreligger ej. I stället har förhörsläng-derna kompletterats med släktanteckningar som följer:
HFL Risåträsk 1726-1750 p 58
Thomas Ersson 1701 d 18 juli
Hu Maret 1689 feb Gift 1719
Mod Hu Märet 1673
pigor och gossar
son Eric 1720 3 nov FB börjar 1740.
son Nils 1723 maj
son Olof 1729 nov
Den 11 maj 1761 avled Thomas Eriksson i Risåträsk 63 år gammal. Hans mor heter Märet och är enligt husförhörslängderna född 1673, troligen död i juni 1748. Hans far bör heta Erik med tanke på Thomas Erikssons patronymikon.
Nils JOHANSSON 1708-1742
Bonde i Bastuträsk nr 2 enligt mtl 1741. Hustru är noterad för år 1742 vilket gör det troligt att vår Nils Johannson avled 1741/1742.
Hans änka Anna Andersdotter född 24 mars 1707 äktar 2.0 år 1742 Lars Andersson med vilken hon har två barn, Nils född ~ 1746 och Sara född ~ 1747.
Lars Andersson var tidigare gift år 1732 med Elsa Persdotter född 1687 från Kågeträsk 5. Denna Elsa var gift tidigare med Jon Jönsson Skytt.
Efter Anna Andersdotters död omkring 1748 gifte Lars Andersson sig 3.0 med Lisa Hermansdotter f 1715, änka efter Anders Eriksson i Granbergsträsk.
Nils och Annas barn: Johan född 8 december 1730,
Carin 22 januari 1732,Lisa 15 juni 1734,Anders född 8december 1735 (vår ana),Margareta född 22 april 1737 samtAnna född 25 september 1739– alla i Bastuträsk, Skellefteå socken.
Olof OLOFSSON 1692-1758
Bonde i Långräsk nr 4. Soldat under rote 62 "Nimmernychter" (=aldrig nykter) enligt mantalslängden 1711-1721. (Han bytte ut sig och brukade från 1722 hemgården).
Vid roteringen 1695 berättades att det under byn inte fanns några utjordar, förutom en äng som tillhörde Pjäsörn. Åkerjorden var frostig och brukades i mindre omfattning, men skogen var tillräcklig. Man sågade varken bräder eller brände tjära. Det fanns gott om mulbete i skogen och byn hade 3 små mjölkvarnar.
I jordrannsakningsprotokollen från 1749 sägs att det inte går att nyodla mera åker och äng. Åkern är frostigaktig och det är sällan som åkern inte fryser. Skogen är tillräcklig, men varken tjärbränning eller sågning av bräder bedrivs. Skogen ger ett gott mulbete och i byn finns 3 mjölkvarnar.
Från byn har nybyggena Holmträsk och Kåtaselet grundats.
Husförhörslängd Skellefteå 1720-1770 p 227
Olof Olofsson 1692 + 1758 gift 1.0 1722 2.0 1740
Hu Märieta 1700 + 1740
Far Olof Pärsson 1653 + 1739
Hu Karin Östensson 1700 gift 1734
Anders
Sara 1685 + 1740
son Olof Olsson 1724 gift 1750
dot Malin 1727 gift 1751
Sara 1728 gift 1752
Mareta 1731 gift 1753
Margetta 1737 gift 1757
Hu Lisbetha Andersdr från p 49 (olofs f 1724 hu)
År 1749 beteckans Olof som en flitig hemmansbrukare. Hans utsäde var 3 tunnor. På gården fanns 2 hästar, 14 kor och 25 får. Mantalet var på 1/4 skatte.
Hemmansbrukaren Olof Oloffsson vigdes 1722 med Märieta Olofsdotter född ~1700 avliden 1740. Med henne hade han barnen:
Olof född 18 januari 1825,
Malin född 10 mars 1727,Sara född 25 november 1728,Marieta född 14 augusti 1731 (vår ana),Pehr född 10 januari 1734,Margreta född 7 december 1745 ochMargreta född ~ 1737– alla i Långträsk nr 2, Skellefteå socken.
Efter Märietas död 1740 gifter han sig samma år 2.0 med Karin Eriksdotter från Burvik 8, i Skellefteå socken född ~ 1712. Med henne fick han dottern Karin född ~ 1743. Modern Karin Eriksdotter avled redan ~ 1745. Olof själv avled ~1758.
Per JONSSON 1694-1745
Född ~1694 från Djupsjö, Nordmaling socken. Den 10 aug 1745 avled Per Jonsson i Djupsjö, Nordmaling socken. Hade 6 efterlev-ande barn. Begrofs den 18:e 51 å och 24 veckor gammal enligt notis i begravningsboken för Nordmaling socken. (Barnet Karin är avliden men hennes dödsnotis har ej återfunnits). Gift ~1725 med Kerstin Persdotter kristnad 2 februari 1700 i Nyåker, Nordmaling socken. Den 28 dec 1773 avled Änkan hustru Cherstin Pehrsdotter från Djupsjö som varit gift med Bonden Pehr Jonsson ibidem i 20 år. Fått med honom 10 barn. Änka i 28 år. Var född den 2 feb 1700, 73 år gammal enligt notis i begravningsboken från Nordmaling socken.
Parets barn: Jonas född 9 oktober 1724,
Karin född 5 september 1726,Rachel född 12 november 1727,Kerstin född 8 december 1730,Pehr född 27 juni 1732 (vår ana),Johan född 25 december 1733,Erik född 27 maj 1737 död 28 oktober 1737,Brita född 18 maj 1739 död 28 maj 1739,Olof född 10 november 1742 samtMatthias född 19 juni 1745 död 6 juli 1745– alla födda i Djupsjö, Nordmaling socken.
Pål DANIELSSON 1714-1775
Pål och Karin var 18 respektive 16 år vid giftet år 1732. De levde som arbetshjon hos Savolaxfinnen Matts Mattsson i Mjösjö. Även jakt och fiske torde ha bidragit till deras kosthåll. Därtill synes Pål ha ägnat sig åt bäverfångst i en bäck vid byn.
Bygrannen Matts Mattsson flyttade år 1735 från Mjösjö för att upptaga ett nybygge längre ned efter Lögdeälven. Pål var nu ensam på Mjösjö och lät den 9 mars 1736 insyna ett nybygge inom Mjösjö. I tingsprotokollet från 1736 sägs:
Nämndemannen Johan Pålsson i Torrböle och Anders Larsson i Sunnansjö som efter tingsrättens förordnande af then 9 marti thetta år synt thet stället vid Mjösjön, som Pål Danielsson enligt thes underdån. ödmjuka Sublique till Högvälbor-ne Herr Grefwen GeneralMajoren och Landshövdingen samt åtföljd hög Remiss af then 27 januari thetta år, åstundat till Nybygge upptaga, berättade huruledes samma ställe är beläget 5 mil ifrån kyrkan och består af gran- och björkskog samt själfwa landet af någorlunda fördel-aktig åkerjord, så att de förmena att i then händelse then tillkommande åboen får blifwa bibehållen vid fredligt nyttjande af then bredewid liggande beck till Bäfrars fångande, så skall han å thetta stället, som inga nästgränsande Byar till meen eller förfång wara skall, wäl kunna uparbeta, fast med någon friårighet. 1/4 mantal, hwarpå han besuten blifwa torde. I avseende hwartill Rätten efter öfwerwägande föreslog 15 frihetsårs åtnjutande, i den händelsen honom tillstånd lämnas skulle å thetta stället thet förmenta Nybygget uptaga, hwilket alt herr Grefwen, GeneralMajor och Landshövdingens höga godtfinnande ödmjukeligen hemställes.
Landhöfdingeämbetets svar slutade med orden: .. har jag till de projeciterade 15 frihetsåren för denne Påhl Danielsson härmedelst welat gifwa mitt bifall, dock så att han först bör för sig ställa nöjaktig borgen, hwarom Befallningsman Westman åligger föranstal-ta, warefter frihetsåren räknas ifrån och med 1737 och slutas till och med 1751 under hwilken tid Cronobefallningsman bör låta honom den förmenta friheten till godo njuta, samt sedan i akt taga att hemmanet efter frihetsårens förlopp ordentligen blifwer refwat och skattelagt.
Gefle den 19 juni 1736
Detta blev början till Mjösjö nr 2. Finntorpet blev Mjösjö nr 1.
Mjösjö hemmanen var finsktalande ända fram till 1750-talet. Matts Mattsson såväl som Thomas Pålsson var helt finsktalande. Elisabeth Tomasdotters dotter Elisabeth Persdotter f 1762, gift med Erik Ersson Vallinder f 1768 i Yxsjö, berättade för länsman Rehn hur avskilda de levat som barn och att de icke fått lära sig svenska, förrän ett par Själevadsbor inflyttat. Det var bröderna Olof Ersson f 1747 och Tomas Ersson f 1748 som 1783 kom från Västerhus i Själevad och då var Elisabeth redan 21 år gammal!
En kontinuerlig inflyttning av Finnar tycks ha pågått från 1590 (Agnäs) och under hela 1600-talet (Orrböle, Brattsbacka, Nyåker, Sunnansjö, Hörnsjö, och Hummelholm) som fortsatte 1670- talet med nya finntorp som Bjärten, Mjösjö, Lilla Nordsjö, Önskansjön, Armsjö, Örträsk. Men finnarna här i Nordmaling levde inte isolerat utan hade kontakter med finnar i Anundsjö, Arnäs, Björna, Sidensjö, Själevad och Trehörningsjö´s socknar. Mjösjö har intagit en viss central plats med sitt geografiska läge. Giften har skett mellan Mjösjö och Örträsk-Armsjö och mellan Mjösjö och Långvattnet-Movattnet, och även giften och flyttningar direkt till Armsjö, Bastuträsk till Lemusjö och Långvattnet. För många var Mjösjö ett av deras resemål eller låg på vägen till ett resmål.
Ett annat problem utöver utkomsten var färdvägen till kyrkan. Redan år 1731 sägs det i visitationen att finnarna uppe i Mjösjö klag-ar över sin långa kyrkoväg som ej går att hålla öppen under vintertid. Någon förståelse hade biskopen ej för deras försök att slippa undan kyrkobesöken. Tvärtom ålades de helt enkelt att hålla försvarlig väg till kyrka och att flitigt besöka Guds hus.
Finn-Pål, son han ofta kallades, flyttade vid frihetsårens slut med hustru och barn samt sin åldriga mor Karin uppåt skogarna till sjön Bredträsket eller Storsjön, som sjön numera heter, där Mjösjöån har sin källa.
Trots att Pål ej erhöll landshövdingens utslag förrän den 21 april 1754 kan vi genom att hans dotter Annika föddes år 1752 veta att han fanns här. Enligt traditionen slog han sig först ned vid Storsjöns strand (231 m. öh.). Han flyttade dock rätt snart gårdstället upp till den sydost sluttande lid 325 m. öh. på vilken byn ännu ligger grupperad.
Påls gamla mor Karin Pålsdotter var helt sängliggande och orkeslös. Hon avled här i Bredträsk den 22 juli 1754 och var då 74 år gammal. Nybyggaren var kyrkoskriven nere i Nordmaling, och trots att nybygget insynats inom Åsele lappmark, skulle den gamla kvinnans stoft bäras ned till Nordmalings kyrka. Vilka påfrestningar de fick utstå på sin färd att nå fram till kyrkovallen med sin döda anförvant med sex mils vandring på oländiga skogsstigar och en mils rodd på Mjösjön!
Att uppbringa nödigt antal bärare i denna ödemark där det var miltals mellan grannarna, var nog också bland det svåraste. Men säkert nekade ingen sin hjälp i ett sådant fall. Alla döda skulle föras till den vigda jorden. Nästa gång var det kanske ens egen tur. Vid byns 200-års jubileum 1952 inhöggs årtalet 1752 jämte nybyggarparets namn i en natursten nedanför den nya skolan för att kommande släkten minna om byns grundläggare.
Sonen Daniel f 1736 i Bredträsk gifte sig år 1757 och övertog halva nybygget omkring 1760. Samma år gifte sig dottern Karin med djupsjöbon Per Persson f 1732. Efter en kort tid i Brattsbacka flyttade paret upp till Bredträsk, varvid Per Persson blev brukare av den andra nybyggarhalvan.
Därmed hade Pål Danielsson och hans hustru gjort sig överflödiga på nybygget i Bredträsk. De hade dock ännu många barn att sörja för. Redan året efter Daniels giftermål hade Pål varit i lappmarken och sökt efter lämpliga nybyggeplatser. Han lät insyna ett nybygge vid Borgsjön och ett vid Västervattnet inom Åsele Soclen.
Västervattnet fick 17-årige sonen Pål på sin lott, men Pål bytte dock rätt snart ut detta ställe mot Borgsjö. Västervattnet eller Stor-sjö, som det rätt snart kom att kallas, fick i stället dottern Maria som gift sig 1766.
Äldste dottern, Lisa, var femton år när föräldrarna flyttade till Bredträsk. Säkert hade Lisa redan då fått ge sig ut i världen för att skaffa sig eget levebröd. Hon kom så småningom upp till skolmästaregården i Åsele. Detta hände år 1756, när den nye skolmästar-en, Mag. Erik Forsner, efterträdde Mag. O. Hedenstedt. Säkert fick den 19-årige nybyggarflickan av sin matmoder, Fru Sofia Birgit-ta ASK, lära många goda seder förutom arbete med hem, åker och fähus, kunskaper, som hon hade nytta av i sin framtida gärning som nybyggarhustru och barnafostrare.
Här i Åsele träffade Lisa troligen sin blivande make. Det var en lapp pojke, som hete Bryngel Larsson. Han var son till den förmögne skattelappen Lars Bryngelsson på Lögdalandet. Bryngel var äldste sonen, och fadern hade nog ämnat att sonen skulle bli något sär-deles märkvärdigt, ty han sattes i skola i Åsele.
Det var den s.k. lappskolan, där Mag. Forsner då var skolmästare. Skolans ändamål var bl.a. att ge underbyggnad åt unga lapp-gossar, som ville fortsätta och bli lärare eller rentav präster. Traditionen berättar att när Bryngel var färdig uppe vid lappskolan, skulle han vandra till gymnasiet i Härnösand för att där fortsätta sina studier. Han tog vägen över nybygget i Bredträsk där han gästvänligt togs emot av Pål Danielsson och dennes hustru.
När Pål och Bryngel satt vid stockvedsbrasan den kvällen yppade Bryngel sina planer för Pål. Kanske yppade han även något om sin böjelse för Lisa, Påls egen dotter. Dock, gamle Pål var inte den som blev smickrad av utsikten att få en präst till måg. Tvärtom av-rådde han ynglingen bestämt från att fortsätta sina studier. I stället föreslog han, att Bryngel och Lisa skulle gifta sig och slå sig ner någonstans som nybyggare. Se, nybyggarelivet det ansåg Pål vara mycket för-mer än prästgårdsidyllen, och det lyckades honom att vinna den unge prästkandidaten till att bli inte bara måg utan även en företagsam nybyggare.
Bryngel och Lisa gifte sig 1762 och upptog samma år nybygget Lögda vid Lögdasjön. (Storlögdaby) En minnessten restes 1949 av Fredrika hembyggdsförening på Bryngel Larssons boplats till minne av lapppojken Bryngel och Bred-träsk flickan Lisa, byns grund-läggare.
Pål Danielsson fann en lämplig plats för ett nybygge vid Oxvattner inom Åsele för sin yngste son Erik. Härför erhöll Pål landshöv-dingens utslag på Oxvattnet som nybygget kom att kallas år 1767.
Yngste dottern Anna Pålsdotter gifte sig mycket ung. Som 15-årig brud gav hon sig hän åt en man vid namn Israel Andersson som fick överta det sista av Pål Danielssons nybyggen, nämligen Hvitklippan inom Fredrika eller Klippen som byn numera heter.
För sin storslagna nybyggaregärning blev Pål Danielsson slutligen belönad av självaste landshövdingen. Han tilldelades en skåde-penning år 1770 för att han så flitigt medverkat i nybyggesverksamheten och landers kultivation. I länsman Eleazar Rhens anteck-ningar står bl.a. följande. En finne vid namn Pål Danielson bosatte sig i Borgsjön. Odlade tills hans son Pål blev vuxen och kunde besitta stället. Då begynte han Storsjön och så i Oxvattnet och sist Hvitklippan så att han nedsatte alla sina barn på den jord han uppsökt åt dem.
Om någon i forntiden gjort sig namnkunnig så är det sonen Pål Pålsson i Borgsjön genom sina dammbyggnader och odlingsföretag, skrev Rhen vidare. Det är också omvittnat att Pål Danielssons ättlingar i ovanlig omfattning på många ställen utmärkt sig som ny-byggare, vägröjare och odlingsmän.
Sina sista år tillbragte Pål Danielsson och hans hustru på nybygget Klippen. Finn-Pål har han kallats av eftervärlden. Det må vara ett hedersnamn för en idog herdersman. Han dog omkring 1775 och var då inte mycket mer än 60 år gammal. Hans efterlevande änka Karin Mattsdotter levde till 1794 och hann bli 78 år. Båda torde ligga begravna på Åsele kyrkogård.
De nybyggen Finn-Pål upptog var:
Mjösjö nr 2 Nordmaling Sn, Bredträsk Bjurholm Sn, Klippen Fredrika Sn, Borgsjö Åsele Sn, Gigsele Åsele Sn, Storsjö (Västervatt-net) Åsele Sn, Oxvattnet Åsele Sn. Skrivet av Tycho Lundkvist.
Finn-Pål torde vara född 1714 Nordsjö, Nordmaling socken och avliden ~ 1775 Gift 27 december 1732 med Karin Mattsdotter (den 27 dec 1732 vigdes unga drängen Påhl Danielsson i Mjösjö med unga pigan Karin Mattsdotter ibidem ifrån Biörtan. Enligt notis i vigselboken för Nordmaling socken). Hon är född 19 august 1716 i Mjösjö, Nordmalings socken avliden ~1794 Klippen, Åsele socken.
Parets barn: Katarina född 19 augusti 1734,
Daniel född 10 januari 1736,Elisabeth född 1 april 1737,Catharina född 6 februari 1739 (vår ana),Mattias född 13 juni 1740 död 22 juni 1740,Påwel född 11 december 1741,Maria född 8 mars 1745,Eric född 13 augusti 1746,Annika född 27 december 1752alla födda i Mjösjö, Nordmaling socken.
Nils ANDERSSON FINNE 1703-1784
Född ~1703 från Nordsjö, Nordmaling socken. Avliden den 1 februari 1784 i Årby, Björna socken. Tillstånd 1673 för finnen Nils Andersson född 1703 och hustru Elsa Mårtensdotter född 1684. Nils var son till båtsman Anders Nilsson-Norman och hustru Karin Pålsdotter från Agnes i Nordmaling. Sönerna Nils född 1731 och Per född 1734 blir nybyggare i Remmaren (Själevad). Per flyttar 1759 till Tegelträsk. Brodern Anders övertar nybygget i Nordsjö. Se av ris och rot - Tycho Lundkvist.
Elisabeth (Elsa) har en syster i Långvattnet:
Enligt dombok för Arnäs tingslag 1687 har Per Mattsson "nedsatt sig på Allmänningen" år 1674. På Spoles karta från 1705 på "finntorpet" uppges Mårten Mårtensson som brukare. Denne var gift 1699 i Själevad med Anna Johansdotter från Leding i Själevad död 1709 Gift 2.0 den 24 april 1710 med Segri Mattsdotter, änka från Armsjö i Lycksele död 1745. Sonen Jacob född 1713 övertar nybygget.
HFL Arnäs 1749-1760 p 22 v Långvattnet. Mårten Mårtenssons barn döpta alla i Långvattnet Arnäs:
Jacob Mårtensson 19 jul 1713 Gift 10 okt 1742 Dot Karin 17 apr 1751
Han från Långvattnet Hon från Flyksjö Son Jacob 11 jul 1752
Hu Anna Pålsdotter 11 aug 1723 Död 1758 26 feb Son Lars 4 nov 1754
i barnsäng 43 år gammal. Dot Anna 3 dec 1756 Död
Son Olof 26 jan 1749 Hu 2.0 Maria Ericsdotter 20 feb 1737
14 jan 1703 Karin
22 maj 1704 Johannes
24 okt 1705 Anders
22 nov 1708 Ingeborg
14 maj 1711 Matias
6 jun 1712 Lars
19 jul 1713 Jacob (Mårtensson)
Mårten Mårtensson är troligen en bror till Elisabeth gift med Nils Andersson Finne,
Parets barn: Anders kristnad 23 augusti 1724 (vår ana),
Mårten född ~ 1726,Margeta kristnad 8 juni 1728,Margeta kristnad 1 juli 1729,Nils kristnad 28 november 1731 samtPäder kristnad 27 juli 1734– alla i Nordsjö, Arnäs socken.
Johan ANDERSSON 1687-1763
Född 23 februari 1687 i Rullböle, Arnäs socken begravd där den 26 december 1763, 77 år gammal död af ålderdomsbräcklighet. Notisen i vigselboken, Arnäs 1706, är skadad så att första raden i vigselboken ej kan läsas. Nästa rad lyder: Rullböle med pigan Margareta Ericksdotter. Troligen är det vår Johan Anderssons vigsel med Margareta Ericksdotter som noteras här. Den 5 mars 1758 begrofs i Arnäs Johan Anderssons hustru i Rullböle af andtäppa och bröstvärk 80 år gammal.
Husförhörslängden Arnäs 1749-1760 p 32 v Rullböle
Johan Johansson 21 dec 1706 Fadern Johan Andersson 23 feb 1687 Död
Hu Anna Johansdr 6 mar 1710 Hu Margeta Eriksdotter 3 mar 1678 Död
Parets barn: Elisabeth kristnad 26 augusti 1706,
Anna kristnad 6 mars 1710,Elisabeth kristnad 4 maj 1711 död 31 augusti 1712,Karin kristnad 29 september 1713,Margeta kristnad 20 februari 1715,Maria kristnad 2 december 1716 död 5 maj 1717,Elisabeth kristnad 1 augusti 1718,Elisabeth kristnad 28 augusti 1720 (vår ana)- alla födda i Rullböle, Arnäs socken.
Generation 9 efter Kerstin Hagstöm
Erik N.N.
Från Risåträsk i Burträsk socken. Gift med Marit född ~ 1673 avliden i juni 1748 i Risåträsk. Paret hade sonen Thomas Eriksson född 18 juli 1701.
Johan NILSSON CORPRAL 1680-1745
Född ~1680 från Norsjö 14 Kaviträsk, Skellefteå socken. Avliden ~1745 i Bastuträsk nr 2, Skellefteå socken. Bonde i Bastuträsk nr 2. Johan kom från Kavisträsk d.v.s. Norsjö nr 11, nyare indelning nr 14. Gift före 1706 med Carin Zachrisdotter född ~1683 från Kaviträsk, Död ~1744 i Bastuträsk nr 2.
Parets barn: Olof född ~1706,
Nils född ~1708 (vår ana),Jacob kristnad 16 april 1709,Kerstin kristnad 24 september 1710,Johan kristnad 22 oktober 1713,Marjet kristnad 21 april 1714,Cherstin kristnad 2 oktober 1720,Carin född ~ 1723,Anders född 1725,Anna född 1728,Magdalena kristnad 12 december 1729– alla födda/kristnade i Bastuträsk 2, Skellefteå socken.
Johan Nilsson var gift 1.0 ~1701 med en Andersdotter som avled ~ 1706. Inga barn är kända.
Här finns en kortare namnkedja: Nils Andersson - Anders Jacobsson - Jacob Olofsson
Nils ANDERSSON 1642-1705.
Bonde i Norsjö nr 11, Kaviträsk enligt mantalslängderna 1680-1702.
År 1695 hade Nils Andersson 2 hästar, 18 kor och 65 småkreatur. Skatten var på 1 tunna och 4 skäl och mantalet på 7/16 skatte. Nils Andersson berättade i samband med roteringen 1695 tilsammans med de andra grannarna att deras hemman nu blivit mycket svagare, och därför avträdde de sina ängar som tidigare legat under ett ödehemman i byn.
Nils tjänade som soldat åren 1661 – 1663.
Gift ~1673/1674 med Marjet Olofsdotter 1651-1740. Parets barn: Zachris född ~1675,
Johan född ~1680 (vår ana) samtKarin född ~1689– alla i Norsjön 14, Skellefteå socken.
Nils var tidigare gift 1.0 med en till namnet okänd hustru som avled 1672 i Norsjön 14.
Anders JACOBSSON 1617-1683.
Ägde gården Norsjö 14, Kavisträsk 1635 - 1679. Tjänstgjorde som silverbruksknekt 1642. Mantalet 1650 var på 3/16 och skaten år 1645 var på 1 tunna. Han betecknades som fattig och hade bara 3 kor. Gift med till namnet okänd hustru. Parets kända barn: Nils född ~1642 (vår ana), Johan, soldat 1677-1678 och Anders.
Jacob OLOFSSON ? - efter 1663.
Bonde på Kavisträsk åren 1626-1630. År 1624 var han soldat.
Anders JOHANSSON ORRE ? - 1714
Bonde i Medle nr 3 enl mtl 1703 - c:a 1713. Åren 1714-1725 noteras Hustrun Margeta. Var soldat på roten 75 Orre under åren 1712-1714. Medle 3 bildades omkring 1681 genom en delning av Medle 4. Gift före 1669 med Margareta född 1676 på okänd ort.
Parets barn: Lisbeta född 12 mars 1669,
Elisabeth född ~ 1705,Erik född 1707,Anna född 24 mars 1707,Johan kristnad 20 april 1710,Johan född ~1712,Margreta född ~1716 samtNils kristnad 8 maj 1718– alla i Medle nr 3, Skellefteå socken.
En lång namnkedja finns bakåt i tiden.
Johan Andersson - Anders Mårtensson - Mårten Andersson - Anders Nilsson - Nils Ersson
Johan ANDERSSON.
Bonde i Medle 3 enligt mtl 1681-1702. Medle har legat öde. Redovisades tidigare under Medle 4 till år 1677. Gården Medle 3 bilda-des ungefär 1681 genom en delning av Medle 4. Johan Andersson var ägare till gården 1684-1702. Han kom från Skråmarträsk 1 och gifte sig i Burträsk socken med Elisabet Olofsdotter 1645-1733 från Bygdsiljum.
Gården Medle hade 1695 en häst, 11 kor och 23 småkreatur. Skatten var 2 tunnor och 6 skäl krono och mantalet var 11/32. Johan Andersson var sexman 1695-1698.
Byns åkrar anses vid roteringen 1695 vara dels goda dels svaga. Byn har dåliga ängar och nödtorftig skog. Vid hemmansrannsakan 1749 sägs att åkrarna är frostlänta och åkrarna och ängarna kan inte utökas. Skogen är välväxt och tillräcklig och är vidsträkt. I byn idkas tjärbränning och det går att bygga en såg. Mulbetet är svagt och i byn finns något flakaland. Inom byn finns två mjölkvarnar som går höst och vår. Ett träskfiske blev nu taxerat. Byn hade före 1758 fjällträskfiske i Bjurlidträsket (Lilla Bjurvattnet) men avstod detta till nybyggaren i Burträsk. Medleborna hade betalat 20 skillingar i taxa till kronan för fisket. Byn hade under mitten av 1700-talet en fäbod på allmänningen, Klemensfäbodarna, som låg vid nuvarande byn Forsbacka. Från Medle har nybygget Rörträsk, Jörn socken och Dalfors grundats.
Mårten Jonsson Strål på Medle 6 var 1524 med om att ta kål på Finnforsrövarna. Som belöning fick hemmanet Finnfors laxfiske, vilket sedan bytes ut mot Annön vid Krångfors, som nyttjades till fiske och slåtter. Hemmanet ägde Annön ännu 1773 tillsammans med några bönder i Myckle.
Johan och Elisabeths barn: Johan soldat på roten 75 Orre i Innervik,
Anders (vår ana), Jacob född ~1680 ägde Medle 4 från 1714,Mareta född ~ 1693 Gifte sig till Medle 1.
Elisabeth Olofsdotter var född ~1645 i Bygdsiljum nr 5, Burträsk socken som dotter till Olof Jacobsson där. Skrivs under Bygdsilium 5 år 1660. Dömd 41:hor, 89 tp hu. enligt Agneta Olofssons komplement 1640 - ca 1720 för Burträsk. Olof är möjligen gift med en dotter till Erik Olofsson i Bygdsilium, noterad 1630. Förutom dottern Elisabeth hade han en dotter Sara.
Anders MÅRTENSSON 1594-1682.
Bonde i Skråmarträsk 1 a enligt mantalslängderna 1629 ?-1680. Ägde gården 1629-1681. Hans hustru okänd till namn avled 1689. Mantalet var på 3/4 och gården låg intill storhälltjärn.
Vid roteringen 1695 har byn god åker, äng och mulbete. Skog finns till husbehov och till djurfångst. Vid jordrannsakningen 1749 sägs att åkern gav god årsväxt och man kan få mera åker och äng från utmarken. Skogen är av tillräckligt omfång och bidrar till att tjärbränning kan idkas. Skogen ger gott mulbete och nödtorftigt flakaland. I byn finns en mjölkvarn som går hela året.
Från byn utsynades nybygget Stenträsk, men det kom inte till stånd eftersom marken ansågs ligga inom byns gränser.
Litteratur: Skråmträsk i ord och bild, redaktör: Herman Hellgren. Skellefteå 1994.
Parets barn: Johan (vår ana),
Erik död c:a 1710. Gift 1674 med Sara Olosdotter i Bygdsiljum, Burträsk socken,Olof gift 1682 ochNils gift 1665.
Mårten ANDERSSON
Från Skråmträsk 1:a, Skellefteå socken. Troligen död där efter 1618. Kända barn: Anders (vår ana), Johan och Erik.
Anders NILSSON
Från Skråmträsk nr 1. Död 1574. Kända barn: Mårten (vår ana), Lukas död 1623 i Mitau, Kurland
Nils ERSSON. Från Skråmträsk nr 1.
Olof PERSSON 1653-1739
Bonde i Långträsk nr 2 som han ägde 1687 - 1715. År 1695 hade Olof en häst, 10 kor och 34 småkreatur. Skatten var på 2 tunnor och mantalet på 3/8 skatte. Gift 1.0 år 1682 med N.N. och 2.0 år 1690 med Sara.
Barn i första giftet: Per, Sara möjligen gift med soldaten Lax rote 60 samt Mariet.
Barn i andra giftet: Olof född ~ 1692, Kerstin född ~ 1700 alla födda i Långträsk nr 2.
En lång namnkedja finns bakåt i tiden för Långträsk 2.
Per Olofsson - Olof Olofsson - Olof Hansson - Hans Olofsson - Olof Olofsson
Per OLOFSSON.
Född ~1620 i Långträsk 4, avliden där ~1665 ägde Långträsk 4 åren 1640–65. Långträsk 4 blev senare Långträsk 2. Gift ~1645 med Margareta. Parets barn: Kerstin, gift 1673 i Åbyn, Burträsk socken med Erik Nilsson. Olof född ~1653 i Långträsk 2 (vår ana) samt Margareta. Hon ägde Långträsk 2 åren 1667-83. Änka efter Olof Jonsson död 1667, som ägde Långträsk 2 åren 1665-1667. Margareta ägde Långträsk 3 åren 1684-1686, avstyckad från Långträsk 4.
Olof OLOFSSON.
Bonde i Långträsk nr 4. Gift med till namnet okänd. Kända barn: Jon Olofsson Friare, soldat, bruksknekt vid Piteå Silververk i Silbo-jokk från 1646. På 1660-talet tjänstgjorde Jon vid Luleå silververk i Kvikkjokk. Åren 1657-1666 bodde han i Böle. Per född ~1620 (vår ana), Olof Olofsson, bonde och soldat, Sven Olofsson, soldat.
Olof HANSSON.
Från Långträsk nr 4, Skellefteå socken. V ~1610. Gift med till namnet okänd. En son, Olof Olofsson är troligen den som övertar bruket av Långträsk 4.
Hans OLOFSSON.
Från Långträsk nr 4, Skellefteå socken, V där ~ 1590. Gift med till namnet okänd. En son, Olof Hansson är troligen den som övertar bruket av Långträsk 4.
Olof OLOFSSON.
Från Långträsk nr 4, Skellefteå socken, V där efter 1548. Gift med till namnet okänd. En son, Hans Olofsson är troligen den som övertar bruket av Långträsk 4.
Olof JONSSON 1669-1758
Bonde i och ägare av Kattisträsk nr 2 "Lijden" enl mtl 1702 - 1728. Sexman år 1726. Gift 1.0 före 1699 med Malin.
Parets barn: Anna född 22 december 1697 gift 1717 med Mårten Nilsson i Brännvattnet, Burträsk socken,
Mariet född 22 december 1699 (vår ana),Jon född ~1702,Kerstin född ~1703,Malin född ~1706 gift till Finnfors 1,Olof född ~1707 soldat på roten 59 Bur– alla födda i Kattisträsk 2, Skellefteå socken.
Gift 2.0 år 1710 med Malin Olofsdotter 1677 - 1747, troligen från Kusmark. Parets barn: Olof född och död 27december 1713 Kattisträsk nr 2, Skellefteå socken och Lisbeth kristnad 28 juli 1717 i Kattisträsk 2.
År 1749 sägs att det finns inga utjordar under byn. Byamarken var på många ställen stenbunden och en del myrar och sjöar låg i vägen, varför det fanns få möjligheter att utöka ägorna. Skogen var tillräcklig, men bestod endast av gran med ett gott mulbete. Det fanns även flakaland och tillfällen till djurfångst. I byn fanns 2 skvaltkvarnar, och det fanns inga otaxerade fisken. Från Kattis-träsk har grundats nybyggena Farutjälen och Risberg.
Jon OLSSON ? -1701
Jon ägde gården Kattisträsk 2, Liden åren 1699-1701. Han gifte sig 1668 med Anna Olofsdotter. År 1695 hade Jon 2 hästar, 11 kor och 52 småkreatur. Skatten var på 2 tunnor och 2 skäl och mantalet på 7/16 kronor. Vid roteringen 1695 berättas att Jon ägde ett fäbodställe som hade 3 skälslands utsäde samt ängar. I roteringen från 1695 berättas att Kattisträsk hade frostiga åkrar med någon myr och äng. Byn hade gott med mulbete och djurfångst. I byn idkades träskfiske.
Parets troliga son, Olof Jonsson tog över bruket av Kattisträsk nr 2.
Olof JONSSON
Ägde 1645-1662 Kattisträsk 2, Liden. Var soldat 1654-1662. Åren 1663-1665 ägde hustrun Anna gården. Olof Jonsson står på nytt som ägare år 1667.
Kända barn till paret: Anna född ~1636 (vår ana),
Malin som flyttade till Pjäsörn ochLars.Soldat Burman 1689-1694 samt Soldat Bur 1695-1704, troligen son till Olof och Anna i Kattisträsk 2.