Page 136 - Våra rötter
Huvudmeny:
Geografiskt > Värmland
Håkan Werme
Mangskogs kyrkoherde är son till Nils Håkansson Werme som var verksam i byn Västra Hungvik, Högerud socken under senare hälften av 1500-talet och som har en bror vid namn Jonas Werme.
Deras far hette Håkan Werme och var kronobefallningsman vid Kronobergs kungsgård i Smålan 25 april 1546 – april 1547. Gården kom att ge namn till Kronobergs län. Varifrån Werme härstammar eller kom ifrån framgår ej av källorna. Ej heller hur han blev Kronobefallningsman, Han var verksam under Gustaf Eriksson Wasas tid. Det var den tid då Dackefejden pågick i Småland. Vilken roll och om någon Werme spelat under striderna vet vi ej. Han avgick som krono befallningsman år 1547. Därefter är det tyst om honom i källorna under några år. År 1551 finns han noterad som krono- befallningsman i Trögds härad, Uppland där han verkar till år 1556. Han har på något sätt kommit i onåd och blir hals- huggen år 1558. Han hanterade silvertransporterna från Sala silver-gruva till Uppsala åt Gustav Vasa. Möjligen kom ej rätt mängd silver fram till Uppsala varför Håkan Werme fick plikta med livet.
På grund av hans namn har släktforskaren A. Tholen antagit att han komer från Wermskog socken i Värmland samt att Werme skulle ha deltagit i krigstjänst under Värmländsk här och på så sätt blivit upptäckt av Gustav Wasa vilket skulle vara förklaringen till att han är verksam i Småland. Noteras kan att sonen börjat sin prästeliga bana i Wermskog, vilket skulle kunna tydas som en anknyttning till socken. Håkan Werme avled den 27 mars 1642 i Brunskog socken.
Sonen och senare kyrkoherden Paulus Nicolai Wermius var gift med Anna Andersdotter från Hungvik, Högerud socken. De hade fyra kända barn:
* Nicolaus Pauli Brunskogius född 8 september 1615 i Högerud socken avliden 1677.
* Karin Wermius född ~1617 avliden 1662 gift med nämndemannen Brynte Erlandsson i Grytterud.
* Dordi Wermius född ~1620 avlikden 1687 gift med bonden Jöns Ingemarsson i Grytterud född i Ärtetan, Boda socken
* Birgitta Wermius född 1622 avliden 1705 gift med Jonas Elofsson i Renstad, Boda socken.
Sonen och efterträdaren på kyrkoherdeposten, Nicolaus Pauli Brunskogius, tog över Grytterud med sina systrar.
Nicolaus Pauli Brunskogius var gift 2.0 med Margareta Svensdotter Wibelia född 1626, dotter till Sveno Andrea, komminister i Sunne och Emtervik 1618. Han synes själv blott ha kallat sig Sveno Andrea. Nämns ibland med tillägget Nericius. Kyrkoherde i Brunskog 12 februari 1643. Barnen antog namnet Wibelius efter den socken varifrån fadern stammade, Genom hans bror Lars Anderssons i Bulltorp sonson sonsons Olof Wibelius, landshövding i Savolax, Fin-land och sedermera i Värmland har detta namn blivit namnkunnigt samt förevigat i Rundebergs dikt landshövdingen i Fänrik Ståls sägner. Han var gift 1.0 med N.N. Troligen avliden före hans utnämning till kyrkoherde i Brunskog socken, som torde ha varit från Viby, Örebro län, ty hon hade arvejord där i Via gård, Denna, kallad mödernejorden, sålde Sveno Andrea år 1652 till en bror och brorson. I vederlag hav han hela Vitterby i Sunne socken. När två av barnen inlöste de övrigas andelar har deras namn registrerats i Häradsrättens protkoll. Barn – alla säkerligen födda i Sunne med okänd ordningsföljd:
Margareta född ~1626 gift med faderns företrädares son i dennes andra gifte.
Elin gift med bonden Erik Andersson i Viby
Anders, bonde i Brunskog
Elisabeth gift med bonden Töres Andersson
Karin gift med bonden Arne Persson i Vitterby
Kerstin gift med bonden Anders Olsson, änkling i Slobyn, Mangskog socken
Maria gift med proviantskrivaren Anders Hansson
Gertrud gift med bonden Olof Andersson, son till Anders Olsson gift med systern Kerstin i Slobyn, Mangskog socken.
En son som är troligen den Daniel Suenonis Brunscodius Vermelandus som inskrevs vid Uppsala universitet den 16 september 1647, i övrig helt okänd.
Sveno Andrea kom som änkeman till Brunskog socken och konserverade 2.0 ~1643 Brunskogius änka Anna Andersdotter och efterträdde därigenom dennes tjänst. Han avled den 10 augusti 1886 efter att ha avsagt sig tjänsten som kyrko herde i Brunskog socken den 18 februari 1668 på grund av ålderdomssvaghet. Hans far var bonden Anders i Bulltorp, Viby socken i Örebro.
Nicolaus Pauli Brunskogius studerade i skolorna i Karlstad och i Skara för att slutligen skrivas in vid Västerås skola, där han var elev under åren 1632 och 1635. Student i Uppsala den 30 november 1635 där han den 16 september 1638 höll en oration. Komminister i Brunskog socken 1640. Orator Swethicus på prästmötet 1660, concionator på prästmötet 1662. Kyrkoherde i Brunskog socken 9 mars 1668 som han tillträdde samma år den 1 november. Han avled 1677.
Genom arv efter fadern och köp av ett par systrar (Karin avled 1662. Systrarna Dordi och Birgitta var de som sålde) förvärvade han halva Grytterud i Mangskog socken, varpå han fick fasta den 6 november 1662. Där bodde han och hans svåger Jöns Ingemarson, när de den 14 augusti 1648 infann sig i Häradsrätten och gav ”klageligen” tillkänna, ”hurusom Gud allsväldig haft behaget uti inne-varande år straffa dem båda med missväxt på deras sådd i bemälte Grytterud; i det att först kom ett gruveligt och skräckeligt hagel,som slog henne alltsammans till jorden, och sedan en ganska stor och långsam väta, förmedelst vilken hon blev alldeles borta och således de fattiga män all sin årsväxt ”kvitta” och bad nämnden och tingsallmogen, att de ville giva dem ”sitt vittnesbörd därom under häradssignete”, så att de hos höga överheten kunde söka ”lindring och förskoning, att de icke, alldeles bliva utblott-ade.” Deras ansökan beviljades.
Gift 1.0 med Birgitta Brunia, dotter till kyrkoherden i Kil, Christophorus Svenonis Brunia avliden den 12 juni 1628 och hans 2:a hustru Elisabeth Arvidsdotter avliden den 5 januari 1596.
Gift 2.0 med Margareta Svensdotter Wibelia född ~1626, död i Brunskog den 18 juni 1699, företrädaren och styvfaderns dotter i dennes första gifte. Barn – de tre äldsta troligen från faderns första gifte.
Paulus född 1642, mantalskommissarei i Västergötland
Christopher född i Brunskog 20 augusti 1643 stadssekreterare i Stockholm
Ingegerd gift med en bonde i Ragnildsrud, Brunskog socken
Anders född 1647
Brita Brunell född 1648 gift med Anders Åman
Anna (Annika) Brunell född 1650 begravd i Mangskog 26 december 1737, 87 år gammal änka efter Olof Nilsson, Paret
bodde i där oppe.
Elisabet född 1652
Sara Nilsdotter Brunell född 1653, bodde sist iGrytterud, var gift 3 gånger, sista gången i Brunskog med drängen Olof
Olofsson född i Grums. Hon bodde då i Sävelskog, Brunskog socken.
Daniel Brunell född 1655 bodde i Grytterud gift med Sigrid Killarsdotter
Maria född 1675 död i Älgå 13 mars 1720, 62 år och 11 månader gammal. Gift 2.0 med kyrkovärden Anders Larsson i
Sulvik, Älgå
Sven född 1659
Andorus född 1661
Nils född 1668
Tryckt skrift: Oratio de conscientia, Habita .. in frequenti civum academicorum concessu.... 1638. Uppsala u.å. 32 s.
Finnen Erich bebodde ett dagsverkstorp vid Finnfallståste och hade enligt boskapslängden 1628 en ko och en kviga. När sonen Matthes rymde till Norge efter ”altför nära samröre” med Böret Olofsdotter i Slorud vid mitten av 1650-talet försvinner finnbo-sättningen från Grytterud. Mellan 6-8.000 finnar beräknas ha invandrat och kring mitten av 1600-talets slut fanns c:a 12-13.000 skogsfinnar på Södra Finnskogen i Värmland. Till slut måste kronan hejda invandringen. Detta påbörjades redan på 1630-talet. Skogsfinnarna var i allmännhet under hela 1600-talet helt enspråkiga. På tinget i Fryksdal beslöts den 16 april 1646 att ”Varje finne, som inte ville lära sig svenska, gå i kyrkan, infinna sig vid tinget och gå på möten och på allt sätt vara hörsam mot överheten och lydig mot kyrkans höga vederbörande samt from och mild gentemot svenskarna, på samma sätt som landets och rikets övriga invånare, hans hem må man bränna, hemmanspapper göra ogiltiga, och han är fredlös inför varje svensk.” Jonas Svenonis Alster-mark, komminister i Brunskog socken 1743 är känd för sin avoga inställning till finnarna. Han var ”elak och svår mot dem när de talade finska.”
Svenskarna som ofta satt på gårdarna, underhöll byvägarna mellan gårdarna som finnarna ej fick använda, då de ej bi-drog till byvägarnas skötsel. Finnarna, som genom sitt svedjande behövde stora skogsområden, bosatte sig på skogen och tog upp egna skogsstigar mellan sina boplatser. Det blev två samhällen som levde vid sidan av varandra. Några konflikter mellan ursprungsinne-vånarna och de inflyttade finnlänningarna om nyttjande av skog, bete och fiske, som ofta förekom i andra socknar, tycks ej ha förelegat i Mangskog socken. Med åren fördjupades förståelse för varandra så att man till och med började finna sin partner i det ”andra”lägret. Vid slutet av 1700-talet var man nästan sammansmält-na med Mangskogingarna. Mangskog tolkas av många som ”den stora sjöns skog” eller ”skogen kring den stora sjön.”
Vår gren forsätter via Brunskogius dotter Sara Nilsdotter Brunnell född 1643. Hon var gift tre gånger. Någon gång med Erik Aimenius född 1668 avliden 1733, kyrkoherde i Wassunda. Sista gången år 1691 i Brunskog socken med Olof Olofsson född i Grums socken. De bodde i Sävelskog, Brunskog socken.
Paret fick 3 barn:
Per Olofsson döpt 1691 i Brunskog socken. Gift den 7 juni 1719 med pigan Anna Andersdotter i Löfnäs som avled den 14 mars
1757, Per avled den 29 augusti 1768, 77 år gammal.
Maria Olofsdotter döpt den 7 januari 1694 gift 9 juni 1721 med klockaren Per Andersson född 8 mars 1691 i Löfnäs.
Olof Olofsson döpt den 20 januari 1695 i Sävelskog, Brunskog socken. Gift den 6 maj 1723 med pigan Maria Mattsdotter från Stora
Salängen. Han avled den 18 juli 1766, 71 år gammal.
Arvslotterna efter Paulus NicolaiWermius föll ej enbart till sonen Nicolaus Pauli Brunskogius. Minst två systrar var med och delade. En av dem hette Dordi och var gift med Jöns Ingemarson, den som tillsammans med Nicolaus Pauli Brunskogius klagade på miss-växten hösten 1648. Jöns var född Ärtetan, Boda socken. Dordi kom i arvet att bli ägare till jorden i Löfnäs, som ditintills ingått i Grytterudsegendomen. Det blev med åren bråk om hur gränsdragningen gick. ”Den 3 martii kom hustru Dårdi Påhlsdotter från Löfnäs i Brunskog socken sampt hennes son Pål Jönsson för Rätten, klaghandes öfwer Gryterudhs jodräghander som intet willia låta dem niuta rätta skillnaden deh bemälte byar emellan, och därföre begierandes blifwa där widh conserverade efter domen som fanns interlocutorie afsagd den 27 juli 1677 ...”
I domen 1677 hade skogen delats mellan Gryterud och fjärdingshemmanet Löfnäs. Då deltog för Grytterud kyrkoherden Brunskog-ius maka Margareta Svensdotter Wibelia, sonen Daniel Nilsson och mågarna Olof Nilsson och Nils Jonsson. För Löfnäs (där oppe) Jöns Ingemarson.
Jöns Ingemarson och Dordi 1620 – 1687 hade åtminstone fem barn: Nils 1660-1729, Anna ? - 1661, Anders ? - 1696, Påjl ? - 1687 samt Ingemar ? - 1690.
Sonen Nils Jönsson född ~1660 – avliden den 21 september 1729 gift med Kjerstin Jonsdotter 1659 – 1743, fick överta föräldra-gården ”där oppe” i Löfnäs. Fyra av hans barn återfinns i kyrkoböckerna, den femte finns i mantals längderna.
Jöns 1689 – 1692
Jöns döpt 3 november 1692 i Lövnäs
Marit 1695 – 1772
Pål ? - 1743, bonde och soldat avliden 1743 under hemresan från Finland gift med Marit Persdotter 1699 – 1776
Johan 1699 – 1747.
Det blir yngste sonen Johan Nilsson 1699 – 1747 som övertar ”där oppe”. Han bosatte sig först i Slobyn, gift med Elin Olofsdotter från Sunne socken, född 1711. Paret och deras son Olof flyttar ~1732 till ”där oppe”, där familjen kom att utökas med 10 barn till. Nio av dessa uppnådde vuxen ålder, men inget av barnen kom att ta över ”där oppe”. Gården såldes 1777.
Där sör i Löfnäs
Jöns och Dordis son Anders Jönsson gift med Ingegierd Persdotter begravd den 21 juli 1745, 80 år gammal. Var troligen de första som bodde ”där sör”. De hade 7 barn som alla är födda i Löfnäs:
Dordi Andersdotter född 11 maj 1688,Per Andersson, klockare, född 8 mars 1691,Marita Andersdotter född 12 december 1693,Anna Andersdotter född 29 mars 1696,Jöns Andersson född 13 mars 1698,Nils Andersson född 24 oktober 1701,Anders Andersson född 24 augusti 1705.
Äldste sonen Per Andersson född 1691 tar över gården. Han är gift den 9 juni 1721 med Maria Olofsdotter döpt 7 januari 1694 i Sävelskog, Brunskog socken. Hon är dotter till Nicolaus Pauli Brunskogius. Paret får 5 barn, alla
födda i Löfnäs:
Anders Pehrsson kristnad 15 maj 1722,Marit Pehrsdotter kristnad 20 september 1725,Kerstin Pehrsdotter kristnad 13 juli 1729,Ingegierd Pehrsdotter kristnad 29 juni 1734, samtBrita Pehrsdotter kristnad 24 december 1738.
Ende sonen Anders Persson född 15 maj 1722 i Löfnäs, vigd 6 januari 1750 med Anna Andersdotter, döpt 3 maj 1728 i slored, Brunskog socken, tar över ”där sör”. De får sex barn.
Anders Andersson kristnad 24 januari 1753 som gifter sig till Slobyn
Ingegiärd Andersdotter kristnad 3 november 1755 avliden 1830 gift med sin tremänning Olof Nilsson född 1752. Se även tabell
1 i Finemangens årsbok 1995.
Brita Andersdotter kristnad 6 april 1759
Pär Andersson kristnad 4 april 1764
Olof Andersson kristnad 12 september 1767
Anna Andersdotter kristnad 28 maj 1769. Död 23 arpil 1821 gift med Brynte Ersson född 26 februari 174, son till starke Erik
Andersson från kyrkåsen född 3 januari 1731 och hans hustru Ingegjerd Nilsdotter född 1727. Det är detta föräldrapar som köper ”där oppe” i Löfnäs år 1777, vilket senare övergår till deras måg Brynte och dotter Anna
Märkligt nog, flyttar äldste sonen Anders, som är vår ana, till Slobyn och gifter sig där den 20 december 1789, 36 år gamal med en änka. ”Där sör” övertas (i hans ställe?) av äldste dottern Ingiärd. Även tidens sed att bruden flyttade till brudgummens hem kom på skam.
Hans morfar Anders Andersson avliden den 13 januari 1751 vigs den 26 december 1705 med Anna Jonsdotter, avliden den 10 februari 1760. De får i Slored, Brunskogs socken barnen:
Kirstin Andersdotter född 19 september 1706 gift med Jord Hansson
Jord Andersson född 30 november 1708 gift med Brita Knutsdotter
Lichien Andersdotter född 1711 gift med Per Hansson
Anders Andersson född 10 november 1718 avliden den 25 juli 1823
Sven Andersson född 19 september 1721 gift med Ingegjerd Ersdotter
Jon Andersson född 6 mars 1724 gift med Karin Elofsdotter
Sara Andersdotter född 22 januari 1727
Anna Andersdotter född 3 mars 1728 gift med Anders Persson (se familj ovna)
Anders Andersson född 26 juni 1731
Brita Andersdotter född 25 januari 1734 avliden den 14 augusti 1737